Senaste kommentarerna i forumet

Hej igen! Hoppas det är bra med er! Det var ett tag sen. Mycket har hänt sedan sist. Jag vågade inte ta samtalet med min kille då jag var rädd att han skulle skjuta mig ifrån sig. Kände också att jag inte skulle kunna vara tydlig med mina behov om vi pratade om det då han säkert skulle vända det till att jag är problemet, inte han.

Slutade i alla fall med att jag skickade ett meddelande till honom medan jag var på jobbet idag. Var noga med att utgå ifrån mig själv och hur jag påverkas av hans konsumtion. Tog även upp det om barnfrågan. Att jag inte vågade skaffa barn med hobom som det är nu.

Han svarade så som jag förväntade mig fast lite kallare och hårdare.

Jag tror det är slut nu... Har packat lite saker och tagit mig hem till en kompis för att sova där några nätter.

Har känt mig ganska stark hela dagen fram tills nu när jag landat. Nu känner jag mig svag, arg, ledsen, besviken osv...

Vet inte varför jag skriver. Ville ge er en uppdatering.

Kram❤️

Kvällsavstämning ✅
Min ständige (nåja) vän nollan 0️⃣ är med mig ikväll också. Strax hemma efter en vansinnig kväll - rena gökboet faktiskt. Könsord & skällsord och patienter som faller som furor i golvet eller går och plockar svamp. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men jag gör en mental notering att det inte var en strålande idé att stänga alla mentalsjukhus. Det finns inte riktigt nån arena för de här människorna - hemskt.

Nu ska jag ha en välförtjänt ledig dag imorgon- i tvättstugan 😅 Jag känner mig lite ensam hör utan mina "vanliga vänner". Hoppas ni hittar tillbaka snart
🩵

Om du tycker det är ett problem så ÄR det ett problem, för DIG!
Och för era barn, som måste få n tryggare miljö.

Oj.. att skaffa tre barn med en man med det förhållningssättet försätter dig i en riktig svår situation.
Du får ett riktigt tufft ansvar att skydda.

Det är svårt att förändra honom, vilka andra alternativ för att du och barnen ska få det bra har du funderat över?❤️

Än är barnen små - de far bara mer illa ju längre de är kvar i detta och de behöver en glad mamma.

Inte psykisk misshandel och missbruk.

Låt honom åka eller åk till en släkting eller vän o ta dig lite tid för att reda ut detta.

Nej du inbillar dig inte att det är ett problem. Det ger stora konsekvenser.

Och detta med skiftande humör.. gå inte i konfrontation- bara ta dina egna beslut i lugn o ro.
Det finns alltid en risk för fysisk misshandel.

@Linnea_ Du kan lita på din känsla. Hans drickande gör ditt liv sämre, då har HAN problem. Ett "friskt" förhållande till alkohol stör inte omgivningen. Jag känner med dig, du har viktiga beslut att fatta framöver för dig och barnen

@mollykatt

Du är inte maktlös. Åk iväg ett tag o fundera lite. Bara åk.

Ja man känner sig ensam och maktlös. Idag kom en granne med honom för han hade ramlat ute och låg bara på gatan här. Så det hände en olycka igen. Först ville jag inte ha in honom för jag tänkte ringa 112 så de skulle ta han till fyllecell men är man vid hemmet så gör de ju inget som sagt.. så tragiskt allting

Har bestämt mig för att sluta dricka. Känner mig stärkt att inte hålla på längre. Har varit både ekonomiskt jobbigt och jobbigt att alltid vara full. Längtar till ett rikt liv utan alkohol. Är det någon online som vill chatta?

Min sambo och jag har 3 barn tillsammans. Jag vet inte om han jar problem med alkohol jag bara gissar. Mycket fokus och prat kring öl det har det alltid varit..nästan alltid på helger eller röda dagar handlas det hem öl. Han blir inte direkt full hemma men påverkad. Bjuder vi hem vänner eller går bort blir han alltid påverkad så att det påverkar dagen efter han blir på dåligt humör kort stubin vilket går ut över våra barn. Går han ut med vänner på aw eller hem till vänner blir han alltid för full så han blir ordentligt bakfull och ligger i sängen dagen efter hela dagen. De händer inte jätteofta men ju mer åren går ju mer tappar jag kärleken till honom. Han vill gärna åka på kryssningar med vänner eller campa med vänner och ofta är det han som tar initiativen till det och försöker få med sig kompisar och blir nästan irriterad på de kompisar som säger nej. Alltid alkohol och fylla inblandat. Han klagar ofta på att han inte får göra saker med sina vänner vilket han får det jag har sagt är att jag inte vill ha en bakfull sambo vilket det ofta blir och då blir hans umgänge med kompisar förstört och jag förstör det. Jag hade inte haft något problem med hans "göra saker med kompisar" om det inte var fylla inblandat. Det gör mig orolig varje gång han ska iväg med kompisar. Denna man är 40 år. Vi såg en färja när vi var ute med våra barn och det han gör då är att smsa en kompis och fråga om de ska åka kryssning. Han saknade båten sa han till mig. Han sa också idag att han behöver semester från oss hans familj och komma bort så då bokade han den här kryssningen. Han pratar ofta om att han måste få göra saker med sina kompisar och jag får alltid en klump i magen för jag vet vad det innebär..vi har familj men han verkar hela tiden längta efter fest.. När vi gör något tillsammans vill han alltid att jag också ska dricka mycket så jag ska slappna av men jag vill inte bli bakis. Ja minns när vi var på kalas mitt på dagen förra sommaren hans mamma fyllde år och småbarn där och han satt och drack öl mott på ljusa dagen ingen annan gjorde det. Sen när vi åkte hem skulle han dra på musik i bilen och sjunga och var påverkad och vi ville inte sjunga med då var vi tråkiga.. är det såhär familjelivet ska se ut? Är 40 årig män såhär eller lever jag med en missbrukare? Känns alltid som andra saker lockar mer än familjen. Han har även konstigt humör svänger väldigt i humöret. Går aldrig att prata om saker vad de än är. Idag efter diskussion om kryssning med kompisar och bakfylla sa han till mig:du är ful när du tjaffsar. Vad menar du sa jag,är mitt utseende fult? Nej din själ. Jag vet ärligt talat inte vart jag ska vända mig jag har 3 små barn och vill inte att han ska ha hand om barnen. Han är tjurig och höjer rösten ofta kort stubin. Det kanske inte ens är något problem! jag vet inte när det klassas som ett problem

Usch så less jag är på att dricka

Jag tänker att din önskan också är viktig. Du får lida både psykiskt och ekonomiskt för att han är sjuk, saknar sjukdomsinsikt och inte ser till att få hjälp. Han kommer inte bli frisk för att du vill det, han kommer bli det om HAN vill det. Och det låter som att han inte vill det?

@Åsa M ja jag har misstänkt att jag är det och att han förmodligen är som en drog för mig. Att jag sätter hans behov främst. Att jag tvivlar på mig själv. Överdriver jag allt? Är det verkligen såhär det är?
Det är som en berg och dalbana just nu. För varje gång han blivit arg på fyllan så ska vi gå isär etc. Ibland kan det startas bara från ingenstans. Sen dagen efter är det som att det aldrig hänt. Han säger att han inte menar det han säger att han inte vill att det ska vara slut. Vad ska man tro egentligen?

Nu sitter jag här bland mina grejer och undrar om vi verkligen borde gått isär, han kanske inte menade det denna gången heller… men nu gjorde jag hans önskan till verklighet men istället tänker jag att jag kanske borde tänkt på saken en dag till och låtit det andas lite.

@vår2022 Tror att någon beskrev missbruk som jakten på den perfekta fyllan. Romantisk kväll på uteserveringen eller picknick vid solnedgång. Livet och kärleken leker typ ❤️ Hur ofta var det så? Av flera tusen fyllor? Kan inte komma på en enda 🤣 Möjligen någon. Pucko är vad man är som alkis.

Kram 🐘

65 alkoholfria dagar utan 75 dagar sommartid. Det är jag mycket stolt över. När jag drack sist så slog första glaset på. Det har nog aldrig hänt förr. Känslan var inte skön så nästa glas blev vatten.
Jag klarar mig bra. Jag nämnde för en vän häromdagen att jag dragit ner på alkoholen. Detta var i samband med ett samtal om hennes egen konsumtion och att hon behöver minska på vardagsdrickandet.
Jag är fortfarande inte helt bekväm med att berätta allt för skulle jag sedan halka en dag så vill jag inte ha någon med pekpinnar över mig. Jag vill klara detta själv. I alla fall i nuläget.
Däremot är jag där för min vän och hoppas kunna stötta henne om hon vill det.
Kram alla som kämpar. Du är inte ensam!

@hope098 vännen, du är kraftigt medberoende till honom och det påverkar din förmåga att tänka klart. Det är helt rätt att orosanmäla om någon är en fara för sin egen eller andras hälsa. Hur ska man annars uppmärksamma samhället på att det finns stödbehov?
Har du funderat på att söka hjälp för din egen del också?

Jag tog om ett Peth prov den 1 juli, Hade då inte druckit på en månad, Före dess hade jag druckit ganska regelbundet under ca 1 månad (varje dag 5-7 starköl). Blir aldrig full. Testet visade 0,5. Enligt min läkare borde det vara omöjligt att Peth värdet utvisar så högt värde om man inte intagit alkohol alls på 4 veckor. Hur är detta möjligt?

Efter den 1 juli hade jag semster och var ute eller på middag varje kväll i en vecka. Han vill nu att jag snarast gör ett nytt test. Om jag väntar en vecka-10 dagar, hur blir det då?
- Helt nykter 1 juni-1 juli, druckit en hel del 2 juli-8 juli och därefter helt alkoholfri ytterligare två veckor. Under en sammanlagd period av 7 veckor har jag alltså druckit på "semestervis" i sjudagar /vecka 5).

@Anna123123
Blev glad av att läsa att ni, vad det verkar haft ett bra samtal kring alkoholen och hur du kan stötta han bäst. Att det är hans resa men att du finns där. Det är ju en balans förstås, för man finns ju där själv med egna behov.

Att släppa taget är svårt som skrivs ovan, men för att inte få spader själv eller själv börja må dåligt gynnar ingen.

🌺

Det enkla och enda svaret är nej.
Du kan inte hjälpa utan ni blir båda sjukare om du stannar.

Fortsätt. Du gör rätt. Och det bästa för er båda.
Du säger alla? Är det barn inblandade så är det än allvarligare och ditt ansvar att tillgodose en bra hemmiljö för dem helt utan missbruk.

@nykteristen24 Härligt att höra att du mår så mycket bättre utan alkohol, att du har närmare till dina känslor, sover bättre och troligen gör det dig också lyckligare😁. Härligt också att du hittat lyckan i löpningen, det är verkligen lyckopiller för kropp och knopp.

Det är intressant att man fortfarande funderar på om man skulle kunna dricka alkohol efter en tid fast det just är alkoholen som är det som gör livet svårt, eller hur? Att man i tankarna kan vara villig att ta den risken som det innebär om man tar ett glas. Som att man som allergiker blir svårt sjuk om man tar något man inte tål, men ändå vill prova i falla att det inte stämmer. Jag är fascinerad av alkoholens påverkan på vår hjärna och hur stark påverkan ett beroende har på oss. Min erfarenhet är att det är nästintill omöjligt att kunna dricka ”normalt” eller alls, om man hamnat i ett alkoholberoende och själv skulle jag inte riskera att hamna på ruta 1 igen, någonsin.

Den romantiserade biten är just romantiserad och den är även en fejk. Vi som har alkoholproblem kanske romantiserar den än mer just för att den oftast blir allt annat än romantisk och för att vi inte kan hantera alkohol. Men vi har en tendens till att glömma den så oromantiska biten efter ett tags nykterhet. Sen romantiseras alkohol av samhället och det påverkar ju också såklart. Lite spännande egentligen att borra i vad som är romantiskt med alkohol? Att vi flummar till i sinnet? Känner oss modiga, blir sociala och pratar med alla? Alla blir lite vackrare när man är påverkad? Man blir själv vackrare, bättre och intressantare? Hämningar släpper och man dansar som sjunger så bra? Man är fri och har inga bekymmer? När jag läser det jag skrivit så är det inte så romantiskt längre. Man blir en annan person än den man egentligen är när man dricker och vad är det som är romantiskt i det? Nä, det är tusen gånger mer romantiskt att vara närvarande, i kontakt med sina känslor, mer hälsosam, ingen fylleångest och autentisk. Jag har omvärderat vad som är romantiskt sedan jag blev nykter😁

Ha det så gott!❤️

@bella70 det är så svårt att släppa taget. Jag bryr mig om honom. Min dröm är att han ska bli frisk så vi alla kan vara tillsammans.

Men min ekonomi lider av hans beroende. Mitt psyke lider av hans beteende. Men sen stundtals är det bra. Jag behöver veta om jag gör rätt eller fel. Vem avgör? Borde jag inte stanna hos någon som så tydligt behöver hjälp? Eller är jag helt avtrubbad nu?

@hope098
Hej
Du är på rätt väg fortsätt!!

Gällande anmälan o separation så möjliggör du för honom att få hjälp genom det. Du kan även släppa ansvaret.
Du kan inte göra honom nykter.

Nu ska du fokusera på dig och din framtid! Dra inte ut på att eller ännu hellre ta med någon gällande att hämta greker.

Anledningen till att du sätter honom främst är ditt beroende, ge det tid så kommer det att klarna.
När du ser tillbaka om ett år kommer du att vara förvånad över att du stannade så länge. Troligtvis.
Kram

@Carisie ❤️

@Andrahalvlek Ja, det är skönt att ha kommit igång m träningen. Jag befinner ju mig i ungefär samma situation som du. Vill minska i vikt för att min kropp ska hålla och att få behålla hälsan. Byta ut socker/snacks mot bra mat inkl frukt mm.

Min terapeut hjälper mig att jag förstår mer och mer varför jag reagerar som jag gör i vissa relationer ja, reagerar/känner överlag. Det är toppen!

@Himmelellerhelvette Ja, det blir mer må-bra-faktorer vilket är så skönt! Pusselbitar faller på plats🙏🏻
Sitter i bilen nu, regnet har börjat komma igen, maken kör, dottern sover i baksätet och vår hund längst bak i sin hundbur. Märker att vår dotter slappnar av när hon ska vara med lite längre m oss.

Känner stor tacksamhet idag🙏🏻❤️Kram

@nykteristen24 Så fint att du har hittat glädjen i löparspåret! Önskar så att jag kunde löpträna, för det är verkligen ett optimalt sätt att både förbränna kalorier, stärka kroppen och njuta av naturen. Vinn-vinn-vinn! Och löparskorna kan man ha med sig överallt i världen!

Den romantiserade bilden av alkohol kommer att blekna. Efter 9-12 månader nykter var jag otroligt ilsk på att alkoholindustrin totallurar mänskligheten. Som nykter njöt jag mer - av allt! Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i det vardagliga, och som nyktra får vi den förmågan tillbaka ❤️ Fortsätt fokusera på fördelarna med nykterheten - den romantiserade bilden bleknar allt mer, och ilskan över alkoholindustrins bluff stillar sig också litegrann.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det är så sant! Mina barn har alltid vetat att det är så, när jag säger ifrån då vet dom att det inte är någon idé att försöka vidare men de läser lätt av mig när jag tvekar och då öser dom på med att övertyga mig till att säga ja.

Jag vände också ut och in på mig själv när jag lade personalscheman, tillslut förstod jag att det är omöjligt att lägga ett schema om alla ska få in sina önskningar, jag ville vara alla till lags sedan var alla arga, haha, fy! På den tiden ville jag att alla skulle tycka om mig och stod inte ut med tanken på att någon inte gjorde det. Kram

Tankarna på alkohol varje dag har börjat släppa eller är iallafall inte lika närvarande. Romantiserar väl fortfarande att kunna ta ett glas en varm sommardag. Funderar ibland på om jag kommer att kunna göra det när jag varit nykter ett år eller om 5 år. Har fortsatt med min träning och tränar nu dagligen, har börjat hitta lyckan i löpning. Har några kilo övervikt, förmodligen från ölen haha. Men har nu gått ifrån att tycka att varje steg är pest och pina till att börja tycka det är rätt skönt att komma ut i spåret. Har slutat med antidepp också, vilket jag är glad för. Mår mycket bättre utan, närmare mina egna känslor, sover bättre, inbillar mig att jag är lyckligare också