Senaste kommentarerna i forumet

Som sagt: härligt att ha dig kvar här!

Haha, ni e ju för sköna.
Jag har så svårt att vara allvarlig när jag är på bra humör.. Har kommit in i ett jävla stim där allting käns skitbra.
Enda mörka molnet är älgjakten om 2 veckor...
10 dagar med sinnesjukt drickande med 3 nära vänner. (Givetvis inte under jakten...)
Jag brukade nog snitta ca 3l starksprit, 4flak öl å någon bag in box på denna resa...
Jag skiter väl mest i hur dom andra reagerar men frågan är hur det kommer vara att va på uteställe vilket vi är på torsd, lörd, innan jakten samt fredagen efter efter jakten. Dessutom blir det ju middag varje dag med snaps öl å vin under jaktveckan iofs små mängder då.
Men.. Det blir ÅRETS prövning, men sen e det ju gjort....

Jag ringde till familjerådgivningen i går!!
Det känns så skönt att jag har tagit det steget nu för det var svårt.
Jag fick en tid på måndag och jag hoppas så att de ska kunna hjälpa mig på nåt sätt.
Jag tror också att jag behöver ett lugnt och tryggt hem. Det är verkligen dags för förändring nu!!
Kram

50 dagar är jättemycket när det annars har varit fylla var och varannan dag!!
Och det är precis som du skriver att nästan all tid går åt att tänka på om han har druckit, luktar han sprit, var har han gömt det, man får gå på tåna hela tiden och passa vad man säger så det inte blir nåt utbrott m.m.
Det måste kännas som en befrielse att inte behöva tänka på det jämt.
Hoppas hoppas att det går bra den här gången!!
Du är värd att må bra och vara lycklig!!
Stor kram<3

Första dagen på jobbet och det känns ok, men oj vad jag skulle behöva lite mer vila... Nu i vardagen blir det intressant att notera hur det tre sig utan A. Tror att hösten blir bra :-)

Kram, alla fina firumvänner

Tack för att ni ger av er själva.
Tack för att ni har slutat att dricka, kämpar och istället (bland annat) skriver på det här forumet.

Ni har nu hjälpt mig att övervinna den förlamande rädslan, era tankar (ord) fungerade som en spade som spadtag efter spadtag gjorde det lättare för mig att andas och se ljust.

Nu planerar jag att starta en ny tråd där jag kan skriva av mig, där det tråkiga som hände inte är det första man/jag får läsa om man läser.

TACK.

/Ebba, som ni har hjälpt att må bättre.

Godmorgon! Vi följer dig och är så nyfiken hur det gått på jobb och dagen och denna natt förflyter!

Kram

Ja, Vickan. Det är inte bara en a-resa. Det är vår livsresa. Eller livs resa. ;-)

Att vara sann mot sig själv är verkligen en utmaning, ännu för min del. Och då menar jag att veta vem jag verkligen är och vad jag egentligen vill. Fortfarande i denna ålder....

LillPer, vad bra du får fram det som många av oss kämpar med, tror jag. Jag blir superarena på mig själv att jag fortfarande drivs av att bli uppskattad och bekräftad av andra i många sammanhang. Man lär så länge man lever.... Ålder är ju inget patent på att vara klok och harmonisk!

Utan A blir det definitivt lättare att se dessa sidor och jobba med sitt inre och det är faktiskt kul att utvecklas som människa på riktigt men oj så svårt att ändra på beteenden som går på autopilot och kopplas till känslor. Det är väl där KBT kommer in och vi hör håller ju på med det, att ändra våra tankar och associationer i situationer där A funnits med. Tufft på egen hand...

Muränan, vad jag känner igen mig i att behöva vara bäst och med förmåga att stänga av alla kroppens behov kunna köra världens race. Fantastiskt bra ibland men ofta väldigt nedbrytande och skadligt. Inget flum, otroligt tydligt och klart för min del. Ja, utan alla de där invanda tankarna och behoven som man lärts sig... Vem är man då? Jag har länge sökt mitt inre jag. Ibland får vi kontakt men ofta ignorerar jag henne och kör på men hon står ju där och skriker och gråter och protesterar inuti mig ändå och det är väl det som är skönt att döva eller släppa fram en stund med A.

Tack för era fina ord. Jag blir påmind om att detta handlar om en helt annan resa också! Kram

Grattis till dina 4 dagar. Vet inte om jag klarat att gå ut första tiden. Jag valde noll sällskapsliv i början för att jag var så
osäker på mig själv om jag skulle klara det.
Kör bil om du kan. Lycka till du klarar det
Konstnären

Dag 4. Så här långt allt väl. Ska på en jobbgrej ikväll och vet att det kommer flöda med alkohol. Funderar på att erbjuda mig som chaufför för att själv kunna stå emot att dricka men också slippa alla frågor varför jag inte dricker. Just nu känns det inte ett dugg lockande att dricka men vi får väl se hur det känns till kvällen. Lill-lördag och allt. Löjligt, egentligen vad man har hittat på för fåniga skäl till att legalisera drickandet. Alla dagar kunde bli lite festdagar. Finns alltid något att fira. Sol, regn, lön, Inga pengar, ja, då får vi väl fira det med.
Men nix, inte idag trots att det är Lill-lördag ;)

Hej LillaAnna,

Skriv gärna och berätta hur det går för dig.

Kram

Nu ligger han inne som sagt var,hoppas det går bra o inte är blödande magsår eller något livshotande .
Jag skulle bli så tacksam över tips om vad jag ska säga till vänner ,nu när jag ställer in fester mm. När de frågar om honom,ska jag säga han har druckit för mycket o är dålig,eller ska jag säga han har fått magproblem eller ska jag säga att han får berätta? Han verkar skämmas lite,o igårkväll undrade han om han kommer bli av med körkortet han var också orolig för att sjukhuset ska meddela soc.? Jag sa att vägverket vet väl inget om honom. Att de samverkar polis,soc,landsting,polis om man blir tagen för rattfylla! Eller? Det har ju inte han blivit. Jag bad honom vara ärlig mot läkarna,då sa han att han skulle mörka lite,så han inte hamnar hos soc. Han är väl rädd det ska komma fram till jobb mm? Vad tror ni? Vad ska jag säga? Hur ska jag bete mig nu? Hur går vi vidare,han får ju kortsiktig behandling nu,sa läkaren,att stoppa blödningen. Igår sa han nu får jag nog vänta 6 mån innan jag tar ett glas vin. -Att du ens kan tänka på alkohol när du ligger med dropp,svårt sjuk ,sa jag . Men jag fattar,suget finns ju alltid där?

Morning på dig
Ha du det skall till mycket mer om jag ska bli chokad över din s.k. öppna dagbok. Det är ju kul att få lite inblick i andra, så är vi ju funtade.
Liknelsen mellan man och kvinna är väldigt träffande. Mjau. Det var väl din morfar som sa.
Hoppas oxså vi ska hitta tillbaka, men mannen har blivit en mussla, försöker öppna skalet, är det öppna musslorna man ska slänga eller tvärtom
dom stängda. Tiden får utvisa hur allt blir. Kan bli så ar på hur mycket alkohol förstör. Ändå är man en torris som avstår, eller vi är vinnare i våra
egna ögon.
Skönt att det går bra för dig, glädjer mig.
Ha det fint
Konstnären

Gapskrattade åt ditt inlägg på Konstnärens sida! Älskar din humor! Sedan får jag be om ursäkt till dig att jag bidragit till utflippet. Förlåt, ska bättra mig och bara skriva om tunga och seriösa saker. Typ Lars Norén och döden.

Ha en bra dag! :-)

Tack Ebba för det orden.

Tokig dröm inatt. Sköt på en ubåt och rökte hasch på tråd (tack och lov att jag inte provat det sistnämnda). Vanligtvis drömmer jag mycket - och kommer ihåg drömmarna. De brukar gå att dra paralleller till verkligheten med dem. Men detta. Nej, inte riktigt:-) tacksam dock för att få vakna hyfsat utsövd. Första gången på länge. Dag 8. Vecka två.

Fråga: något jag speciellt ska tänka på kommande vecka? Vad kan jag ha att vänta mig? Är det värsta över nu? Hur behöver jag vara på min vakt? Tacksam för alla råd och tips.

Jag tror och hoppas att ni fixar det konstnären!
Det är ju en jätteomställning för er båda som tar tid att mogna till sig och finna en harmoni i.
Men jag är dock övertygad om att den grunden ni bygger upp nu efter att ha rivit den gamla är betydligt stabilare, kommer säkert flera hinder på vägen, men så är ju livet.
Tänker på dig! Och dig Starka muränan.
Känner att min tråd flippat ut lite till en vidöppen dagbok, men skriver mest för mig själv där. Hoppas ni inte skäms på min bekostnad. :-)
// Calle

Full av beundran för ditt mod och styrka. Du har en hjärnvilja och du kan. Vet ju själv första dygnen är ett h-vete. Men det går.
Försök stanna upp, titta på något bagatellartat, ett blad en blomma vad som helst som gör att tankarna lämnar för en stund.
Du har oss hör, stor styrka till dig.
Konstnären

Du är cool och klok.
Du kommer att klara det och ikväll ska du inte "belöna" dig med ett (haha - ett?) glas vin utan fortsätta denna stolta vandring på nynykterhetens spännande, jobbiga och fridfulla stig :)

Tack Promille för lugnet du förmedlade när jag var så rädd.

Ha en bra dag och var stolt över dig själv!

Tack för allt nattsuddare. Sov förstås väldigt oroligt. Somnade på morgonkvisten en liten stund. Bestämt mig för att åka till jobb och sedan hem, hoppas att nerverna fixar det. Kan inte säga att jag känner mig tipp topp dock.

Det kanske är så att det kan vara lite svårt att våga satsa helhjärtat på varandra när man vet hur skör nykterheten är? Orkar man med ett återfall från den andres håll? Svårt att komma nära när tvivlet och oron gnager. Tror att du skulle känna dig tryggare och lugnare om du fick ventilera allt om drickandet med honom. Men han är uppenbarligen inte där än. Av vilken anledning vet bara han själv. Kanske skuld över våren? Finns det kärlek kvar och en vilja, så kommer det lösa sig. Men ni behöver nog mycket tid båda två.

Ha en riktigt fin dag vännen. Stor kram

8 dagar, visst ska du vara stolt och appen tickar på, det är ju bra. Jag brukar klappa mig själv på axeln.
Tacksam till tusen är jag idag, tacksam för allt jag redan har.
Ha en fin dag
Konstnären

Förstår vad du menar med att inte slappna av. Är på ett sätt så trygg i min nykterhet. Helnöjd och tacksam. Men är samtidigt livrädd för att jag ska slappna av och tänka "äh va fan". Jag är så av/på, svart/vit, för/emot. Men här får man tänka att man alltid kommer vara bara en armslängd från glaset. Oavsett hur länge man varit nykter. Fortsätta ta beslut varje morgon "att idag ska jag inte dricka vad som än händer". Sedan tänker jag ofta när suget kommer "men ska jag kasta bort allt nu - ska just den HÄR saken få mig att dricka?!". Därtill är jag verkligen rädd för vad som skulle hända om jag dricker igen. Jag har ju erkänt att jag har problem - snacka om att ha öppnat dammluckorna då... Hua!!

Inget första glas för oss idag. Kram

Lyckade prestationer ger kickar. Låter som om du letar upp projekt, både i stort och smått, för att kunna visa - HAH kolla nu vem som kan. Det blir ett ganska stressat liv. Måste hela tiden tävla och vinna över dig själv och hela världen. Jag själv har alltid dragits med ett inre driv att jag måste vara och göra bäst. I allt. Detta i kombination med låg självkänsla och en förmåga att helt ignorera min egen kropps signaler om vila gjorde mig sjuk för ett par år sedan. Det tog jag naturligtvis som ett gigantiskt nederlag och slog ännu hårdare på mig själv. Blev ju inte bättre precis. Har verkligen lyckats trasa sönder mig och har en extremt låg stresströskel idag. Har alltid känt att allt i livet måste vara hårt, svårt, tufft och göra ont. Annars är det fel. Annars är det inget värt. Inte konstigt att det var skönt att ta ett glas vin och för enda gången kunna släppa alla sina egna krav.

Jag inser ju att detta är ett grymt feltänk. Numera. Så jag försöker jobbat på att tagga ner som jag skrivit förut. Försöker lära mig att vara snäll mot mig själv. Det är säkerligen också en anledning till att jag var så frustrerad sista semesterveckorna. Ingen prestation, utan bara onödigt latande - i mina egna ögon...

Vad vi måste inse är att vi bestämmer över våra egna liv. Liksom vi har tagit beslut om nykterhet, så behöver vi ta beslut om att vara lyckliga. Beslut om att tagga ner, ta hand om sig själv, sluta tävla. För mig har det varit svårt för jag har tänkt att "detta är ju jag". Om jag tar bort detta vem är jag då??? Ja vem är jag??? Här gäller det att lyssna innåt och det är inte alltid svaren är bekväma. Det är många livsval som baserats på andra faktorer än det som verkligen kommer från hjärtat...

Ursäkta om jag flummar. Vill nog säga att precis som vi hade makten att sluta dricka, så har vi makten att förändra våra liv och vårt tänkande på alla plan.

Kram till dig Lilleper