Senaste kommentarerna i forumet

Tja Igen!

Nähä'ru, min lilla wife går inte att lura...
Hon vet min passion för djur, och hon har råkoll på vibbarna...
Hon vill inte bli second hand, för hon vet att kommer det något pälsbeklätt djur här, då hamnar hon i skuggan, alla gånger...

Vi har varit kattvakter, kaninvakter, undulatvakter, hundvakter och marsvinsvakter, och det är nog hennes värsta veckor någonsin, jag formligen "sliter ut" djuren, de orkar inte med mig helt enkelt.
Då söker de sig till henne, hon som inte bryr sig ett skit om djuren, konstigt!
Hon har en liten fras hon brukar säga, de som inte har några djur, har heller inga djur att plåga, medvetet eller omedvetet, och det har hon ju delvis rätt i...
Nästa grej är hur man måste tvinga sig på andra att vara vakter när man ska resa bort, osv..

Jag brukar kunna nöja mig med att nöta på andras husdjur när vi väl besöker dem osv...
Syrrans jyckar brukar tjuta av lycka när de känner igen motorljudet från bilen, och sedan dansas det runt benen i tre minuter, och sedan är man inte värd ett skit, om man inte kastar boll med tiken vill det säga, då är man poppis ett tag till...

Nu kom jag inte ihåg Fenix om Berra1 eller 2 var den dåliga Berra'n...
Nej då, vi hade en impulsiv och intensiv resa med familjen, och vi fick riktigt umgås med barnen och de var kanonlyckliga, de fick tjacka parfymer och grabben drog in 450 spänn på enarmade banditerna, så jag fick tillbaka min hundring som han lånade, rackarns unge!

Så det var ett glatt gäng i bilen tillbaka, och vi kom inte ut till stugan med annat än med en ficklampa i båten över havet, och stjärnorna som tittade ner på oss...
Nu har jag sett 6 stjärnfall på lite dryga 2 veckor, härligt!
Tror jag har sett 3 st under hela min livstid tidigare...

Älskar att se allt "nytt" omkring mig, som t.ex spillkråkan med sitt tuck-tuck på de torra tallarna på tidiga mornarna, letande efter det riktigt feta barkborrarna...
Idag fångade jag en 8 cm stor grön gräshoppa som jag skrämde "stadsungarna" till kompisar till våra barns kusiner, ögonen var stora som pingpongbollar!
Att trampa i en grävlingsskit har också sina fördelar, om man har förmånen att vara betraktare, "stadsungarna" vill bara bränna upp skorna efter denna händelse..haha!

Nä, jag lever och har ett gott liv, mycket bättre nu än tidigare...
Jag har också ett paralellt liv med frugan, men frågan är om man ens får in ett dasspapper däremellan...

Det är bättre att leva livet fullt ut, än att leva utelivet full..

Fall, föll, fullit, man hör ju hur det låter, fritt fall liksom
Likadumt som snava snöv, svullit, eller nåt!
Nähe, slut med dåliga ordvitsar, go'natt!

Berra

Ja, jag förstår det Mie. Kanske ändå kvinnor håller sig fast lite mer i verkligheten på grund av barnen och vår starka mödrainstinkt.

Jag skötte hus och hem exemplariskt hela tiden, hjälpte barn med läxor o andra bekymmer mitt i allt detta. För mamma det slutade jag aldrig att vara ens i mina värsta perioder.

Ja undergång blir det till slut i sådana här förhållande om inte den nyktra partnern helt tappar fotfästet om sig själv och sitt eget liv och väljer att leva i skuggan av alkoholdemonen.

Du är stark och klok du Mie.

Kram Pia

Känner igen mina barns pappa...
Som den oansvariga trotsiga tonåringen som inte ville ta ansvar utan bara sova el festa.
Jag har inga bevis för att han har varit otrogen men har hört lite vagt från olika håll.
Vi hade helt olika parella liv, vi möttes aldig. Som ett tågräls... ibland kanske inte ens bredvid varandra.
Vi var ju hemma samtidigt mellan varven,men vi möttes aldrig.
Jag kunde inte komma innanför hans tjocka pansar, & släppte inte heller in honom till mitt innersta.
Vi var på randen till undergång mest hela tiden.
Kunde inte undvika separation i all evighet...

... / Mie.

Ska tilläggas att då jag drack så levde vi på något sätt paralella liv, jag i min bubbla och med fokus på drickat, han höll ställningarna och försökte bromsa och var klippan i familjen. Jag tyckte han var dötråkig och var ofta missnöjd, ville ha passion och spänning. Tror hjärnan får ett frontallobs beteende av allt drickande då det söker kickar på tonårsvis, själviskt och helt idiotiskt. Jag var aldrig otrogen men tyckte det var väldigt roligt att flörta hejvilt. Så ansvarslöst och knäppt. I sanningens namn trodde jag inte att det skulle försvinna med nykterheten men ingen är gladare än jag att det sakta men säkert bara försvunnit.

Känns kymigt att skriva detta, helt enkelt skämmigt. Men det var så det var och jag tror det är bra att ta upp det, för jag tror ändå att många känner igen det och precis som jag känner skam.
Fast idag kan jag se att det var en del i sjukdomen, ett symtom på vad vi gör med våra hjärnor när vi häller i oss gift som gör oss sinnesförvirrade.

Berra.

Du får göra som jag, ta till lite list, när det gäller att införskaffa husdjur. Bjud på något alldeles extra gott när hon kommer hem från jobbet utan att säga varför. Sen när hon är glad och mätt så säger du lite försiktigt att nu ska vi "bara titta" på en liten hund,,, :)

Vi har haft mkt roligt åt mitt sätt att smussla in djur i familjen. :) En gång när vi köpte kattunge så satt min make kvar i bilen, lite demonstrativt. Jag kom ut med TVÅ kattungar, de var så söta och jag kunde inte välja.. Han mörknade o sa absolut NEJ och då sa jag att det fanns ett föl till salu oxå... Det blev två kattungar. Och det tar inte lång stund förrän jag hör joller därhemma, då är det maken som bär runt på ett av de små liven och visar henne runt i vår trädgård.

En annan gång fick jag en övergiven lite kattunge på halsen, hittad på motorvägen. Då var det bud på att välja mellan maken och den... Det var bara att titta på dom och se vem som var sötast... Maken är kvar än i alla fall. :)

Ja, det blev mkt djurprat idag. Men de är ju till sån glädje, våra djur. Idag när vi har vuxna barn och mkt mer tid så har hundarna blivit en del av vårt gemensamma liv, vi är lika involverade och kära.(i både djuren och i varandra :) Fantastiskt efter 26 år ihop. Jättekul att ha ett intresse ihop på detta sätt. Sen har han sin mc och sitt fotbollsintresse och jag har min häst.

Ja, rökningen måste bort, ska nog skicka med den delen av mig med någon båt till en öde ö. Tillsammans med all 2:or här. Dyrt och nedsmutsande, illaluktande och nu är jag förkyld och känner hur ohälsosamt det är för min hals, luftrör och lungor.

Nu ska jag in på facebook o kolla. Människor från andra länder och städer som jag inte hört ifrån sen jag var ung har tagit kontakt och det är superroligt. Vilken grej internet är egentligen. Känner mig snart som världens datanörd. Ha ha. Sen blir det en runda in på hästforum, får massor av tips och ideer nu när jag tagit upp ridningen efter 22 år.

Kramar till dig och alla andra goa vänner!
Pia

Var bara tvungen....

http://www.youtube.com/watch?v=i6k1I_OnjTU&NR=1&feature=fvwp

Är det nå't jag inte tål, så är det alkohol!
Lysande.
Att hänga upp som en gardin.
Tyckte mig se Berra2 på Ålandsbåten idag:-)
Vet du nåt?
/fenix

Hej Pia!

Visst mår jag bra när jag slipper jobbet, det här har nog varit den bästa semester ever!
Men stora skälvan kommer, det här var den sista semesterdagen, en helg emellan, sedan 48 veckor kvar till nästa semester, hua!

Jag har inte glömt våran "date", var en snabbis över till Åland idag, och det kändes lite konstigt på taxfreen, några småpaket med cigariller, och sedan stå och trängas bland godiset med ungarna, mest chocklad förståss, tjock&gla!

Men det är bra med ett mål, det behöver inte gå iland med rökandet, men man har en mental bit som måste mogna där med, precis som med drickandet...
Mitt puffande har varit mest när jag inte har något att göra typ, istället för att irra runt så får jag mig en liten stund med total avkoppling, jag bara sitter eller står där jag är...
Och det är rofyllt i sig självt, så nicko-kicken har nog varit sekundär tror jag!

Kul med jyckar, jag har problemet att jag måste byta ut frugan först om jag skulle vilja skaffa något husdjur, och få henne i ett koppel är lögn i he..te!

Jag mår fortsatt bra i mitt "nya" liv utan alkoholen, det är ett för mig just nu livsavgörande beslut, för att fortsätta med ångesten skulle ha fört mig i fördärvet, och ångesten skapades av alkoholen.
Katten på råttan, råttan på repet osv...

Vad jag har förstått så är det många fler än jag som lider av sin ångest här på forumet, och den "kan" ha att göra med sitt fortsatta drickande...
Om de bara kunde ge livet en chans att bara göra ett uppehåll med drickandet, så skulle de märka om det gör någon skillnad på ångesten...

Jag har fångat min i en låda, och nu skall jag bara kväsa den j.veln så att den aldrig mer återuppstår, och den glödhög den nu är skulle inte funka med ett ryck av bensin som alkoholförtäringen skulle vara, Ka-Pow!, och snart ett år av den stora ångestdämparen nykterheten skulle troligen vara bortblåst..

Efter tusen sugar, så har jag tusen och en mer av betänksamhet, och så länge jag har ett positiv tal av av dessa, kommer jag att klara av en av mitt livs svåraste skärseld, få tag om livet igen!

Det vore fruktansvärt dumt att släppa taget nu, jag såg många själar på Ålandsbåten idag som fortfarande är i nedförsbacke i den djupa svackan...
Lyckliga för stunden, men själen tar ett livslångt lån med hög ränta!

I morgon är en annan dag för dem, men i negativ riktning..
I morgon är en annan dag för mig med, men förhoppningsvis lika fin som den här dagen har varit!
Jag räds inte morgondagen, jag vet att jag kommer att vakna nykter, idag, imorgon och kanske även i övermorgon, jag planerar för morgondagen med vilka beslut jag tar idag...

och är det nå't jag inte tål, så är det alkohol!

Mors Berra

Hej Berra!

Vad mysigt ni har det på ert land! Och alldeles underbart och läsa om din resa från alkoholismen. Du verkar må kanonbra när du har semester!

Jag börjar se en ende på sommaren med alla extra nätter. Jag sov från 19 igårkväll till kl 08 i morse som ett litet barn. Var bara ute med hundarna vid midnatt, en mysig runda då de springer lösa och jag mest lunkar i maklilg takt och njuter av deras krumsprång och tokigheter när de jagar inbillade eller riktiga sorkar och kaniner.

Jag sitter här och tänker på att 1 september närmar sig med skrämmande steg :)

f'attar inte att jag halkade dit på en till hemsk ovana... när jag vet vilken addict personlighet jag är !
Men, men det ordnar sig säkert, än så länge njuter jag alldeles förskräckligt av ciggaretterna...

Ha det bäst och vi hörs.
Pia

Halloj!

Sitter i regnet på landet, åskan har gått ganska så nära på dagen..
Mina fingrar är såriga och fötterna svarta efter jobbandet med dasset...
Klantig som få, men resultatet blir fint...
Kroppen värker överallt, har upptäckt muskelgrupper jag inte visste fanns..
Grillen har gått varm (..ja blir oftast så, höh!) nästan vartannan dag...
Vi är ensamma här ute nu, och vi har det riktigt soft, mysiga kvällar i stugan, och ungarna bakar varje dag, helst något fikabröd...

Jag har druckigt bira!, japp alkoholfri förståss, och den var jättegod!
Om det nu är smaken man är ute efter, och inget annat...
Kan ha glömt hur "min" öl smakade tidigare, men det gör ingenting, jag är nöjd med den smaken och det räcker, för mig..
Speciellt gott efter en svettigt arbetsdag, och i solens nedgång...

Nu får jag inte tillgång till donglen längre, barnen köar...

Ha' de' Berra

"Buzzel" heter det så?
Välbefinnandet i kroppen,avslappningen efter ett glas vin som alla får,de som inte har problem med alkoholen kan njuta av detta låta det klinga av och låta resten vara.
men inte jag.
Får finna andra sätt att känna välbefinnande.Det finns.Kände det häromdagen efter 4 timmar i min trädgård o efter badet hemma.Välbefinnande o avslappning.
Tur för dom som även finner njutning i ett eller två glas vin
Det kommer jag aldrig att stanna vid.Synd men sant.
Hitta annat.Och det finns mycket att unna sej förutom vinet.Att se sanningen om sej själv är bra då behövar jag inte känna mej som att jag förkorar något utan tvärtom I´m a winner!!
Hoppas Ana hittat en bra bok på bibblan.

Hej och godmorgon!
En regnig dag att cykla till jobbet i.
Har letat fram regnställ och ska sätta mig på cykeln.
Vaknade redan kvart över 5 i morse och ingen bra bok att läsa
måste stanna till på bibblan när jag ska ta mig hem i em.

Ska träffa min pratkontakt idag det känns skönt.Ha en skön tisdag.kram Ana

Tja!

Ännu en dag har gått i mitt nyktra liv...

Frugan tog ett glas vitt till maten, och det kändes inte alls fel att jag och ungarna tog cola till käket, tvärsom det kändes som om det var hon som "stack ut"!

Tycker faktiskt att hennes glas luktade unket när det sedan var tomt och ställdes i disken, har inga som helst "dragningar" till det just nu, det luktade inte ens gott!

Läste att någon nynykter skrev att hon saknade "buzzet" (ruset) när man går in i fyllan...
Jag kan efter mitt 3/4 år inte komma ihåg känslan ens, hur kändes den???
Visst jag skulle vilja låta all stress "rinna av mig", den känslan kan jag komma ihåg, men inte
själva ruset, när man blir så där "slapp" i hela kroppen, den var skön, visst!
Men med tanke på allt som följer med i bakvattnet så är den inte värd detta...

En skön natts sömn utan "fyllsömn" brukar ge nästan samma känsla...

Såg "stora skopan" ikväll igen, innan det blev molnigt, och då tänkte jag på dig Elisabeth, och på din pappa...
Har under senaste 1,5 veckan sett fyra stjärnfall!
Senast i Lördags natt när vi packade ur bilen efter bröllopet då var samma kompis med som såg det andra stjärnfallet, men han var inte nykter, så han såg ingenting...

Så ytterligare en pluspoäng till nykterheten, och jag är med i den klubben.

Det finns saker som bara de som inte är fulla ser, det "riktiga" livet t.ex.

Nu ska jag bli slapp i hela kroppen, och gå och mata sängkvalsterna...

Vi som är med i "klubben" får en tidig och ny fräsch morgon att se fram emot, ni andra som inte har tagit det valet, tja vi syns fram emot eftermiddagen...

Mors Berra!

Hej Mie!
Välkommen hem,härligt att du har haft 2 sköna veckor i solen.
Vi hade en vecka i solen i början av juli.En vecka går väldigt fort.
Sommaren har gått fort som bara den.Ha det bra.kramar Ana

Jaa...Berra ,bara låta bli alkoholen.Så enkelt är det.Egentligen.
Det händer alltid nåt när omgivningen märker att man inte dricker,eller när man säjer det.
Satt o pratade med en arb.kamrat om vikt osv o jag sa i förbigående att jag slutat med alkohol o det öppnade en ventil för henne....hon berättade att hon dricker alkohol-cider mest varje kväll o att hon har inte druckit på tre dar o mådde bra...men som hon sa,"efter 4 dars jobb när jag kommer hem vill jag bli full.det är så skönt att gå in i dimman"
Så tyckte jag åxå.Men när hon berättade det för mej så avundades jag henne inte.
Glömmer inte när jag hade min förra nykterperiod,som varade 11,12 år o jag var med min son på Kreta.Träffade trevliga människor där o en kväll gick vi alla ut o åt.Alla drack utom jag.En kvinna blev oerhört provocerad av att jag inte drack,frågade ut mej osv o det hela var jättegenant o pinsamt för mej.

Hallå!

Detsamma, välkommen hem till "kylan" Mie, det låter som om du har fått det du har velat, som & värme och ett rejält ombyte...
Jo det är mumma för själen att få bryta lite invanda mönster i mellanåt...
Man laddar batterierna och får oftast en helt ny skjuss i livet...

Själv njuter jag av att ha semester, men börjar få stora självan, bara en vecka kvar!!! Uiih!
Har inte ägnat en tanke åt jobbet, och de har inte ringt en enda gång, fortfarande stålspännd, men har en välbehövd "vila" med annat i tankarna...
Jo jag mår bättre, men när tankarna faller till jobbet så börjar jag att få andnöd...
Mötte min närmaste kollega på Clas Ohlson (gubbdagiset ni vet..) när de hade rea, och det knöt sig i magen resten av den dagen, och förmiddagen efter, usch träligt igentligen...

Men som sagt, jag slår dessa stressande tankar ifrån mig och tänker på annat, tvingar det till mig egentligen, och då börjar pulsen sakta gå ner igen...
Har egentligen ett fullsketet schema även på semestern, så det finns en stress även där, trots att jag äger min egen tid, har haft det svårt att skruva ner tempot ordentligt...

Nu har jag efter nära 60 mil i baken varit på bröllop, och det blev en intressant betraktelse!
Det funkade utmärkt med att vara fyllechaffis för de flesta, det var bara två som ifrågasatte mitt val eftersom de nu kom ihåg att jag var det senast vi träffades också, (jul/valborg).
Men en av dem nöjde sig med "ett vitt år", och han började genast att rannasaka sig själv, och berättade att denna semester hade de "bara" druckigt de och de...
Vilket jag sk-ter i egentligen, jag behöver inte höra vad de har druckigt eller inte, valet är mitt och det berör bara mig, so what?

Jag behöver inte vara någon som man deklarerar sitt alkoholintag inför, förstår inte varför alla beter sig på nästan identiska sätt, jag har gjort ett val, som förvisso sticker ut gentemot de andra och jag är där för att vara med på festen, men på mitt sätt!
Mitt sätt är att kunna konversera, ha trevligt, skratta osv men med ett litet undantag, jag dricker inget med ett alkoholhaltigt innehåll, och kan skoja men med lite mera finess.

Det fanns avalkoholiserat vin både rött och vitt och de ska de ha en fin eloge för, och min servitris behövde bara upplysas en gång, hon höll koll åt mig...
Jag satt och småskrattade för mig själv när jag såg deltagarna vingla/ragla ut genom utgången när klockan var 2 på natten. jag satt i bilen och väntade på mina passagerare, och jag var "världens bästa kompis" med de som stod utanför, för oj var de tjatade om skjuss...

Tänk var poppis man blir när de kan få ut något av det, min tid blev den bästa efter klockan 12 när alla andra började bli allt för berusade och illamående, och den räcker fortfarande i jämförelse med alla andra deltagare, och ytterligare några dagar till för mig själv...
Jag slipper min ångest, och jag mår bra...

Jag har bara ett litet dilemma, frugan är som ett surkart, och hon vill inte berätta vad som är felet.
Jag misstänker att hon är bakis och är sur för något hon inte kan rå för, men hon vet att hon inte kan beskylla mig för något, eftersom mitt samvete är vitt som snö!
Hade även jag druckigt så hade vi båda varit sura på varandra när vi hade varit bakis, utan att veta varför, nu sitter hon där ensam med sitt sura elände, och jag tycker inte så mycket synd om henne egentligen, för det är självförvållat och jag har ingen, absolut ingen del i hennes bittra humör...
Jag är inte skadeglad, men det är skönt att veta att det inte bara var jag som skapade en del kriser efter en brakfylla, hon har sin stora del av det, så varsågod!

Så jag är glad, ledsen, vemodig, och stolt, allt på en gång...
Men det är väl som livet är, väldigt komplext att leva, drar det i glädjetarmen så finns det alltid något som drar den åt andra hållet...

Men jag har gjort vad jag kan för att göra det mera positivt, och ett stort steg var "bara" att låta bli alkoholen...

Puss på er!

Berra

Hej alla, vad duktiga ni är ,Berra Blåtiran, LIvet ,välkommen tillbaka ,ni som varit bortresta ,jag är ganska ny här ochså men vi kämpar alla för samma sak,,,ett nyktert liv, tack alla ni än en gång som delar med er , kram måne

Hej Mie!

Välkommen tillbkaka! Härligt att din semester blev så lyckad, det är du värd.

Kram

Hej alla...

Oj oj oj... vad det har hänt mkt på forumet på 14 dagar.

Jag har kommit tillbaka från min utlands semester. Helt underbart. Sol,bad & värme.
Många roliga utflykter. Båt, buss, spårvagn & tåg... serpentinvägar upp i bergen... helt underbart.
Har ju inte kunnat låta bli att snegla på vad folk har i sina glas vid alla restaurangbesök... Varför envisas man med att dricka alkoholhaltiga drycker vid lunchtid då solen skiner & det är stekhett... vi drack inte ens cola för att det är koffein i det...( vätskedrivande )...
Det var ett så härligt & lugnt ställe... inga fylleslalg, utan barnfamiljer, par & äldre resenärer...
Åhhh... jag trivdes som fisken i vattnet. Tyckte det var kallt här hemma i går natt... ca 25grader... ha ha...snacka om att vara född i fel land.

Jag blir både glad & lite ledsen över att så många har hittat hit till forumet medans jag varit borta.
Glad över att insikten har infunnit sig hos så många, men känner en sorg över att strulet är så utbrett & vanligt.
Jag skulle vilja ha ett magiskt trollspö & kunna "hjälpa till"...
Men jag inser att vi alla måste vara vårat egna magiska trollspö... & göra våran egen resa.

Tror att det här forumet fungerar som ett sätt att hjälpa varandra till olika insikter.
Att se att man inte är ensam är guld värt.
Komma steget vidare mot den där höga oundvikliga tröskeln som man bara måste kliva över.
Få känna lyckan över att ha klarat av det, att få må bra.
Veta att man duger som människa & person.
Slippa ångest, oro & manipulation.

Berra... du verkar må så mkt bättre nu, jag blir så glad för din skull. Dina ord är så säkra & kryddade med humor.
Jag gillar dej & din stil, det vet du redan...

Kram alla nya & gamla vänner, ni finns i mitt hjärta.

Livet är verkligen till för att levas.... / Mie.

Berra, du borde ge ut en bok med dina inlägg! Din "resa" är väldigt intressant!

/Drinklisa

Tack Bettan!

Du uppmuntrar mig verkligen till att vilja fortsätta skriva här...

Nu ska jag berätta att jag ska utsätta mig för den "sista" prövningen...
Ska imorgon gå på bröllop, och det ska enligt utsago vara storslaget..

Det blir tjo och tjim, och en tredjedel är väl släkt kan jag tänka mig...
Så många vet, men långt ifrån alla, så det gäller att hålla masken fint..
Men jag skyller på att vara fyllchaffis, och det duger långt ska ni veta.
Hoppas jag blir ihopduttat med någon trevlig bordsdam och inget gammalt russin,
för torrisar blir ofta bemötta på liknande sätt, tyvärr...

Inte för att jag är någon "våtis", men jag behöver draghjälp för att komma igång.
Och trivs jag i sällskapet så brukar det inte bli några problem, ingen kan märka någon större skillnad på vad jag då har i glaset...
Den stora skillnaden lär väl bli att jag inte kommer att drälla ner min bordsdam med rödvin vilket jag har för vana att göra på tidigare bröllop, så det ska bli trevligt för min skull...

Nu har jag klarat av jul, nyår, påsk, midsommar, semester, julbord med jobbet, födelsedagar, "grabbaftnar" osv, nu kan jag inte utsätta mig för fler stora frestelser längre...
Det känns som jag har gått hela varvet runt nu, jag klarar mig finfint!

..och vet ni det bästa, det är ingen större frestelse längre, är inte ett dugg sugen på en smärtsam ångest, det ligger liksom på hyllan längst in i garderoben numera..
Skulle inte ens vara lämplig som maskeraddräkt!
Jag vet att alkohol för mig är lika med ångest, och därför står jag över det intaget numera.

Det finns inte längre något "gott" & trevligt förknippat med den, bara onska och elände.
Som en godisskål med en massa läckra bitar i skiftande färger, smakerna för mig är spya, hundskit och gråsten, inget jag vill stoppa i munnen!
Jag kan fortsätta titta på godisskålen, men likt någon med sockersjuka så är den inte ämnad åt mig, jag är fortsättningsvis allergisk kanske för all framtid..

Men en allergi hindrar mig inte för att gå på bröllop, det är bara att tala om vad jag inte längre tål.
Och är det nåt jag inte tål, så är det alkohål, det blir så stora hål i skallen av den...

Mors Berra!

Jag njuter av att läsa det du skriver Berra. TACK!

Hej Blåtiran!

Ska till landet och har ingen dator där. Hörs på måndag och berättar om hur det gick i helgen.

Kram kram

ja det gör vi skriver till dig ikväll ska i väg nu kram