skrev Varafrisk i Andra halvlek har inletts

@Onkel F Blev fel….skulle vara 🤗 inte 🤔


skrev Varafrisk i Andra halvlek har inletts

@Onkel F Vad kul att du tittar in…spelar ingen roll till vem bara du ger ett tecken ifrån dig är gott nog🙏🏻

Kram🤔


skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent

@Sattva Inte ett dugg ointressant! Vi vill dig det allra bästa - och vi stöttar dig hela vägen. Den där kursen låter otroligt intressant också. Att anpassa sig in absurdum har följt mig genom livet. I relationer och på jobbet. Som jag brukar skoja om - att jag var beredd att lära mig spela golf för en mans skull 🤣 Nu efteråt blir jag nästan rädd för mig själv, det hade jag ju aldrig pallat i längden. Golf verkar aptråkigt.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Idag vaknade jag kl 8, pigg och rask. Faktiskt. Kändes mycket bättre i knäna, vilket jag firade med en lite längre promenad. Sen åkte jag på inköpsresa. Först grisöron och tuggben på Rusta, sedan en säck hundmat på Landtmanna och slutligen mat till mig själv på Maxi.

Det som verkligen är värt att notera att jag inte kom ut med choklad från Rusta och choklad, bakverk och glass från Maxi. Jag köpte enbart det stod som stod på lappen, inga sötsaker. Visst såg det läskande gott ut med bake-off-kakorna, kladdkakor, chokladbergen vid kassan osv. Men det var inte speciellt svårt att avstå.

Jag ska inte äta sötsaker. För att jag mår bättre utan. Punkt. Och det är så tydligt att lite väcker mersug och att det för mig därför är bättre att avstå helt. Precis som med alkoholen. Idag visar min sockerstopp-klocka 25 dagar, tjoho! De första svåra tre veckorna har passerats nu.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Sattva Det är lite som med studenten. Jag hade två viloår mellan studentkalasen. När yngsta hade tagit studenten drog jag en suck av lättnad. Jag suckar lika lättat varje år när jag ser glada studenter. Är glad för deras skull, men lika glad att slippa allt jobb.

Kram 🐘


skrev Tombor i Ängslan

Känns nästan dumt att skriva igen för det är alltid ungefär samma sak som avhandlas efter liknande situationer. Börjar ofta med att jag känner mig nöjd efter en bra insats på jobbet som jag fått beröm för. Då brukar jag passera systembolaget och köpa en flaska vin. Dricker aldrig ur hela utan brukar åka ner till puben och dricka 3-4öl och sen hem ofta i hyfsad tid. Till saken hör att jag nästan aldrig äter något innan jag tar första glaset vin. Det är uteslutande fredagar det handlar om med några få undantag. Dagen efter brukar jag vara låg och tankar på självanklagelser brukar komma som ett brev på posten. Fast jag vet och vetat under många år så tar jag samma beslut, alkoholen är verkligen lömsk. Har ändå gjort framsteg bl.a. cykelträningen har varit bra för mig. Deltagande i kyrkan har även det varit givande. Har insett att drygt 35 års alkoholkonsumtion har fått ett grepp om mig som visserligen är hanterbart men som också bidrar till försämrad psykisk hälsa. Har ibland undrat varför jag inte till 100 % vill sluta utan lämnar alltid dörren på glänt. En orsak är att jag är osäker på om jag klarar det och är rädd att misslyckas. Sen är alkoholen svår att tas med. Annars vore vi inte alla vi som skriver. Fortsätter kämpa på och göra så gott jag kan. Ha en fin lördag allihop😊


skrev Se klart i Nykter livet ut

Så mysigt när det är lördag och du kikar in @sattva! Kram 🥰


skrev Se klart i På den femte dagen

Välkommen hit, så bra att du ser och förstår att du behöver ta tag i problemet. Alkohol är lömskt.
För alltid kan kännas skrämmande lång tid så jag tänkte ”en dag i taget” den första tiden. Nu är för alltid istället en försäkran om ett gott mående, ett bra och rikt och FRITT liv. Går inte att jämföra.
Jag har varit nykter dryga 4,5 år. Mitt livs bästa beslut.
Startade morgonen med en kopp kaffe, gick ner till en närliggande brygga och tog ett dopp. Nu ska jag sätta en deg och städa lite. Ljuvlig lördag enligt mig! Noll ångest och noll ånger.
Heja dig, läs massor här, skriv massor, ta hjälp av alla som gått före, tro på att du kan, ”hoppas” inte att du ska hålla dig nykter- utan ta beslut och håll fast vid dem. En timme, en stund, en dag i taget!
Kram 🤗


skrev Flarran i Promillebikt

Man ångrar inte en nykter dag när man sitter och funderar alkoholfritt dagen efter en utflykt liksom. Nog ligger det mycket visdom i sådana ord som man ofta har läst här på detta eminenta forum. Men precis som jag misstänkte igår, så är jag idag efter gårdagens ansträngning mör i kroppen som en bankad biff. Tog nog ut mig alldeles igår. Man är ju inte tonåring längre fast man i livsglädje nog kände sig som en sådan igår en stund.

Borde nog inte varit så envis och suttit och cyklat uppför den där branta backen igår kväll som jag gjorde. Men nog känns det då bra att jag lyckades att ta mig ut i naturen igår och även lyckades att simma några hundra meter vilket jag verkligen hade längtat efter.

Har stark motivation att åka iväg och titta på om det finns några kul CD-skivor på loppis i stan, men tror att jag idag är tvungen att vila mig rent kroppsligt, tänker på det här med att man inte ska ta ut sig fullständigt och att prylar det har man väl egentligen redan så att det räcker och blir över. Jag är då tacksam för att det inte finns någon alkohol i huset, för då hade man nog hällt i sig sådan som bedövningsmedel mot träningsvärken.

Men nu övar jag på att fungera normalt utan sådant nervgift. Det får idag bli en paus och lite stilla reflektion över utflykten igår samt även lite redigering av de foton jag tog igår i stället. Man måste försöka att lyssna på kroppens signaler och inte rusa iväg så att man rasar ihop kroppsligt i onödan. Men psykiskt sett så är det då inga problem just nu fast man som sagt har en hel del träningsvärk och känner sig kroppsligt utmattad. Nu är det återhämtning som gäller, kanske skulle man ta sig lite nyponsoppa om en stund kändes det som just nu då jag tog mig en slurk vatten.

Ha en fin lördag!


skrev Carisie i Kaffestugan

God morgon kompisarna ☕️
Fått kaffe på sängen av maken - syrran, mamma & jag ska åka till "Libaneserna" och vaxa & tråda ansiktet. Otroligt skönt! Det blir noll E för mig idag 0️⃣. Vi skulle på en streetfoodfetival men det regnar - hoppas det blir uppehåll till ikväll 🩵


skrev Sattva i Framåt

Tittar in till dig bara.
Kram!❣️


skrev Sattva i Min värderade riktning

Grattis till lång nykterhet!
Kram❣️


skrev Sattva i Mitt liv i frihet…det nyktra livet!

@Varafrisk Vad fint med förlovningen!
Jag tror att 12-stegsprogrammet har många bra delar. Det är ett jobb inifrån med sig själv. Gottgörelse tror jag på som läkande för alla. Och det krävs mognad i det inre att på riktigt se att ens beteende orsakat lidande för andra. Oavsett orsak. Och att ta ansvar för det. ❤️
Kram!❣️


skrev Sattva i Nykter livet ut

@Se klart Att njuta av ledigheten o mjukstarta jobbet, låter som en bra strategi! Kram❣️


skrev Sattva i Andra halvlek har inletts

@Andrahalvlek Viljen lyckad fest ni hade! Klokt att glesa ut till att inte vara varje år.
Det tar nog ett tag för dig att ladda battrrierna igen, så tillåt dig att tagga ner många snäpp o på alla plan!
Kram!❣️


skrev Sattva i Det är aldrig försent

Nu närmar sig makens flytt med stormsteg, den 1/8 går flyttlasset. För er som ev läser är väl detta en ganska ointressant följetång, men jag skriver ju för egen skull också. Bra för mig att sammanfatta veckan som gick, vecka efter vecka.

Jag gör en onlinekurs i "Ambivalent anknytningsmönster", och det är otroligt givande. Den är online i sin egen takt, men man har tillgång till stöttning. Jag inser hur stor roll mitt anknytningsmönster har spelat i mina relationer. Att anpassa sig är en stor del i detta mönster. Kursen ger kunskap och övningar för att tränga djupare i underliggande behov. Och även redskap att bli fri, som man jobbar med. Detta kom i helt rätt tid för mig.
En konsekvens av att hela tiden leva med ett triggat anknytningssystem är att man anpassar bort sig själv. Och det tar enormt mycket energi.

Känner glädje, förväntan o glädje inför framtiden. Frihet!


skrev Andrahalvlek i Nykter på semestern, och sen också!

@Vjlo Grattis till 70 nyktra veckor! 🥳🥳🥳 Allt bra med kärleken?

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

@Se klart Kan känna igen känslan. Ilskan liksom ligger och mullrar, och jag vågar inte släppa ut den. Mår han dåligt så mår indirekt mina barn dåligt. Min äldsta dotter sa så här när jag hade piggat på mig efter den senaste sjukskrivningen: ”Skönt, då slipper jag oroa mig för dig i alla fall.” Det är sorgligt att hon känner så, men det är inget jag kan ta ansvar för. Jag kan dock se att deras relation blir allt mer ansträngd ju äldre hon blir, men inte heller det kan jag göra något åt. Jag kan bara ansvara för min egen del i relationen till mina barn.

Jag försöker pusha den äldsta att prata mer med sin pappa. Vi vet ju båda precis hur han funkar, och jag märker att hon har ett behov av att prata om det. Hon vill inte outa honom för vem som helst, men hon kan snacka med mig - och det vet hon. Vi kan skoja om det också, men tyvärr visar han tydliga tecken på samlarsyndrom. Säkert ett sätt att hantera sin ångest. Och ingenting blir någonsin klart i det hemmet. Jag drar en suck av lättnad varje gång jag åker därifrån.

Även yngsta märker att det funkar si och så hos pappa. Att hon medvetet valde att sova hos mig senast tyder på det. Då vet hon att hon får frukost, lunch och middag och kommer i säng i tid. Hon är ju mentalt som ett litet barn och behöver stöttning i sådant.

Idag blir det payback-time. Barnens pappa ska hyra en släp och sen blir det stora sängrotationen. Yngsta dotterns 160-säng ska till mig. Min ena 90-säng i min dubbelsäng ska till min mamma. Min andra 90-säng, plus sänggaveln och min mammas 80-säng ska till tippen. Så nu ska han få släpa och kånka minsann. Jag också, får se vad mina artrosknän tycker om det.

Kram 🐘


skrev Vjlo i Nykter på semestern, och sen också!

Att passera jämna 70 veckor (490 dagar) måste man ju ändå känna sig lite stolt över =)


skrev Nuskadetske2024 i Rörligt mål....

Mitt problem ligger i att jag går från noll till hundra. Jag blir onykter i en handvändning.
I alla fall känns det så för mig men min sambo kan se när jag börjar bli full. Men han säger inget. Så jag körde varannan vatten för jag kunna bromsa det.
Hoppas ni alla får en bra lördag.
Kramisar


skrev Zarysz i Söker förståelse och stöd i mina funderingar

@Åsa M Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.


skrev Zarysz i Söker förståelse och stöd i mina funderingar

@has Tack för ditt svar.
Jag förstår fullkomligt vad du "säger" .
I detta fall är det jag som är "problemet", jag har svårt att ta upp detta med hans drickande med honom.
Dumsnäll och "idiot" som jag är känner att genom att ta upp detta så kommer det bara förvärra hans drickande.
Mon uppfattning är att han är inte mottaglig för en sån diskussion, konfrontation.
Dumsnäll som jag är " vet inte hur ta mig ur detta" , han är innerst inne en godhjärtad person och det finns anledningar till vad som lett till att han flyr till alkoholen .
De anledningar har han inte kunnat/vågat prata om, men jag har vidrört ämnet och försökt få han att öppna sig för mig .
Jag förstår att jag är ingen terapeut, inte psykolog eller kunnig att hjälpa han med hans "psykiska trauman" , dock hoppas jag att jag kan nå han till att försöka våga ta tag i sina trauman, möta hans "hjärnspöken ".
Kanske är jag naiv ,ja....ändock så skulle jag vilja finnas till för han för att han ska hitta modet.


skrev lifra i Hur vågar man lämna?

Jag som barn själv till en förälder som dricker.
Min mamma lämnade tillslut, hade tre barn ihop med hnm( min pappa ).
Är så tacksam för hon lämnade. Dock besviken för inte soc tog bort vårdnaden av oss ang hnm.
För han slutade ej dricka trots mamma lämna.
Hade varit så mycket bättre om mamma fick egenvårdnad. Kunde vi oavsett lärt känna våran pappa ändå. På våra villkor.
Mamma testade med ett år uppehåll, som han faktiskt höll i början, men sen gick det utför.
Du kan testa med vita månader , sen minska sakta till inget alls. Jag som barn till en alkholist, hellre att jag bor med den som är nykter än den som är berusad. För ens psyke tar på en så mycket och ingen bra miljö för barn att växa upp i. Sätt dina barns känslor före dina isåfall.