Senaste kommentarerna i forumet

@Solana Jag använder Alkoholkalendern här, men insåg just att man kanske bara har tillgång till den om man anmäler sig till programmet, som jag tror har paus just nu. Boken kommer jag inte ihåg men tror att jag hört en bok refereras ofta. Om du frågar moderatorerna, eller i delen av forumet som vill vara alkoholfri så vet de säkert.

@prinsessa Godmorgon! Jag fortsätter haka på ditt nyårslöfte och är så omåttligt glad över den plats vi har här vid "kaffebordet".

Ångest, dricker för att hantera stress, dricker för att ha kul, dricker när det är långtråkigt och jag ingenting annat orkar. Har hållit på i snart 20 år och det blir allt värre. Måste välja nu: fortsätta på samma vis, deprimerad, ful trött och energilös eller sluta/förändra mitt drickande. Vill ju egentligen inte sluta helt.
Min man beter sig likadant, men inte lika mycket. Vi har pratat mycket om detta. Vi har gjort flera försök till begränsning men när den ena fallit åker den andra med. Nu ska vi försöka ta en vit månad. Första målet är att vara nyktra resten av veckan fram till söndag. En dag i taget.

@Solana Hej! Jag håller koll på budgeten i huvudet. Jag hade förra året en kalender där jag satte en rosa ring när jag hade en enhetsfridag, det var bra för mig och kul att se de rosa ringarna, men slutade med det, men ska nog börja igen.
Vet inte vilken bok det kan vara, det finns däremot en bok som Kjell-Olof Feldt har skrivit om måttlighet. Jag har lyssnat på den för några år sedan, men jag mest stressad av alla siffror som hade rabblade upp, om hur mkt han fick dricka osv. Min favoritbok gällande alkolism är Camilla Kylensteirna "ansvarsFULL", den har jag lyssnat på flera gånger.

Hallå i kaffestugan!
Jag har hållit mig till min budget under helgdagarna, vilket känns bra och ger ett skönt lugn. Nu tar vardagen vid igen och jag hoppas att 2024 blir ett bra år, både för oss som kämpar med våra "små" personliga problem och alla som kämpar i den "stora" världen.
@Alla: Hur håller ni koll på er budget, har ni en kalender, gör ni streck på ett papper, eller har ni det i huvudet? Nyfiken på hur en budget kan se ut och hur ni tänker kring det.
I olika forum här på websidan har jag läst om en bok som det refereras till, men inte hittat vad boken heter. Någon som kan tipsa om vilken bok det kan vara? @princessa: Jag hänger på ditt nyårslöfte! :-)

@JoYo
Det kan vara så illa att han dricker så mkt att får delirium.
Han behöver professionell hjälp och kanske behöver du stöd att skära ner kontakten eller släppa det helt.
Det är för nedbrytande och du behöver vårda dig själv.
Det är helt omänskligt att man ska stå där med hela världen på axlar.
Var rädd om dig själv.

@ISE Känner igen mig i din beskrivning.
Smygdrickandet för att för en stund må bättre men det blir värre.
Jag drack för att döva ångesten men det blev bara värre. Man kan säga att mitt dåliga mående berodde mest på alkoholen. Nästan hela förra året kämpade jag nykter ett tag o sedan igång igen. Jag inser att jag mår bättre utan A. Och tomhetskänslan minskar ju längre tiden går och energin blir bättre både privat och på jobbet. Den onda cirkeln går att bryta och jag hoppas du får det stöd du behöver.
Ta hand om dig ❤️🙏

@Letlive
Det är så innerligt tufft ❤️
Kanske, även om det är smärtsamt med insikten, så är det precis vad du behöver insikt om för att ta stegen framåt för sig själv.
Att släppa den bilden av att man skulle vara en hjälp och ta reda på vad man själv behöver.
Alkoholismen är en så stark kraft att allt annat hamnar åt sidan, det har inte något att göra med kärleken, en själv eller är något som man utifrån kan påverka.
❤️

@Blenda, Tack @Flarran för att du lyft tråden. Minns att jag läste ditt inlägg tidigare @Blenda., det finns mycket att fundera kring om det. Hoppas SÅ att det känns lite bättre nu. Jag är, liksom du , väldigt skeptisk till preparat som påverkar hjärnan, men jag tänker också att de faktiskt kan behövas för att man ska se ljuset i ett väldigt mörker. Det finns saker man kan göra själv för att må bra, men ibland räcker inte det. Jag har skrivit det förr, men när du beskrev den behandling du deltog i så kändes den som om den riktades till människor med andra behov än de just du har/hade. Och att den nästan blev kontraproduktiv för dig. Det kanske var att ta i och det var ju bara en liten, liten del som vi fick, men den kändes inte så nyanserad. Du tog dig igenom, du gjorde det bästa av situationen och du lärde dig säkert rätt mycket på vägen ändå. Om dig själv.
Jag förstår verkligen din känsla av att livet är rätt hårt ibland utan dämpande kuddar och jag tror inte att det är ”normalt” heller.
Jag har också svårt att åtgärda orsakerna till mitt mående och ibland är det svårt att hitta motivation, men det finns en vetskap om att alkoholen inte löser något. Tvärtom.
Och jag tror att det finns andra lösningar, även om jag inte ser dem just nu. Nu är det nytt år och det är alltid läge att prova något nytt, så det får bli min lösning.
Jag hoppas att 2024 ska bli ditt år när du kan lösa det som skaver - eller åtminstone komma till ro med det.
Ha ett fint 2024.

Drog just ut en kökslåda och letade efter lite prylar, en penna faktiskt för att skriva nåt lite senare, vad jag ska handla till datorn eller nåt sånt. Hittade då en ask med några cigaretter som jag trodde att jag hade slängt bort i slutet av förra året.

Tände en sån där giftpinne av bara farten och tänkte känna efter om jag skulle bli lika illamående som jag blev sist. Men det var inga problem att dra i mig röken från hela cigaretten i nästan ett svep. Det var precis som om jag hade varit en kedjerökare i många år.

Blev lätt yr en liten stund och kände en värme eller rättare sagt ett i kroppen stretande känsla då röken och nikotinet väl fyllde mina stackars blodådror. Det kom en slags dopaminkick som lite smått påminde om den första slurken av pilsner. Men den lugna bedövade känslan som brukade att så sakta rätt snart stänga av mitt tänkande där mina tankar snurrade runt utan hejd, som de för de mesta gör infann sig så klart inte.

Gick då och tog mig två lugnande piller som jag av läkare har rätt att göra vid ångest. Så om en stund är jag väl lite tröttare kan jag tänka. Men vill inte sova än så lägger väl in en lätt uppiggande portionssnus som jag borde sluta med då det bara mest höjer mitt blodtryck helt i onödan.

Förstår varför så många dricker starkt och beskt morgonkaffe. Det är väl dopaminkicken som eftersöks. Men kaffe det är ju inte heller fritt från gifter om man vill vara en renlevnadsmänniska. Läste nånstans att det är ganska många rester av diverse gifter i den drycken.

Blev nästan själv beroende av denna dryck i fyraårsåldern då jag tyckte det var gott med mjölk och socker i kaffet på den tiden när jag var liten. Men sen fick morsan höra av nån grannfru att man inte ska låta små barn dricka kaffe då det inte visst var nyttigt eller hur det nu var. Som ny-nykter är det lätt att hamna i andra typer av missbruk om man inte ser sig för.

Kommer därför inte att köpa några fler cigaretter, då jag inte vill förstöra mina lungor i onödan. Med redan lätt igensatta blodådror kan man ju även få hjärtslag, stroke och annan skit har man hört. Portionssnuset måste jag även försöka att fasa ut, fast det inte är många påsar som jag tar på en dag. För en dosa snus räcker faktiskt rätt länge.
Har faktiskt kvar ett par från förra året som nog räcker länge tror jag då snusandet inte ger mig så värst mycket.

Kommer nog snart att bli helt tobaksfri känns det som, då jag inte vill förgifta min kropp i onödan. Den enda drog som jag känner att jag kan fortsätta med det är faktiskt att lyssna på gammal hederlig Rock n Roll för den kickar alltid bra hos mig utan några ohälsosamma biverkningar. Kör just nu Good Golly Miss Molly i hörlurarna och mår rätt så bra.

Har upptäckt att skrivande här på forumet väl nästan håller på att bli lite som en slags drog för mig. Fy sjutton vad självcentrerad jag har börjat att bli. Men det blir väl kanske så när man är helt singel och inte ständigt behöver leva för andra och glömma bort sig själv kan jag tro. Men så äckligt egoistisk och självcentrerad som jag var som daglig alkoholmissbrukare det är jag då inte.

Har även upptäckt att alkoholsug endast handlar om en längtan av att få vara berusad till den milda grad att jag inte knappt kan höra vad jag ens tänker, men det har jag ju ändå nånstans vetat i alla år. Tacksam för att jag är nykter och den känslan är något jag tänker fokusera stenhårt på. Förresten, kom på att jag väl glömt att säga hej till mina vänner som skrivit till mig hittills i år. Tackar nu följande för fina och peppande ord: @Kennie, @Vinägermamman, @Mormor2023, @vår2022 med flera.

Ha en fin och nykter tisdag mina vänner!

Vaknade nyss mitt i natten efter min promenad igår. Klockan var nog närmare ett tror jag.
Kände mig lite förvånad över att jag hade somnat, och sovit så pass länge. Men kroppen behövde väl lite vila kan jag tro. Min första känsla när jag vaknat var inte tacksamhet och glädje över att ha fått sova en stund. Nej, när jag upptäckte att det var mitt i natten och mörkt ute, då så infann sig i stället en känsla av uppgivet missnöje över otillräcklighet över att inte vara som alla andra som tycks vara så duktiga på alla sätt, förutom att de har alkoholproblemet gemensamt med mig.

Jag kände mitt i natten att det kroppsligt sett inte var något större fel egentligen. Mest en inre tomhet, uppgivenhet och en lätt nedstämdhet för att jag tyckte att jag inte dög nåt till liksom. För jag kände att jag inte passade in och var lika duktig som alla andra. För jag kan inte sova på fasta tider, det ligger inte för mig. Jag kan inte äta mat strikt fördelat efter klockslag. Samt träna med promenader strukturerat efter nåt schema som andra och gå efter klockan som en programmerad maskin. Det känns bara trist och som ett tvång att ständigt tvingas gå efter klockan.
Varför ska man hålla på så om man inte behöver liksom.

Märkte att jag inte hade dragit ned persiennerna i sovrummet i går utan bara måste ha somnat när kroppen känt sig trött. Jag hade helt enkelt följt min kropps signaler till punkt och pricka för att bara få må bra liksom. Jag hade lagt mig och vilat när jag var trött och inte kämpat för att vara vaken till en viss tidpunkt för att sova efter klockan. Hade gjort lite ungefär som katten som kommer och går lite hur som helst, detta skulle kanske min mor ha sagt om hon idag hade varit med här i köket.

Tänk när jag satt på sängkanten för en stund sen. Då kände jag inte några större kroppsliga problem. Men började sakta känna mig värdelös för att jag inte var exakt som alla andra. Det från gårdagen ljusa, glada och nöjda sinnet började sakta glida över i en nedstämdhet och tveksamhet till om jag verkligen var så duktig, och om det fanns något att ens kämpa för. Detta då jag ändå inte var som alla andra och kunde gå som en robot efter klockan med beslutsamhet och sånt där...

Hade det funnits en flaska vin, öl eller sprit så skulle jag direkt ha sträckt mig efter sån dryck som kunnat stänga av mina inre negativa tankar. Sitter nu här i köket och klockan har i skrivande stund just passerat 01:57 Pip! Som väl fröken ur skulle ha sagt. Dagen heter tisdag, och januari den andra är det. Svea har namnsdag står det på almanacksbladet. Tror att kroppen har vilat upp sig efter min långpromenad igår. Men visst är man väl lite smått mör efter hemkomst från årets allra första utevistelse och promenad på 3.6 kilometer för att handla lite sallad på burk med mera.

Men oj, kom just på att jag glömde bort att äta min pizzabit innan vilopausen. Hade ju faktiskt tänkt att festa på pizza och cola igår, men tuggade i stället i mig två klementiner och drack lite alkoholfri cider och lade mig halv nio tror jag, bara för att jag kände mig trött. Nu har jag suttit och skrivit av mig ett bra tag Hade jag varit precis som de flesta andra, då hade jag gått och lagt mig för att sova och vakna tidigt på morgonen. Men tvång och rutiner gör mig inte speciellt glad. Är väl för mycket av en konstnärssjäl tror jag. Får väl jobba på att bli som alla andra kanske...

Tror det var far min som ofta brukade säga det rätt välkända ordstävet om att vi alla föds som original, och sedan som oftast slutar som kopior. Tänk, nu sitter man mitt i natten helt nykter och filosoferar som om man vore full. Men lite småhungrig är man allt. Men om jag duktigt ska följa traditionella rutiner så får jag väl inte äta som jag vill heller kan jag tro. Men ska jag klara av att vara helnykterist på mitt sätt, så får jag nog faktiskt ta och skita i alla borde och måsten.

Slår nu på hushållsugnen på 225 grader och hämtar min lilla pizzabit känns det som. Salladen jag köpte ska jag även gå lös på samt ta ett rejält glas med cola. Tror till och med jag slänger i några isbitar i glaset för skoj skull. Då det blir en tidig nykter morgonfest som man kan skåla glatt för. Kanske går man sen och vilar sig och vaknar i tid som vanligt folk, ja vi får väl se hur det blir.

Ha det gott!

Hej! Du är absolut inte ensam. Jag hade liknande.. tog lång tid innan jag och en läkare pratade om saken. (Återbesök pga nedtrappning av antidepressiva) Och hon berättade att det kan slå slint och gå väldigt snabbt från ett glas till ett annat. Hade ingen aning ätit den i så många år. Nu kanske inte det är så i ditt fall men va bara en tanke ❤️ var och varannan äter ju nu någon form av antidepressiva och dom är dåliga på att informera just om det.

@Letlive ❤️ KRAM

@Smillans Så fint att läsa din Nyårsklocka. Passar så bra här på forumet.
Passade på att skumma igenom hela din tråd och när man läser igenom texten snabbt så syns verkligen förändringen. Från att du var väldigt deppad, tveksam och arg i början till att du steg för steg börjat må allt bättre. Du har förvisso haft några bakslag, men tagit dig igenom dom för att hamna på en ännu bättre plats.
Din envishet och samtidigt din nyfikenhet på vad livet har att erbjuda, verkar vara starka drivkrafter. Du har varit ett föredöme, Genom att beskriva vad du tänkt och känt, upp och nedgångar har du hjälpt andra på forumet. Så har du gjort vad Dagerman skrev är det enda man kan göra: ”en annan människa väl”. Hatten av. ❤️
Apropå det där med att vara ”hon som inte dricker”, så hade vi bjudit hem fyra vänner på nyår. Vi åt och spelade spel. Jag hade också köpt löjliga hattar och tutor.
Vi skrattade och skojade och tutade när vi spelade. Rätt svar fick ovationer och nya tut. Sånt älskar jag att göra!
Efter ett tag var den någon som undrade om jag verkligen bara hade alkoholfritt i flaskan.
Och jag kunde bara säga att det var så jag blev av noll procent. Och att de skulle vara tacksamma för att jag inte drack nåt starkare. Det ledde till nya skratt…
Allt som allt en bra, nykter nyårsafton.😀

Hej ISE, vet inte om du minns mig med vi skrev lite till varandra för ett år sen. Lika jävla bedrövliga och nedsupna… jag la av att skriva här, skammen var så oändligt stor. Alla var på dag 7,10,30 och 45. Själv kom jag på min höjd till dag 2… har supit kopiöst det här året, typ två vinare om dagen. Sköter om mina barn.. är en bra och fin mamma.. men de förstår ju. Har bönat och bett jag ska sluta. Men vet du, nu är det nog. Jag har tagit hjälp. Gick till min husläkare, fick ett oxascsnd schema första sex dagarna för inte åka på den vidrigaste abstinensen. Och jag är på dag 7, utan oxascsnd och ingen abstinens. Känner mig stolt. Bestämt mig att ta 3 helt vita veckor, dvs 21 dagar för att sen ta beslut om min framtid. Men väldigt skönt slippa ångesten på morgonen. I mitt fall hade jag dragit iväg märkliga sms, pratat packad med olika människor… hade jag klarat mig från dessa fadäser så hade jag ångest för sakens skull ”att jag druckit”. Vet du - det går… det finns hjälp att få. Kan inte du ta mig i hand så vandrar vi ihop? Kram till dig 🤗

Härligt med promenaden! Jag var också ute en god stund idag på dagen. Fint trots mulen himmel och kall vind. Jag var i skogen, det ger mig ro i själen.

@lillajag2003

Känner igen de beskrivningarna. Det dimmiga och grumliga. Blev knäckt idag när jag insåg min sambo är sjuk och en gestalt har tagit tag i henne. Jag insåg att den personen jag blev kär i till stor del inte finns kvar. Eller tänk om den personen jag blev kär i konstant väljer alkoholen. Det är nästan ännu värre. Jag kände mig iallafall så ensam när jag insåg det. Hoppas du haft ett bra nyår och att du lyckas hitta någon strategi som funkar bra för dig i relationen till din pappa. Gränsdragning har för mig varit a och o. Fast det är svårt att vara konsekvent. Men vi kan bara försöka!

Men är egentligen inte sugen på alkohol, det är mer att det slåt slint. Nu på nyår drack jag 4 st öl och ett glas bubbel vilket inte i mina öron ät så jättemycket, och det slutar med att jag däckar och någon form av psykos…. Medicin kanske är att föredra ändå. Men nu blir det nyktert MINST 3 månader

@aeromagnus Ja, tack. Hoppas du också haft det bra!❤️🙏🏻❤️

@Andrahalvlek @snillans @ flarran
Tack för era Gott nytt år hälsningar. Blev så glad för det. Känns som jag har vänner här också. Och på ett sätt kanske vi är mer öppna mot varandra här pga anonymiteten…🥰
Ha ett jättefint 2024, och med tiden fria från beroendet. Fria❤️🙏🏻❤️

@Onkel F @Livelytree Ni båda vittnar om hur viktigt AA varit för er och att det skapat en grund att stå på och hålla fast vid. Kanske som en slags livlina för att hålla sig borta från alkoholen och återfall. Jag tänker att om en grupp inte känns bra så är det verkligen värt att byta, om själva gruppen är ett problem. Annars tänker jag att man på något sätt ska göra det för sin egen skull och försöka hålla ute det som stör. Det är ofta det finns något störningsmoment i livet, tex på jobbet. Då får man fokusera på uppdraget, på det man ska utföra och låta annat passera. Är det helt hopplöst måste man så klart ta tag i det på något sätt. Det jag försöker få fram är att fokusera på det som är viktigt för en och lägga mindre vikt vid annat. Så att man inte förstör för sig själv på grund av andra störningar. Att göra detta oviktigt.

Så nya tag! Gå mot det som kan göra livet bättre och värdefullt, som att tex börja gå på AA igen. 💪

@pinglan_not De tankarna kommer att försvinna. Det är bara beroendet som spökar… Håll ut och unna dig andra (roliga) saker.
Tänk på hur skönt det är att vara nykter och slippa oroa sig för vad man gjort kvällen innan.
För varje dag blir du starkare och kan leva ditt liv som du vill ( inte beroendet).
Jag har slängt bort så många dagar på alkohol, ångest och minnesluckor. Ångrar bara att jag inte slutade tidigare…
Kram och lycka till 2024!❤️🙏🏻❤️

En ödmjuk fråga: Om du tyckte att 12-stegsprogrammet var klockrent, vad fick dig att dra dig tillbaka?
Är det genom AA du kommit i kontakt med programmet?
"Vi är inga helgon. Ingen av oss har ens tillnärmelsevis lyckats tillämpa dessa principer. Vi eftersträvar andlig tillväxt snarare än andlig fullkomlighet".

@Livelytree skrev: "Jag underhöll inte det jag byggt upp. Därför sitter jag här nu. Det är bara mitt eget fel eller lättja. Ingen annans." Det är exakt min situation. Jag har slutat gå på AA-möten och har tagit ett återfall som har pågått några månader. Utan kraften och styrkan mötena ger mig är jag vilsen och faller tillbaka i mitt missbruk.

Problemet är att vi ger upp och slutar underhålla det vi byggt upp! Om den grupp du gått till inte fungerar för dig, sök rätt på en annan grupp!

Vi kan inte inte förvänta oss att bara få hela tiden, vi måste vara beredda att ge också!

Uppdatering: berättade för min sambo att jag ska gå på Al anon anhörigmöte imorgon. Hon ville absolut inte att jag skulle gå. Hon skulle bli bättre nu. Jag bröt ihop totalt. Någonting gick totalt ur mig. Min sambo lovade vara nykter på nyår men påväg till våra vänner hittade hon ett nattöppet fik. Hon frågade om vi inte kunde ta en spontanfika när vi var påväg till våra vänner. Givetvis hade de alkoholrättigheter och hon köpte tre glass bubbel. Så jävla uträknat. Jag borde förstått det. Det värsta är att jag fortfarande tror hon när hon lovar att vara nykter. Igår var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag förstår att hon ljuger hela tiden. Att sjukdomen gör henne manipulativ. Det gör mig så himla ledsen.
Idag när vi pratade om igår bröt jag ihop. Någonting i mig gick sönder. Jag försökte vara konstruktiv och lågaffektiv men det gick inte. När hon sa att hon inte har problem nämnde jag att hon drack sig full över 150 gånger förra året och hon konstant lovar saker hon inte håller. Då blev hon förbannad. Sa att vi inte borde leva ihop. Att vi borde göra slut. Att hon känner en alkoholist och de har noll likheter.
Vi har pratat efteråt. Det är bättre nu. Det värsta är att jag är så jävla medberoende. Jag älskar min sambo och hon är underbar när hon är nykter. När hon sa att vi borde göra slut kände jag bara att jag inte vet vem jag är utan henne och vad jag ska göra om jag inte ska hjälpa henne. Nu blir det fokus på att bli av med medberoendet. Främst för min egen skull men även för min sambos skull.
Hoppas ni andra hade en bättre början på året. Sorgen från insikten att min sambo är sjuk, manipulativ och jag kan inte göra något åt det sköljde över mig som en våg.

@Livelytree Du kanske kan ringa anonymt och fråga om de anmäler till transportstyrelsen då du söker själv på nytt då du vill ge det en ny chans att leva nyktert?

Jag kände att jag inte hade annat val än att sluta och hade så stark önskan att komma ur skiten. Som jag berättat så pratade jag med min man om att jag vill/måste sluta dricka helt och att vi inte ska köpa hem mer alkohol. Jag fick någon slags kraft att göra ett riktigt försök att sluta. Jag visualiserade hur jag ville att mitt liv skulle se ut och vad det skulle innehålla utan alkohol. Att slippa skam och ångest varje dag. Att börja träna, bli fräsch och stabil. Bli mer närvarande med familjen, jobbet och inte dra mig undan för att dricka ifred. Jag hade positiva tankar om att vakna upp nykter varje morgon och hur bra jag skulle må av det. Det gav positiva och sköna känslor. Jag fokuserade på det och inte på att varför kan jag inte dricka normalt, eller att det är synd om mig som inte kan dricka. Det skapar bara sug och negativa känslor. Jag skaffade mig nya vanor och började träna. Det ger måbra hormoner och stärker psyket. Efter ca 5 dagar var ångesten som alkoholen skapade borta. Har gått i samtalsterapi och fått kontakt med mig själv och hitta min inre kompass i livet. Så fokus på positivt tänkande, ändrat förhållningssätt till livet om hur jag vill ha det, jobbat med mig själv och varit nyfiken på hur jag mår, vad jag vill och har för behov. Och sist men inte minst tilltro till min egna förmåga att klara av det😁