Senaste kommentarerna i forumet

@Carisie Tack för kärlek och omtanke❤️. Jag mår bra😁. Det har varit mycket på gång hos mig och tiden för forumet knapp. Jag har försökt hänga med i svängarna men inte haft energi till inlägg. Vi är nu på stugan och jag jobbade härifrån på distans idag, men imorgon och på fredag semester! Vi bor naturnära vid en sjö och vedeldad bastu. Gudomligt att få basta varje em och dopp i 16 gradig vatten, rena rama hälsokuren. Resterade dagar blir det ute i skogen med hundarna som ska få jobba med att hitta fågel. Så nu ska jag få en härlig återhämtning och vi åker hem på söndag.

Ha det så gott och trevlig resa!❤️

@Andrahalvlek @Se klart Jag blev så väldigt glad för att ni kommenterade mitt inlägg. Det var betydelsefullt för mig❤️
Jag har varit så låg efter besöket på banken. Idag vid lunch kom tårarna när jag berättade för två kollegor. Två kollegor varav den ena är 56 år har varit änka i 17 år. Hennes två barn var inte gamla när deras pappa dog. Den andra kollegan är skild och har varit det länge och levt ensam. Hennes dotter var inte heller så gammal när hon skilde sig, Är 61 år. De har inte haft något val än att få klara sig själv ingen man att luta sig emot så som jag haft.

Jag har funnits väldigt mycket för mina barn vilket jag inte ångrar men jag kommer bli drabbad ekonomiskt av det. Tiden före jag utbildade mig till socionom så var jag så otroligt osäker på min egna kapacitet vilket säkerligen bidragit till timanställning och vikariat och som oftast deltidsanställning. Och sen har jag verkligen inte varit den mest sparsamma dvs jag har köpt böcker, fina hår-och hudvårdsprodukter, går t frissan mm. Det leder inte mig framåt att grubbla över vad som har varit utan se framåt. Jag har haft väldig ångest sedan igår. Nu får jag försöka smälta det här och ta nya tag om några dagar.

Det är kul att ni även kommenterar vad jag skrivit om min uppväxt. Flera kollegor som jag arbetade med inom Elevhälsan för nio år sedan sa ofta att jag skulle skriva en bok. De tänkte delvis på att vara förälder till mina barn mm. Jag tycker ju om att berätta och har inte så många att berätta för. När jag ser tillbaka på min barndom och uppväxt så tänker jag att jag har varit med om mycket…om utvecklingen på landet. Jag gick på en landsortsskola fr ettan t sexan. Högstadiet gick jag i en något större ort men gymnasiet i den stad jag nu bor i. Då gick ju inte alla treårig linje men jag gick treårig humanistisk. I min klass gick många elever vars föräldrar var egenföretagare, läkare, advokater, VD. Det var första gången som jag kände att jag var fr landet…att det var skillnad att vara fr staden eller landet. Min klasskamrat vara pappa var advokat hans syster träffade jag nu för några år sedan i rollen som min socialsekreterare/behandlare. Hon berättade att min klasskamrat var alkoholiserad och bor i USA samt att pappan/advokaten även han var alkoholiserad. Hon själv blev medberoende.

På tal om min barndom så lutade min mamma vår egen lutfisk i vårt brygghus. Första gången serverades lutfisken kokt men sedan gjorde hon sufflé på den. Vad vi idag kallar marängsviss kallade min mamma hovdessert med hemlagad chokladsås.

De böckerna som du nämner @Se klart har jag i min bokhylla. Vet inte om du har rekommenderat de tidigare fast jag har för mig att det var FinaLisa🤔 Jag har dock inte läst dem men det är kanske tid för det nu.

Kanske blev lite rörigt inlägg men så får det vara…förresten varit på yinyoga för första gången i mitt liv. Vilken fin ledare och vilket härligt pass🙏🏻Fastän jag är stel som en pinne….🙈

Nu blir det snart sängen😴

Kramar 🥰

@Nymis så bra beslut du har tagit, vi kommer heja på dig hela vägen.

För mig var det bra att ändra mina kvällsrutiner och göra något hjärnan inte förväntade sig när suget kickade in. Tex dricks en kopp te, ta en promenad (med alkispodd i öronen) ta bilen och äta hos en vän/släkting :)

Lagar du mat till många? Sitter du själv och dricker vin till maten eller är ni flera som dricker och äter tillsammans?

Liten reflektion. En ny tanke har börjat spira. Nu har jag under ett par år konstaterat att för mig funkar det att någon gång ibland ta ett glas. Jag vill inte dricka mer än planerat, och det är inte svårare att avstå alkohol än tex efterrätt numera. Men, en tanke som växer sig starkare är varför jag ens ska ta de där enstaka glasen. För även om de inte triggar beroendet längre så känns det inte riktigt bra, varken i kroppen eller hjärnan. En liten skavande känsla av att inte vara riktigt grundad, av att vara mindre skärpt och harmonisk. Jag vet ju det, att även små mängder kan påverka en negativt, och nu säger mig även min personliga erfarenhet att det är så. Så nu omfamnar jag en helnykter höst. Vad skönt.

@MärtaMaria åh så kul att du uppdaterar ❤️ Jag tycker också det är lite skavigt när människor inte uppdaterar, vet exakt hur du menar och jag kan också vara lite skraj när jag kommenterar….så rädd att det blir fel nu när jag själv inte vet så mycket.

Så kul att läsa att du lever life och skapar nya härliga minnen. Och grattis till 42 dagar 🥳👏🥳👏 snart är du uppe i 60 dagar. Då måååååste 😍 du uppdatera! Har nämligen hört att just då börjar det hända ännu mer positiva saker och undrar lite….vad kan det vara och hur är det ens möjligt att det blir bättre än så här 😂

Ha en fortsatt fin kväll och fortsätt leva livet. Du är så bra du och fortsätt med det med du!! 🤗

Hej alla! Finns det någon här som har koll på hur lvm utredningar?
Har en anhörig som är i ung medelålder och som varit alkoholist i ca 15 år. På senaste åren har det blivit kraftigt försämrat. Tog till slut modet och gjorde orosanmälan som ledde till lvm utredning. Som kort därefter lades ner. Nu har det urartat ännu mer och den anhöriga har inte en tanke på att sluta dricka. Den anhöriga är så pass ”sjuk” i sin alkoholism så hen inte skulle klara av göra sina vardagliga sysslor utan sin alkohol. Helt obegripligt hur man kunde lägga ner utredningen. Funderar på att överklaga deras utredningen och på nytt göra en orosanmälan. Det känns som mitt enda alternativ. Det andra alternativet är att den anhöriga kommer dö i förtid av sin alkoholism. Är det någon som har erfarenhet av lvm utredningar och som lyckats bli hjälpt av den?

Går snart sönder av förtvivlan och oro…

Jag kontaktade regionens alkoholrådgivning angående att min man inte kunde/ville sluta dricka. Absolut det bästa jag har gjort! Har fått stöd i att förstå ett beroende och hur jag ska ta mig ur medberoendet. Även blivit anmäld till Soc av barnens skola, vilket inte var så farligt! De såg att barnen hade en ansvarsfull mamma och det var inte tal om att flytta på barnen. Det var också bra för att sambon att förstå allvaret. Han har varit nykter några månader. Hur framtiden blir vet jag inte, men barnen ska ha ett nyktert hem och det är upp till honom om han väljer oss eller alkoholen.

@B.Å Gud så skön du är! 😅 Jag HADE troligen skrikit åt dem med en glad röst och troligen hade de skrattat och tyckt att jag var urgullig som skojar med dem. Fast jag inte gjort det.
😬
Heja dig!
🩵

Kvällsavstämning ✅
Dagens ledord: tacksamhet. Fann mig sittande i lite av en kasta-bajsmacka-på-situation idag. Där det stod klart att personen som kastade inte befann sig i samma mode som jag - tacksam för att jag arbetar med mig själv. Tacksam för att jag har givit min beroendepersonlighet sparken - vi talar inte samma språk. Tacksam för att jag har kapaciteten att vara inkännande och ödmjuk inför människors olikheter och utmaningar. Så bajsmackan landade platt. Tyckte den såg ganska ynklig ut när jag vände mig om och gick åt mitt håll utan att se mig om.

Noll 0️⃣ poäng på alkoholkontot idag också. Jag ser er som slåss på olika nivåer men mot samma demon och jag hejar på er 🩵

@Ny dag heja dig 🥳🥳🥳 och heja oss som följs åt. Fan så bra vi är!!

Ja visst sträcker man lite på sig (utan att tänka på det) när skammen börjar lätta….väldigt konstig känsla fast jävligt skön.

Tänkte på en annan sak nu ikväll, jag har blivit bjuden ”på ett glas vin” varje dag denna vecka. När jag kom hem nu ikväll satt grannarna ute och delade på en flaska, 5 pers liksom drack ur pyttesmå glas och ropade glatt: kom och slå dig ner och ta ett glas!

Jag tackade nej…”kanske nästa gång!” sa jag (fast jag ville skrika; JAG DRICKER INTE ALKOHOL!!)

Om de bara visste hur gulliga jag tycker de är som kan dricka så måttligt och om de bara visste hur ointressant det vore för mig att ta mig ett pyttelitet glas. Hade halsat hela flaskan och sen gått in och hämtat mer!

Känner mig stark varje dag och sover så gott varje natt. Att vara nykter är det häftigaste jag gjort på länge.

Hoppas ni som läser har haft en fin och nykter onsdag ❤️

Hej!
Jag vill bara säga att jag lever och är nykter. 🤩 Räknar till 42 hela dagar idag. Tacksam och stolt.

Är inne och läser nästan varje dag men är dålig på att kommentera eller skriva egna inlägg tyvärr. Tänker ibland när jag inser att någon inte uppdaterat på ett tag: ”Åh, nej, hoppas xx inte börjat dricka…” 😢
Typiskt mig som är känslomänniska och vill att alla ska må bra. Det har fått mig att fundera på hur jobbigt det skulle vara att ha nya, nyktra vänner irl, typ om jag skulle börja gå på AA-möten och få kontakt med ”riktiga” människor. Om de sedan skulle få/ta återfall, är jag då stark nog att stötta och finnas där? Eller skulle det vara en risk för min egen nykterhet att hjälpa någon? Vet ju sedan min uppväxt hur det är att vara medberoende också förutom min egen situation nu. Svårt tycker jag. Vill ju finnas för andra men inser att jag är skyldig mig själv och min familj att främst sätta mitt eget mående och min egen nykterhet.

Hur tänker ni andra på det? Är det någon av er som läser som går/har gått på AA-möten?

@miss lyckad tack för dina ord! Jag känner verkligen att jag gjort rätt. Är rädd att dottern är medberoende och gör allt jag kan för att hon ska komma ut det. Men det får ta sin tid jag ger aldrig upp!

@Tsukyou
Då går du men noterar att det är ett bevis på var han befinner sig när det gäller er o hans nykterhet

Bara att acceptera hans val - sen har du ju rätt att välja hur ditt liv ska se ut

Så bra!

Barnen kanske säger nej eller visar ilska men använd aldrig det som ursäkt att stanna
De ändrar sig oftast när det är gjort o troligare att du har mer kontakt med dem som vuxna än om du stannar kvar i missbruket
Nu erbjuds de iaf en väg ut men det kan ta lite tid - växer man upp i missbruk blir det ju ett medberoende

@ann74

Har läst igenom hela tråden idag. Vilken kämpe du är!!! Jag hoppas att du mår bra❤️ och fortsätter kämpa.

Kikar in och säger hej till min kära tant elefant. Kram 🥰

Vardagen är minst sagt igång. Med den min proppade skalle. Mycket att göra på jobbet men rätt så kul. Försöker att undvika alla helikopter-perspektiv och vara i mitt arbete och med mina kollegor. Vi - och jag- gör ett bra jobb kan vi se på våra ekonomiska resultat och det är alltid lugnande även om det inte direkt är tårta-kultur hos oss. Men mina egna strategier för mitt senaste uppdrag fungerar som tänkt, och lite bättre. Jag försöker nöja mig och inte fara iväg med nya projekt- utan bara göra ”killräckligt” som det ju heter. 😊 Det är fullgott nog.
Nu väntar några aktiva dagar men både människor och aktiviteter, firande av vänner, och fixande av diverse grejer.
Jag är väldigt glad över vår vecka i solen och vid havet. Har ork i ryggsäcken.
Sömnen bra- livet bra- terapin fortsätter och det känns viktigt och meningsfullt även om jag inte har någon aning om vad det ska leda till.
Kram alla som inte har ryggsäcken tung av sol och vila, som kanske kämpar med allt från alkoholjävulen till ekonomi, anhörigproblem och barn-trassel.
Här är vi ändå team hjälpas åt. 🌸🙏

Åh, vad skönt att höra! Heja dig! 🤗

@sisyfos tack för tankar! Ja det är väldigt intressant att läsa den här litteraturen och jag tänker att för mina barn- och barnbarn- så finns inte längre någon naturlig koppling till den för-industriella tiden, en lång lång tid i människans historia, helt central- detta med hur vi levt och utan att bränna alla jordens resurser. Kanske blir kommande generationer tvungna att anpassa sig ”tillbaka”. Vi får vara med ett tag till och se! 🙏🤗

Ja herregud @andrahalvlek och @varafrisk- softgirltrenden, man baxnar. Vi pratade om det senast idag på jobbet. Det är svårt att råda kring heltid eller deltid när barnen är små, men jag kan också se att de som går ner på deltid ÄNDÅ jobbar nästan lika mycket som heltidarna. Så jag brukar pusha på framförallt kvinnorna (97% av mina kollegor) att hålla i, även under småbarnsåren. Samtidigt: min mamma var hemma med oss ända tills jag började skolan. Det var väldigt värdefullt för mig som var ett känsligt barn. Och det möjliggjorde för min pappa att kunna satsa på sitt jobb- som tog väldigt mycket tid. Idag är min mamma fattigpensionär. Men hon har barn som har goda inkomster så för henne blir det bra ändå. Men utan oss hade hon haft det väldigt knapert.
@varafrisk det är spännande och fint att läsa om din uppväxt, det känns som det bubblar ur dig, jag tycker du ska skriva mer om det, nycklar finns på många ställen när vi ska låsa upp livet.
Vårt landställe hade utedass när vi köpte det: hade varit uthyrt många år, alla hushåll i vår by var väldigt ”primitiva” sett till bekvämligheter.
Det liv du beskriver låter som något många talar drömmande om men som du skriver- vilket jobb! Har du läst Maj-triologin av Kristina Sandberg?
Jag tror du skulle tycka om den.
Kram från en stund på soffan efter en väldigt lång dag!

Det går inte fort att ändra ett felaktigt tankesätt alla gånger när det gäller tankar på alkohol och att berusa sig med sådan. Detta om man har varit fast i alkoholträsket en lång tid och inte lärt sig att balanserat helt styra sina känslor och kunna motstå starka inre negativa impulser så himla bra.

Hur väl man kan lyckas med det beror mycket på hur man mår i stunden och det är lätt att vackla och tappa sitt fokus på det man vet är det rätta att hålla fast vid. För när man känner sig slutkörd och kanske är övertröttad och känner sig allmänt misslyckad så behövs det inte mycket för att man ska ta det där första glaset som man vet av erfarenhet att man inte ska göra då man gått den långa vägen och har förstått att man väl bland kanske lite diffusa psykiatriska deldiagnoser även väl har en beroendepersonlighet.

Ja, det att man vet att man har svårt att vara måttlig och bara stanna vid ett standardglas eller en enhet alkohol och sedan vara nöjd med det. När man som nykter tänker efter över logiken i att ens hälla i sig nergiftet alkohol överhuvudtaget så kan man väl stilla tänka att varför ens vilja kunna dricka som vanligt folk, men det är ju inte något som då jag då behöver fundera över då alkoholdrycker för mig endast alltid betytt berusning och inget annat.

Det första glaset skulle för mig bara vara en starmotor till att sedan köra igång på riktigt och bara sen fortsätta så snart tillfälle till det erbjöds. Därför är jag i stunden tacksam till skaparen för att jag väl för närvarande är så pass energilös och orkeslös som jag är, då detta väl fungerar lite som en spärr man har begåvats med för att inte bara helt plötsligt rusa iväg och göra kanske helt tanklösa val så att säga. Kul att du @Carisie tittade en en sväng här idag.

Du har helt rätt i att jag tidigare år inte alls skulle ha kunnat förflytta min tanke från berusningsdrickande till att välja att äta en pizza i stället som jag gjorde i morse. Jag skulle inte heller ha känt det som en lyx och lite guldkant på tillvaron. Som jag nyss gjorde då jag tog mig tre mandelkubb till ett glas mjölk för en stund sedan. Detta då jag kände mig en aning tom och nedstämd för att jag inte orkade att gå ut och ta mig en cykelsväng som jag hade önskat.

Men ju längre tid man är ifrån alkohol desto svagare blir dess grepp över en liksom. Det är då som alla säger att man aldrig får glömma och aldrig får ta det första glaset så att säga. Så sitter nu nöjd här vid datorn och skriver lite tok igen och tar mig en slurk vanligt vatten vilket väl är ljusår bättre än pilsner och sådana där onyttigheter man höll på med för inte så värst länge sedan egentligen.

Ha en fin kväll!

@Nymis Hej igen 👋🏼 Det var väl ett jättebra mål 🙏🏼 En start liksom. Jobba dig igenom självhjälpsprogrammet (tror det finns ett avsnitt om triggers också). Visst hade du kollar på sugdelen? Gör en plan för att hantera suget om det kommer. Tänk HALT. Skriv i alkoholkalendern. Skriv här. Nån är nästan alltid vaken ☺️ Sen kan man ringa fram till kl 21 och prata med någon på stödlinjen också tror jag men det står i menyn. Tänkte på det du skrev igår också. Finns inget vin hemma så kan du ju inte "råka" dricka det heller. Laga matlådor. Ta en promenad. Vad gjorde du innan du ägnade kvällarna åt mat & vin?
🩵

@Swatch Ah okej jag fattar. De närstående bryr sig väl bara ock vill dig egentligen väl även om det slår fel.

Jag är ledsen om jag uttryckte mig på ett bättre sätt. Jag tyckte att det var kliniken som drog alla över en kam. Det var också sagt med ödmjukhet inför sjukdomen och inför de som ansåg sig sjuka. Var och en blir salig på sin tro.

Om du verkligen tycker att det går överstyr så sök vård hos närmaste vårdcentral. Var öppen och berätta. De kommer utreda det och remittera dig vidare om de anser att det behövs. Det finns någon som heter Naltrexon som dämpar suget vilket jag fått.. lycka till! Och glöm inte att vara öppen med arbetsgivaren om du har problem där.

Mvh S

Fint o läsa! ❤️