skrev TappadIgen i Kämpar på.

Jag tror att det är en av de vanligaste frågorna här. Om andra känt sig trötta efter man har slutat. Det verkar ju nästan inte vara någon som märker denna effekt av att sluta att vara extra trött den första tiden. En sak alkohol gör är ju att den påverkar inte bara vårt omdöme så att vi äter sämre, men den påverkar också näringsupptaget och hämmar främst upptaget av B-vitaminer. Det beror såklart också på vilka mängder och hur länge man har druckit och hur man äter i övrigt o.s.v., men t.ex de som hamnar på avgiftning med stark abstinens får ofta just b-vitamin, ibland även som en spruta och/eller på recept. Det är väl framförallt B1 som kan bli akut brist på, men även andra b-vitaminer och ett symptom som många b-vitaminer ger när man har brist på dem är just trötthet.

B1 är ju ovanligt att man har brist på i Sverige då det finns i så många olika födoämnen. När man upptäcker att någon har en brist handlar det i princip alltid om ett alkoholberoende.

Med den vetskapen så är det väl inte långsökt att anta att även om man inte varit parkbänks-a-lagare och behöver en spruta akut, så kan man lida brist på det ett tag. Mitt råd är att fortsätt äta nyttigt, men lägg till kanske en b-vitaminskomplextillskott och magnesium alternativt en multivitamin dagligen ett tag. Som Andrahalvlek sa, få i dig rikligt med vätska också. Utöver det kan jag rekommendera att försöka ha fasta sovtider. Om du känner att du behöver extra sömn just nu, låt kroppen få det tills den inte behöver det längre. Om du känner dig trött på dagen, försök somna lite tidigare, men gå upp samma tid. Speciellt om du arbetar fasta tider dagtid.

Till sist, ha tålamod. Det blir bättre! Men låt kroppen ta sin tid att läka. Det går ju aldrig att säga hur lång tid det tar.


skrev Förändrande i Hälla ut

Att vakna nykter och ”obakis” (måste finnas ett bättre ord?). Har gjort yoga och det är just den här, exakt precis den här känslan jag måste komma ihåg när A-monstret försöker snacka omkull mig.
Dessutom har jag sovit som en stock och vaknade av väckarklockan. Det var inte i går...

Såklart satte sötsuget in i går kväll som för så många andra. Men i stället för A och i stället för att proppa i mig godis så bakade jag med dottern. Kvalitetstid och sockerdämpning i ett = win-win.

Ser fram emot att hålla i och förhoppningsvis vakna så här i morgon med ?


skrev Hitofude i The alcohol experiment

Vad bra skrivet, Nios om att ta reda på vem en är egentligen. Jag försöker också att göra den resan och för mig är det så mycket enklare utan alkohol. Ibland gör upptäckterna ont, när jag funderar på vilka val jag gjort - gjorde jag dem pga vinet, gjorde jag dem pga att jag ville göra nån annan glad?
Det jag ville säga var att det kanske är värt att räkna självinsikter istället för vita dagar? Och analysera om svaret på insikten leder till en önskan om förändring eller inte?


skrev Vin Santo i "Change before you have to!"

Tack för tipsen alla!
Jepp, allt rullar på bra Chivas - helgen har varit fin med många familjeaktiviteter. Känner att jag konsumerar godsaker i mängder dock... det får bli denna veckas projekt att få ner det suget :)
Fortfarande väldigt trött men sover som en stock vilket är underbart!
Kriga på kompis!


skrev Vin Santo i Vad krävs?

Varför gick det som det gick i helgen?
Några triggers? HALT?
När du ser deina egna mönster kan du så smått formulera en motplan tänker jag.
För min del var det hunger, tristess och ren vana - det där går att bryta.
Lär känna din fiende :)
Lycka till!


skrev Vin Santo i Ensammast i Sverige

Bra jobbat!
Det där med att man gör det helt för sin egen skull är nyckeln till bestående framgång tänker jag med.
Lycka till!


skrev Hitofude i Ensammast i Sverige

I helgen blev jag - för första gången på mycket länge - glad över att få besök här hemma. Inte irriterad av att bli störd, inte generad av stöket här hemma, inte trött av att vara social en stund. Kan det vara en skymt av mitt gamla jag som jag fick se, ta del av?
Jag har på senare tid också fått ta del av en annan gammal sida hos mig själv. En sida som jag helst inte vill ska komma tillbaka. Jag har benämnt den som min tävlingsinstinkt alltid, men utifrån det jag går igenom just nu vill jag nog benämna den som min prestationskravs-sida. Att vara vinfri i februari t ex, det är ingen tävling, ingen prestation (jo såklart är det en prestation, men inte i form av att bevisa något, att få andra att tycka att jag är duktig). Ett annat exempel, att de tiotusen stegen per dag är ett krav, en tävling där jag igårkväll tvingade mig att gå upp och ner i trappen för att få ihop de sista fyra hundra stegen. Istället för att ha mitt mående och min hälsa i fokus.
Nej, den där Luther som sitter på min axel har jag kommit att ogilla. Jobbar på att ändra mitt mindset från att prestera för nån annans skull till att gilla saker jag gör för att jag gör dem för min egen skull, för att jag valt dem.


skrev Förändrande i Vad krävs?

Måndag. Ny vecka nya möjligheter att vinna över flaskan!

Jag känner precis igen den där första känslan vid första klunken/glaset som aldrig kommer igen. Trots det så fortsätter man tvångsmässigt/slentrianmässigt.
Det enda ENDA som funkar för mig är att inte ha något hemma.

Heja dig, den här veckan kommer gå bättre ?


skrev Andrahalvlek i En stund på jorden

De där alkisböckerna kräver några lyssningar, alltid fastnar det nya saker.

Kram ?


skrev Pixie i Ensam i sorgen

Härligt! Vad bra du är!
Nu drar vi igång februari också.
?


skrev Anonym31513 i En stund på jorden

Dag 32 som nykter. "The alcohol experiment" är slut. En del av mig tänker att jag borde köra på nu och vara nykter i tre månader som det tipsas om här på Alkoholhjälpen, men det känns så otroligt länge. Jag har bestämt mig för att ta en vecka i taget så får jag se vart det bär hän. Denna veckan tänker jag vara nykter.
Kram på er!


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Ska göra allt vad jag kan för att nå dag nummer tre som nykter idag.
Det handlar om att inte ratta bilen till parkeringen vid Systemet. Det handlar om att se vad jag gör istället för vad jag inte gör.
Är oerhört trött...sömnmaskinen och jag har inte blivit kompisar ännu ...men jag har inte gett upp.
Nu på morgonen ska jag iväg t arbetsterapeuten och visa upp min tumme som inte går att böja?
Ska åka hem efteråt och jobba lite grann för att därefter åka t jobbet.

Tack Sisyfos för dina fina och hoppfulla inlägg❤️

Idag är det förste februari....ordinarie kurator....och lite närmare ljuset☀️

Ha en fin måndag❣️


skrev Andrahalvlek i Kämpar på.

Nyttig mat är a och o, kroppen behöver all hjälp den kan få att läka. Ett tips är att dricka 1,5-2 liter vatten per dag. Jag fyller halvlitersflaskor och lägger i kylen, då har jag koll på hur mycket jag dricker. Vattnet hjälper till och renar. Promenader är bra att få till också, rörelse och dagsljus gör underverk för humöret.

Fokusera på fördelarna med nykterheten, lista dem här på forumet så inspirerar du andra också ?

Kram ?


skrev Tvången i Mina tankar och min historia.

Det är väl inget magiskt med datum i sig men det kan hjälpa en sån som mig att hålla ordning på vart jag är. Så, idag startar min vita februarimånad. En månad är realistiskt att klara av. Jag vill och jag ska. Antabus måndagar och torsdagar. Det ska gå.


skrev Soffi i Mot ljusare tider

Först, Ja Mic, det kommer att bli bra det här!
Aklejan, ja vi är helt okej - på väg att bli mästare!
AH, ja, massor av härliga saker att se fram emot, det har vi :-)
Sattva, tack för tipset! Och, självklart satsar vi på ett nyktert februari också!
Sisyfos, Ja, lördagen blev lagom och mer än okej. Jag är nog på väg ändå!

Öh, ert pepp gjorde att jag kom av mig... Tack, för det!!
Rubriken satte jag efter nattens funderingar på att jag inte tyckte söndagen blev så bra... Att jag fungerar efter principen allt eller inget.... Att jag saknar att kunna träffa vänner... Att jag är less på en värkande kropp, ffa när det är kallt...
Äh, skippa de där tankarna. Tänk positivt.
Det kommer bli bra. Jag är på väg att bli mästare. Jag har massor av härliga saker att se fram emot, ett nyktert februari tex. Lagom är mer än okej.
Det går bara inte över en natt att nå allt det där, men jag är på väg. :-)

Måndag och strax dags att åka till jobbet. Det blir bra. Jag har gett mig själv de allra bästa förutsättningarna för att jobbveckan ska bli okej. Jag är nykter och jag har vilat. Jag har fördelen att faktiskt få lov att åka till jobbet nu, slippa sitta hemma varje dag.
Jag gör så gott jag kan och det räcker bra.

Idag är jag extra tacksam för att det här forumet finns! Alla ni här som hjälper mig, som lyfter mig, tack! Ett forum som verkligen tar fram de bästa sidorna hos många människor - helt fantastiskt att få vara en del av!

Jag är okej som jag är.

Go' måndag och kram till er alla!!


skrev Suzzie i Ensam i sorgen

Måndag morgon, jag har inte varit här inne på hela helgen. Jag har haft fullt upp med att hjälpa två av mina
Söner och jag har varit nykter ! Är inne på 30:de dagen idag utan alkohol.


skrev Charleen i Vad krävs?

Så påläst, så fylld av kunskap och erfarenheter men så fattig på styrka att stå emot flaskan och det korta men ack så sköna ruset.


skrev Charleen i Vad krävs?

Nu måste detta få ett slut!! Har druckit torsd-sön trots att jag egentligen inte vill, mer som ett tvångsmässigt beteende. Det är nästan så att jag skrattar åt mig själv och hur knäppt det är. Jag har aldrig haft abstinens och har inte heller direkt sug efter alkohol men jag bara gör det dvs dricker. Det är bara första supen som ger känslan jag vill ha men jag fortsätter ändå. Aldrig stupfull men smålullig. Jag vet inte längre hur jag ska hantera detta beteende, jag är så leds på mig själv! Snälla kom med bra råd och tips! Jag behöver motivation och stöd.


skrev Lilleman i Kämpar på.

Ja det är tyvärr så. Är bara ett bevis på att mitt drickande har börjat skada min kropp. Jag har känslan av att folk och släkt vet att jag är lite av en festprisse, men tror inte dom inser hur mycket man har hällt ner i strupen dom senaste åren. Mina bröder o även vänner är inte heller blyga med alkohol men som inte har samma problem som mig men skillnaden är nog att dom vet när nog är nog, inget jag kan.

Vill bara komma ur detta, få kroppen att fungera som den ska igen. Ha ork med allt och den motivation det ger att göra saker man vill.

Idag kändes det faktiskt bättre, var givetvis trött från att jag klev upp halva dagen tills jag piggna till på eftermiddagen, men inte yr och håglös som dagarna innan.

Så förmodar att det går åt rätt håll ?
Fortsätter äta lagom o så nyttigt jag kan, tror det hjälper mycket ?


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

I lördags innan middagen så serverade vi oss lite förfriskningar.
Efter att givit de andra sina drycker gick jag ut i garaget och hämtade mig en flaska öl.
En brun 33 cl flaska med apa ipa eller vad det nu stod på den.
Hämtade ett megastort glas ur vitrinskåpet, öppnade kapsylen och lät ölen rinna ner i ett vinklat glas.
Den porlade snällt och gav en fin skumtopp, lite halvmörk till färgen, kanske en mörkare typ av bärnsten.
Den fyllde bara glaset till hälften, men glaset gör ju mycket för upplevelsen.
Tog en klunk och stickigheten i munnen skvallrade om att den hade bra kolsyra.
Den var något kallare än källarsval men inte kylskåpskall, och jag lät drycken åka ner i mitt svalj.
Jag den hade en tuff beska, lite mer än vad jag egentligen gillar, men god ändå.
Tog en klunk till för att konfirmera den föregående upplevelsen, nu kanske lite sötare än förra gången.
Rörde runt i grytorna och dukade fram maten, nu var drycken till hälften uppdrucken.
Efter maten fanns två klunkar kvar, den hade inte samma fräschör som när den var nyupphälld.
Avslagen och i det närmaste rumstempererad, den kändes mer sötsliskig mot slutet.
När skummet runnit ner till botten så tittade jag på det vackra ölglaset, skulle det smaka med ett glas till?
Nehejdå, maten hade gjort magen full och tvinga ner ett flaska till hade nog skapat mer illamående än nytta.
Känner fortfarande bitterheten i min mun, den gjorde nytta vid måltiden som en neutraliserare.
Men nu, nej, jag är nöjd och ställer ölglaset i diskhon, att resa på kroppen fick kolsyran att bubbla till i magen.
Och på vägen ut genom köksdörren så kväver jag en tyst rap, det ger en smak av gammal öl blandat med maten.

I soffan tittar jag på ett tomt vardagsrumsbord, och får lite minnesbilder tillbaka...
Så här skulle det aldrig sett ut tidigare när jag drack alkoholen.
Det skulle ha följt med glaset ifrån middagsbordet och i kylen hade ett flertalet ölburkar stått på kylning och många fler i garaget som en god reserv, man vet ju aldrig hur törstig man kommer att vara, lika bra att vara safe than sorrow.
Jag hade druckit många fler öl än vad min mage hade gillat, inte med för mycket smak och sötma utan sådana man kan dricka många av för att få ett behagligt rus...
För det var så man drack, drycker som var enkla att dricka mycket av så man uppnådde sitt helgrus.
Var man trött så somnade man där man satt, soffan var som oftast min helgsäng, och när kylan bitit sig fast i min kropp så förflyttade man sig till sängen som oftast redan när dagsljuset redan hade inträtt.
En vardag kanske bara en timme innan väckarklockan skulle ringa, man var frusen.

Ikväll tittar jag på ett tomt vardagsrumsbord utan ringmärken från glasen.
Jag är nöjd efter ett enda glas med öl, och en alkoholfri sådan dessutom.
Jag vet att jag kommer att gå och lägga mig när jag är trött, och utan en blåsa som kommer att vara sprängfylld.
Jag kommer att sova utan konstiga fylledrömmar och nattlig ångest i torra lakan.
Imorgon kommer jag vakna tidigt av mitt barnbarn som sitter på sängkanten med pigga ögon och undra vad för kul saker morfar ska hitta på.
Min dotter kommer att förnöjd titta på medans jag leker tittut under påslakanen med hennes dotter.
Solen skiner in genom sovrumsfönstret i ett gnistrande och kallt vinterlandskap utanför.
Jag mår bra och kommer igång på bara några minuter, utan någon huvudvärk eller konstig bismak i munnen.

Jag vet att jag kommer att få rå om min familj under hela helgen, alltifrån uppvaknandet på morgonen tills dess hon somnar in helt uttröttad i min famn mot kvällningen.
Jag känner mig rik och förväntansfull av dagen, priviligierad.

I mitt huvud ser jag skillnaden, nu mot då...
Vad i he..te höll jag på med?
Mitt livsmönster kan förändras av en enda sak, utesluta alkoholen och ruset.

Jag kan fortfarande ta mig ett glas med öl, inget som hindrar mig.
Men det måste stå alkoholfri på etiketten, det kunde lika gärna stått ångestfri för min del.

Mina val, min framtid, jag sitter med möjligheterna i kraften av min egna vilja.

Berra


skrev Majaela i Nyfiken, finns det någon som lyckats gå från att vara en som dricker för mycket till att bli normaldrickare (vad nu det är)?

Är att kunna dricka kontrollerat, men det är nog inte så dumt att få in en nykter rutin/vardag först.
Läser gärna de som klarar o balansera på klippan och hur de tar sig an det.
Finns ju alltid något som orsakar att man dricker,
? ny på det här....


skrev Majaela i När känslorna styr

Tack? Du är otroligt peppande för så många. Får du nån pepp själv längre?
?


skrev Ankie i 6 Dagar

Jag trodde inte att jag skulle klara det men nu har jag inte druckit en droppe på 6 dagar! Jag var till och med på en middagsbjudning med vänner i lördags men erbjöd mig att vara chaufför för att slippa säga nej till A. Jag har vaknat varje morgon och känt mig pigg, känslan av att inte vara bakis är annorlunda men så skön, den där guldkanten som jag inte trodde sig skulle infinna sig, att jag trodde att jag inte kunde ha kul utan A var inte sann. Jag har till och med drömt en "mardröm " om att jag drack vin och blev så besviken på mig själv, då var det skönt att vakna ? Jag vet att detta bara är ett ministeg men just nu känns det så bra och jag har varit inne här och läst varje dag och fått pepp. Kämpa på alla, vi klarar det tillsammans, aldrig hade jag trott att ett forum kunde betyda så mycket ?