Senaste kommentarerna i forumet

Att starta bra är viktigt..Att vara bestämd är ännu viktigare när man ska förändra dåliga vanor till något betydligt bättre..Nu fortsätter vi så..??

Tack för alla fina och peppande kommentarer!

Varning för långt inlägg nu ;)
Har inte tagit mig tid att skriva här under veckan utan hållit mig i min bubbla, lyssnat på boken och reflekterat.
Lyssnat på ett kapitel varje kväll och kan inte annat än rekommendera denna bok. Mycket klocka tankar och fakta utan att skuldbelägga. Jag har antecknat sånt jag tyckt varit extra viktigt för mig i en dagbok. Speciellt ett avsnitt om sömn och att det faktiskt kan ta 1-2 veckor för kroppen att återställa balansen efter alkoholintag.

Men de senaste 2 dagarna har jag känt en livsglädje och ork som jag inte känt tidigare efter en så kort nykterhet. Just det har jag funderat mycket på under dagen och kommit fram till att det inte bara är alkoholintaget i sig som slukar energi från mig utan även allt planerande inför att dricka. (Vilket jag inte gjort denna vecka eftersom jag följer "experimentet").
"När ska jag köpa vin?"¨
"Vilket bolag ska jag gå till?" (så jag inte går till samma som förra veckan)
"Vilken dag/dagar kan jag dricka?"
"Hur mycket kan jag dricka om jag ska köra bil på lördag em?"
etc etc...

Inte alls insett tidigare hur mycket tid och energi min hjärna lagt ner på allt planerande!!

Och ja, jag är ganska ensam ibland (speciellt nu i covid-tider) men det är inte alls så illa som min bakfulla eller alkoholmarinerade hjärna får det att kännas som. När jag dricker blir jag egoistisk och tycker synd om mig själv på ett sätt som jag inte gör i vanliga fall.

Nu låter det kanske som att min första vecka var en dans på rosor men det har det inte riktigt varit, kommit på mig själv med att jag vill hem och ta ett glas vin efter jobbet nästan varje dag. Men då har jag ställt kravet på mig själv att jag MÅSTE lyssna på dagens kapitel och efter det har jag inte känt att det varit värt det.

Detta är min första nyktra lördagskväll på väldigt länge och jag ser fram emot en söndag morgon med en kopp kaffe utan bismak av bakfylla.

Trevlig lördag allihopa!

Fint jobbat!!Godis och film är kravlöst och mysigt..?⛄️?

Det är nog mycket av styrkan här på sidan. Att så många människor med så olika bakgrunder och förutsättningar har något gemensamt där vi kan känna igen oss i varandras historier, samtidigt som vi också ser skillnader. Det är något befriande med att veta att man inte är ensam om detta. Härligt att du verkar ha fått igång helningsprocessen. :)

Beroende på var man är och hur man känner så kan det nog vara bra att bara fokusera på andra saker. Jag har funderat på det lite själv att jag varit lite väl fokuserad på tid nykter. Jag tror att det kan vara bra också, men man får väl ha en balans. Man ska hinna njuta av livet mellan att räkna de nyktra dagarna också.

Jag slutade dricka i april 2020 och har sedan dess druckit ett eller två glas vid totalt tre tillfällen. Det har funkat bra för mig, tänker att det är där någonstans jag vill hålla mig, typ ett glas några gånger om året, men däremellan alkoholfritt eftersom jag mår väldigt bra utan alkohol. Läs i min tråd om du vill se min bakgrund. Lycka till med att hitta din väg!

Jaha det trodde man ju inte när man startade. Varje vecka i över 10 års tid har jag sagt till mig själv att det hade varit bra med en vit vecka. 99% av dessa försök har strandat dag 2 eller 3. Någon enstaka gång har jag klarat 5 dagar, någon helt vit vecka kan jag inte minnas.
30 dagar är ju därför en rejäl prestation från min sida.

Just nu känner jag inte för att börja på en ny 30 dagars period. Jag vill helt enkelt inte hålla på med att koncentrera mig på att räkna dagar utan mer ta det dag för dag och fokusera på annat. Helt enkelt att hitta ett nytt projekt som fokuserar på mental hälsa. Meditation, yoga eller något annat spännande. Att starta ett nytt projekt med fokus på den mentala biten kommer ju automatiskt att utesluta alkohol, tänker jag. Fördelen blir då att fokus hamnar på det nya och nykterheten blir mer av en del i detta.

Jag kommer alltid att minnas denna period,framförallt hur lugn jag blev efter ett tag. En helt enorm skillnad. Jag vill fortsätta på den inslagna vägen och se hur jag utvecklas över en längre tid. Om jag skulle gå tillbaka till mitt gamla beteende så kan jag alltid kolla vad jag skrivit under denna period och söka stöd där. Dessutom kan man ju alltid återvända till detta underbara forum.

Jag tar gärna emot era kloka kommentarer kring min strategi.

Ikväll skålar jag med mina vänner för mina 30 dagar, de skålar i vin och jag med en alkoholfri IPA.
Ha det gott, kram N.

Jag håller med dig, jag och alkohol är "bästa ovänner" Jag hatar verkligen den jag blir när jag är påverkad, och samtidigt är lockelsen så stor att man till och med kastar sig i bilen 10 minuter innan Bolaget ska stänga ibland ?
Anknytningen till drogen är så förrädisk, lika stor som den man har till en våldsam partner. Jag har levt i en sådan relation så jag känner igen mönstret.
Vi ska fixa detta, vara nyktra och leva väl❤️?
Kram

Det är detta som är så bra med detta forum. Man är sällan ensam i sina känslor!
I mitt fall får jag mest ångest efter att jag har druckit. Jag hade en lätt oro i torsdags men den var inte som det jag kände ffa igår. Jag är helt enkelt inte mig själv när jag har druckit, säger saker jag inte menar, etc. Och det är det som ger mig största ångesten.
Nej, alkohol o jag är inte längre kompisar!
Kram på dig och tillsammans fixar vi detta!
❤️?

Läser om din ångest och känner igen mig ?
Blandade alkohol med sömntabletter häromdagen och haft svårt ångest i 2 dygn nu.
Funderar mycket på var ångesten egentligen sitter, om det är alkohol som ger mig ångest eller om det är ångesten som dricker alkoholen...
Gör du det också?
Det kanske inte finns något enkelt svar, det ena ger det andra och man hamnar i en cirkel utan början eller slut. Hoppas du kan slappna av ikväll och må bättre ❤️ Du är nykter i alla fall och det kommer att ge en bättre morgondag ❤️

Och hoppas du mår bra! ??

Ett suveränt tips❤️?
Jag vill må bättre, både imorgon och på onsdag? och det enda sättet är såklart att förbli nykter.
Att gå tillbaka i den ångest som slitit sönder mig de senaste 2 dygnen är otänkbart.
Det är sorgligt, men samtidigt trösterikt att läsa att andra gått igenom samma upplevelse och lyckats ta sig ut på andra sidan❤️

Jag har sån ångest. Maken är så trött på mig och tyckte det var misär igår.
Mina första dryga 3 vita veckor verkar han ha glömt.
Vad kan jag säga? Att det aldrig ska hända igen? Jag kan ju inte lova det. Bara ta en dag i taget.
Har oro i kroppen och min självkänsla är på botten.
Förlåt att jag gnäller så, men det är ingen rolig lördag. Dock nykter.
Kram på er!

Hoppfullt att läsa ditt inlägg, Varafrisk. Låter som en mysig dag. Kura ihop dig hos mannen nu, så känns det kanske ännu bättre. ?

Skrev nyss i Mrx tråd att det är kul att ni har hittat varandra och strävar mot samma mål. Jag hänger på, till viss del, men lite i skymundan. Tack för pepp hos mig.

Kram

Jag förstår! Man behöver hitta sitt varför till att man dricker och sitt varför till varför man vill sluta/förändra sitt drickande. Blev många varför nu men du förstår nog vad jag menar :) kram!

Men bra jobbat ❤?

Som Vinäger sa, man känner din ångest. Så likt mitt. Mitt första dygn i år kunde jag inte ens skriva här. Sedan två dagar till med så enormt ångest att jag var helt paralyserad. Ush! Dit vill ingen! ?❤?

Hur går det? Fokusera på en framtidsbild. Hur ska du må på onsdag. Eller imorgon. Det kommer bättre dagar. Du kommer att andas igen! Det där går över!! ?????

Kan i och för sig tycka att jag passar in.

Men...

Det beror nog på varför du druckit. Har du använt alkohol som medicin för vissa symtom är det förstås större chans att kunna dricka kontrollerat - använder det ordet hellre än normalt - om du hittar en annan lösning på dina grundproblem.

Det finns flera här som valt att kontrollera sitt drickande, men det har blivit lite stigmatiserande på forumet att välja den vägen, så jag vet inte hur många svar du får.

Det är också så att vi som valt att dricka ibland, är rädda att trigga andra, vilket vi naturligtvis inte vill, så därför kör vi lite i bakgrunden.

Men vi finns, absolut.

Kram

Vart är du...? Saknar dig ???

Ingen vidare nattsömn på ett par nätter gjorde att jag sov precis hela dagen och ångesten har släppt ytterligare.
Nu inser jag att problemet är så stort att jag riskerar mitt liv om jag fortsätter på den vägen. 2 dygn nykter nu och min största önskan är att det förblir så?
Det måste gå! En dag i taget!

Tack Andrahalvlek och Sisyfos för era inlägg!!

Det där med självkänsla...ja...den blir absolut inte bättre när man dricker alkohol...den krymper....och som jag skrev tidigare...för mig föder den jämförelse...ibland avundsjuka..känsla av ensamhet och på den känslan dricker jag...det är blir bara en enda ond cirkel. Så blir det för mig...

Alkoholen bidrar till att den oro som finns nästan medfödd i mig...blir så mycket starkare...och jag oroar mig för min egna hälsa...och känner oro inför ifall jag skulle drabbas av Covid-19...hur skulle jag klara mig... och ändå har jag druckit. Så förvridet allt blir.....

Men....idag är jag nykter...så himla skönt!! Jag sa till min man i veckan att vi måste göra en utflykt till helgen...åka någonstans dit vi inte brukar åka...inte långt bort men ändå någon annanstans....för det måste ske en förändring under helgen. Och igår sa jag till min man vi måste åka på utflykt och befinna oss där det inte finns ett systembolag. Så vi åkte iväg vid 11.30 kanske bara fyra mil bort men där vi inte brukar gå. Gick en runda på ett spår i en skog där jag tror min man har varit tidigare för det är lite mer i hans hemtrakter och även där han jobbar. Efter rundan drog vi till en liten sjö som jag aldrig hade hört talas om förrän en vän la ut en bild på sjön på instagram. Pratade om det på jobbet och det visade sig då att en kollega brukade bada där som barn. När vi kom till sjön så var den frusen och bilburna ungdomar körde rally på sjön. Vi åt våra ost- och äggmackor där och drack vårt kaffe. Smakade underbart! Tänkte någon enstaka gång på alkohol men inte på så vis att jag ville köpa utan mer ett konstaterande att det blir ingen alkohol idag och jag kunde känna ett lugn inom mig. Känns som om jag har en förkylning på gång..för jag hoppas innerligt att det är så och inget annat. Så jag ska ta mig en dusch...lägga mig en stund och läsa. Ikväll blir det fläskfilé med grönsaker. Blev sugen på att göra hummus när jag hade läst Charlie70 inlägg...kanske även gör tzatziki ...känner mig sugen på vitlök.

Jag är inte särskilt troende men en sökare men jag ber till vem det än kan vara...kanske till mig själv...må detta vara första dagen på flera nyktra dagar. Jag behöver få mitt liv tillbaka!!

Kram till er alla:)

Fantastiskt kämpat av dig! Grattis till 1 år!!

Det där med en dunk per kväll känner jag mig igen mig i. Nu. Drog en dunk förra fredagen. Nästan en hel igår. Galet. Spyr inte. Får inga minnesluckor. Iaf inga större. Men det påminner mig om mitt gamla jag och jag blir så rädd. Vill inte bli så igen. Säga för mkt. Skriva för mkt. Är inte där än men jag ser att jag går åt det hållet. Jag ska stanna i tid nu. I min ålder vet jag, att det blir inte roligare på fyllan. Känns ju bara så då.

Imorgon det den 31 januari. Ett bra datum.

Ha en härlig lördag ?

Är det någon mer än jag som upplever att när man varit nykter i en vecka börjar känna av kroppens signaler igen. Jag är trött fast jag sover, yr till och från ont i rygg och tryck över bröstet ibland.
Jag vet att det går över om jag tar några öl. Men det är inte tanken.

Sen ska jag nog inte gå så hårt på lågkolhydratskost för jag tror att det förstärker yrsel och trötthet.

Öhh, vad händer?
Var ute i nästan tre timmar i morse, -13 grader, kallt men helt okej när man är i rörelse. Började frysa när jag kom in, varför är det så? Att man fryser när man kommer in i värmen igen? Nåväl, jag "skulle bara" dra ett varmt täcke över mig en stund för att bli varm igen. Vaknade för en stund sedan. Öh, en "tupplur" på typ tre timmar! Har sovit så hårt att jag är helt väck.
Går in här och läser medan jag tar en kopp kaffe för att kvickna till.
AH: "Depressioner, sömnstörningar, viktökning, orkeslöshet, värk i kroppen. Allt kan man skylla på klimakteriet" Check, check, check, check och check. Jaha, nu är jag klimakteriekärring också. Tack för den! ;-) ;-) ;-) *skojar!*
Jaja, jag kan ju iaf se till att jag inte är en alkoholiserad sådan fortsättningsvis. (Hua, vilken tanke!!! Jag - en alkoholiserad klimakteriekärring. Nu blir det nog mardrömmar i natt igen... ;-) )

Aklejan: Varsågod! Ta så mycket energi du behöver! Här i min tråd avhandlas högt och lågt...
8 timmar sömn. Mmm, jag har funderat på om jag kanske inte heller behöver det eftersom jag alltid vaknar flera gånger per natt och är uppe och vandrar. Men, det motbevisas ju av att jag är så trött att jag blir rent dum i huvudet framåt em/kväll samt att jag tydligen kan slockna 3 timmar på dagen om jag ger mig tiden...
Nja, jag skyller det på att kroppen och skallen fortfarande behöver tid att läka, "allt" ska hitta en normal balans utan alkohol. *funderar*-Jag som druckit dagligen nästan hela mitt vuxna liv, förutom ett halvår för drygt ett år sedan plus lite vita perioder förra året, hur vet kroppen var jag har min balans egentligen? Eller rättare, hur vet jag? Hur mycket sömn behöver jag, hur mycket mat behöver jag, vad mår jag bra av att göra... ... ...? Jag har ju funderat på att byta bana yrkesmässigt, kanske kan jag bli filosof..? :-D :-D

Så. Kaffet urdrucket och huvudet på plats igen.
Strålande sol ute.
Lördag = städdag. Äh... jag städade ordentligt förra helgen, räcker att fixa till lite...
Promenad. Flera år sedan jag hann ta en promenad bara för min egen skull. Tja, kanske det?
Eller, Anders Hansen på SVTPlay...
Jag får se.
Idag är jag en nykter lallare helt enkelt, utan någon som helst karaktär och planering! För man ska ju prova nytt! :-).
Tänk om "folk" visste, de som ser alkisar som karaktärslösa glidare. :Nej hörni, det är precis tvärtom!

Kram!

Att tvingas inse att man behövde en återställare var verkligen en milstolpe i min dryckeskarriär. En annan milstolpe var att jag på slutet nästan drack en hel vinbox på en kväll. Toleransen hade ökat enormt. Enorma minnesluckor nästan varje gång var en tredje milstolpe. Jag hade gått och stått och pratat och umgåtts med folk men kom fan inte ihåg någonting. Hur går det ens till?

När jag sen började kaskadkräkas (har inte kräkts på fyllan sen tonåren), till och med i sängen en natt i sömnen, så var det nog. Det här är inte jag. Jag vill inte leva mitt liv så här. Den 9/2 har jag varit nykter ett år, tjoho!

Kram ?