Senaste kommentarerna i forumet

Kul att se dig här och att det går bra! Och som Andra halvlek skrev, du kanske till och med vidgar deras vyer...

Så kan det bli... upp med dig bara. ❤
Imorgon är det en ny dag. Då kan du analysera vad som gick fel. Tex hur i världen fick du plötsligt tag på vin?

Men ingen ide att sura och hänga läppen. Du har gjort ditt bästa ❤??

Livrädd för att jinxa, men nåt har hänt med mitt mående. Tror det vände förra onsdan. Så det beror inte på mina fruktlösa försök med meditation ?. Idag har jag tom fått något nyttigt gjort på min deltid på jobbet, jag har kommit ut på hundpromenad i dagsljus.
Idag är en bra dag, men jag lägger inga krav på mig själv att också imorgon ska vara bra. En dag i taget.

Känner igen mig i skuldbeläggande från den äldre generationen. I mitt fall svärmor (min egen mamma gick bort för över 20 år sen). Svärmor är alltid lite bättre än jag, lite duktigare enligt henne. Hon är bäst på att framhålla sig själv och för mig med depression och sjukskrivning är det jättejobbigt, det gör mig så ledsen och sänker min självkänsla ännu mer.
Önskar att jag kunde ge dig några bra råd i din stress och känsla av upprördhet. Men jag skickar dig styrkekramar och försäkrar dig om att du inte är ensam. (Säger hon sm har döpt sin tråd till "ensammast i Sverige" ?)

Jag har laddat med godis inför helgen o skall försöka komma på något gott att äta. @Kaye det blir en utmaning att äta vissa rätter som bara ”kräver” ett gott vin till. Ostron t ex går ju inte att äta utan bubbel el vitt vin. Kanske där kan ett alkoholfritt alternativ vara lämpligt?
Röda alkoholfria smakar ju inget vidare vad jag vet eller?
Magen bubblar lite för den är inte van vid att jag äter så mycket . Brukar skippa kvällsmat för vin ganska ofta. Använde kalorierna där istället.
Idag var min man väldigt otrevlig och gapade och skrek för en bagatell, det var skönt att kunna coolt kunna stå på sig och veta att han inte kunde kontra med att jag hade druckit = det är jag som överreagerar.
Imorgon fredag skall jag ha myskväll med min dotter, det blir bra. Inga större utmaningar.
Känns väldigt bra!

Blir väldigt berörd av dina inlägg, VaraFrisk. De är så äkta på något sätt och komplicerade. För det där med självkänsla är svårt och än svårare när du har väldigt lite tid över för dig själv. Tänker på den bild du beskrev av dig själv som att det stack ut tentakler ifrån dig. Och jag tänker att det är så och det är en stor del i alkoholproblemet. Det är svårt att ens identifiera sig själv och sina egna behov när man är så van att se andra som du tycks vara. Men det är en fin egenskap som du ska vara stolt över tänker jag. Och dessa jäkla jämförelser med andra... jag rör mig i rätt intellektuella kretsar tror jag, men tja... jag vet nog inte någon som inte kopplar av med skitserier ibland, eller böcker av enklare karaktär. Jag tänker att man inte behöver skämmas så mycket över sina val. Det är rätt befriande att umgås med människor som står för att de har knäppa intressen, läser tantsnusk, tittar på mandelman, Farmen, eller nåt annat som kanske man inte skulle vilja identifieras med om man måste imponera på andra.
För mig blev de där känslorna av otillräcklighet mycket värre av alkohol. Och jag hade så svårt att tycka om mig själv och ge mig tid och sätta mig själv först. Det är fortfarande svårt. Jobbar med att inte hela tiden fundera över om jag borde göra något för nån annan. Som du skriver är det nog ett livslångt projekt att erövra självkänsla och kanske börjar det med att sakta men säkert börja ta hand om sig själv. För det är du värd!

Bra jobbat Majaela.
Jag tyckte det hjälpte i början med många delmål.
2 siffrigt (10)
2 veckor osv.
En app i vilken man uppnår små delmål ger bra motivation.
Du är nu i den tuffaste perioden, och det blir bara lättare för varje dag som går.

Köp något gott Alkoholfritt att dricka till helgen.
Det hjälpte mig.
En del andra vill inte dricka A-fritt öl, bubbel för att de tycker det triggar suget.
För mig hjälpte det, så du får fundera över vad som funkar bäst för dig.

Men nu har jag slutat med A fritt vin. Känner inte att det behövs längre.
Cola Zero och Te är godast.
Kram⚘

26 dagar !

Upprörda känslor just nu. Min mor skulle komma hit i morgon och jag föll. Drack 2 glas vin och ljög för maken.
Försökte förklara att jag inte kan stå emot hennes eventuella skuldbeläggande. Maken tycker att om jag är 56 år så måste jag stå emot. Försökte förklara att alla barn behöver föräldrars uppskattning. Bråk, men jag bad om ursäkt för att jag blev så emotionell.
Vad är det för fel på mig!?
Borderline har jag hört att man kan vara. Kanske det. Och j-a dumt att ta vin. Men, men. Nu är det som det är.
Ledsen att jag skriver detta gnäll. Ska ta mig i kragen igen.
Usch så ensamt det kan kännas. Men jag vet att jag ändå inte är det. Tror jag.
Kram

Mrx ja det är också mitt problem, att bromsen funkar dåligt.Bra att du hittat ett fungerande sätt för dig. Vill inte säga att jag aldrig mer skall dricka, hoppas att jag kommer fram till att jag inte vill ha ngt annat än det nyktra livet. Dagen efter är ju inte rolig, det är verkligen inte värt det...

Jag har funderat mycket på det där med botten och om den verkligen är nådd för min del eftersom jag vare sig förlorat familj, hus eller jobb. Men sedan var det en man som sa på ett tolvstegsmöte (citerat) "jag nådde aldrig botten, men jag kom till vägs ände och där fanns.. ingenting. utom en dörr ut" Detta fastnade hos mig!

Några sätt som jag hanterade sug på kommer här.

I början drack jag enorma mängder bubbelvatten och åt salta jordnötter eftersom jag förstod att hunger var en tydlig trigger. Jag undvek stress. Sov så mycket jag kunde. Läste på och såg på youtubefilmer om alkoholberoende och missbruk. Skrev här när suget satte in. En av de viktigaste sakerna jag gjorde var att tänka på morgonen efter. Vakna bakis eller piggelin och glad. Lätt att välja då. Morgnarna fick bli mina nya kvällar. Det är de fortfarande och jag älskar dem!

Kram!

Mrx ja det är också mitt problem, att bromsen funkar dåligt.Bra att du hittat ett fungerande sätt för dig. Vill inte säga att jag aldrig mer skall dricka, hoppas att jag kommer fram till att jag inte vill ha ngt annat än det nyktra livet. Dagen efter är ju inte rolig, det är verkligen inte värt det...

Trött och ledsen, jag väljer att dricka kontrollerat ibland. Jag har slutat att slentrianmässigt åka till bolaget på autopilot. I mitt gamla liv drack jag varje onsdag, fredag och lördag. Jag trodde det var normalt men vet bättre nu. Jag började min resa mot en sundare livsstil för flera år sedan. Jag har haft helt vita perioder och kan låta bli att dricka. När jag dricker måste jag ha stenkoll för min broms funkar dåligt. Jag skriver upp ärligt allt jag dricker i min loggbok här inne.

Tack Charlie70
Ja det är väl så men vill ju bara att det skall funka. Hur gör du för att inte få återfall?
Kram

Tack Mrx.
Nej jag vet
Känns ändå tungt, hatar den här känslan
att inte ha haft fullt koll och minnesluckorna som jag har...
Har du åkt dit ngn gång?
Och hur gör du för att det inte skall hända igen?
En dag I taget?

Åh smart med appar, vilka använder du?

Man fick ju en massa svar::), tack!

Angående det där med att sluta i tid, några här har nämnt boken "Skål, ta mig fan!". Jag sträckläste den och tyckte det var superbra, den fick mig att börja tänka, rejält. Dock blev jag så jäkla provocerad över att den flera gånger återkom till "du kan bara förändra dig när du når rock-bottom". Jag gick och tänkte på det där supermycket och frågade de förtrogna jag har hade om det verkligen var sant. Jag blev nästan deprimerad när jag gick och tänkte på att det är först när man genomlevt sparken, rattfylla o skilsmässa som man kan förändra......?

Som tur är stämde det inte för mig......(hoppas jag)......

Jag har uppfattat att beroendemottagningar kan ha lite olika rutiner. Därför tänker jag att det bästa är väl att ringa och prata med din mottagning. Det är fullständigt rimligt att du vet och förstår varför olika saker görs och när och vilka förväntningar ni har på varandra. Det tycker säkert de med!

Tack Onkel F, för din historia och omtanke.

Har funderat länge när jag snurrat runt här bland trådarna varför inte fler söker hjälp. Är det jag som missat något eller är det så mycket stigma runt A att man inte vill ta hjälp av sjukvården. Det enda jag tycker är jobbigt är att det för evigt kommer stå om mitt problem i min journal. Men jag ångrar inte mitt beslut.
Hade bara velat veta mer, vad kan jag förvänta mig, vad förväntar de sig av mig, varför blodprov, vad händer när jag inte tar medicinen längre, varför psykologiska tester... finns det någon handbok :)

Toppenbra strategier du har!
Alltid klokt att ha allt svart på vitt.
Jag kör med appar för att hålla koll på vita dagar och sparade pengar som annars skulle ha gått till vin och öl.
Jisses! Vad pengar jag har sparat på mina månader! Det är en bra morot för mig som gillar att shoppa! ;)

Din målbild är kanon! Och det bästa är att du kan påverka ditt liv i den riktningen. Mycket omkring oss kan vi inte alls påverka, det kan vi bara sörja eller beklaga. Men just det här kan DU påverka.

Kram ?

Tack för era kloka svar!
Jag gjorde så att jag sms:ade och skrev "Jag tänkte att vi kör alkoholfritt på lördag, hoppas det är okej med er" och de svarade att det var inga problem. Så enkelt det var, och som jag oroat mig och ältat i onödan!!
Kände att jag inte ville göra våld på mig själv och sätta mitt välmående i andrahand framför att de ska få dricka alkohol. Känns jättebra att ha stått upp för mig själv och jag kommer fortsätta göra det, som en klok vän sa till mig så är min nykterhet viktigare än deras rätt att få dricka.

Kram på er!

Fast de flesta av mina inlägg blir långa...skriver alltid långt...långa mail..långa sms...använder mig av många ord...ibland lite för många men hur som helst.....

Jag tror det var Blenda som skrev att förr så vaknade hon varje morgon med att alltid tänka på andra först och sig själv i princip sist....och jag hade hög igenkänningsfaktor där....kan man säga.

Igår när jag hade varit och handlat lite mat (berättade ju igår att jag köpte tidningen Faktum) och var på väg hem kör genom ett litet industriområde för att komma hem till mig. Jag ser att det går en mörkklädd person längre fram och jag försöker parera denne person men person ställer sig i vägen..när jag kör åt andra hållet så ställer sig personen i vägen. Jag förstår att han är påverkad av något kanske alkohol..han har en flaska sprit i ena handen. Jag känner att jag vill inte stanna...känner mig lite rädd...så jag backar och vänder väljer en annan väg. Då pekar mannen finger åt mig. När jag har vänt bilen och kör in en annan väg till vårt bostadsområde så ser jag att det ligger en ryggsäck och en gitarr där...och jag tänker att det är säkerligen mannens tillhörigheter. När jag kommer hem är jag lite uppskärrad...dels både för att jag blev rädd dels för att jag lämnade honom där...jag som stannar till och ser om människor mår bra. Pratade med min son lite senare och han sa...det är så märkligt Mamma för det är som om alla personer som behöver hjälp dras till dig. Han brukar säga till mig att du behöver inte rädda världen Mamma. Kanske jag också blev mer berörd eftersom jag har stora alkoholproblem...och jag vet att min dotter ofta dricker för mycket när hon är på fest...och tänk om ingen skulle hjälpa henne. Så visst är det så...visst ser jag och visst tänker jag. Minns en nyårsafton när min man och jag hade hämtat min dotter inne i stan..och en kvinna drog upp dörren till vår bil..min plats..och var SÅ berusad...hon frågade mig om jag visste något ställe som jag trodde var öppet..och jag sa att det är nogt stängt nu. Vi åkte hem men när vi kom hem tänkte på min dotter och jag att vi kan inte lämna henne på detta viset. Hon kände inte igen oss men vi visste vem hon var. Så vi åkte tillbaka och hittade henne ...en yngre kille hade också stannat. Han frågade oss om han skulle ringa polisen och vi sa ja...Kvinnan blev jättearg på honom..men när polisen kom åkte vi därifrån.

Så ja...inte är det så att jag tänker på mig själv först och främst när jag vaknar på morgonen ...utan oftast min dotter i synnerhet om hon är ensam hemma hos sig..tänker på jobbet...och jo....om jag tänker på mig själv så tänker jag som oftast att idag ska du vara nykter. Idag är jag hemma från jobbet...vet inte om det beror på något jag åt häromdagen eller om det även kan vara lite magkatarr. Känner att det är skönt att vara hemma..kunna ta det lugnt ...kanske städa lite grann...köpa nya blommor. Men så får jag dåligt samvete när jag vet att min dotter är ledig, hon börjar jobba ikväll, för jag känner att jag borde kanske berätta och säga att hon kan komma hem om hon vill. Jag vet att hon ibland tycker att det är jobbigt att vara i sin lägenhet eftersom hon den kille hon träffade i augusti nästan höll henne fången...samtidigt så behöver hon få vara i sitt egna hem...och jag behöver öva mig på att klippa navelsträngen. Så jag skriver nog inte till henne hon kommer nog till oss imorgon ändå..

Pratade med min terapeut igår...och det var skönt...pratade om självkänsla..jämförelse..och avundsjuka. För min del är att erövra en god självkänsla varje dag en pågående projekt...tror att det är livslångt. Och nu i dessa tider när det är social distansering som gäller överallt...så får jag jobba mer med självkänslan...att trivas i mitt egna sällskap...och det är inte så himla enkelt. Och när självkänslan svajar då kommer lätt det där med att jämföra sig med andra och då kan även en viss avundsjuka födas och en känsla av ensamhet. Och på den känslan är det lätt att dricka för helt plötsligt...så duger jag som jag är...jag känner mig inte så ensam...och JA imorgon kommer jag klara det här med att vara nykter...så himla målmedveten som jag är idag. Och denna målmedvetenhet finns under nästa morgon...kanske vid lunch det kan även ha hänt tidigare...då börjar det svaja och de där förbannade tankarna sätter fart...för det är ju inte så enkelt det är ju alkoholen som lurar mig att tro att det är enkelt för under påverkan av alkohol så blir allt så enkelt...så himla lätt att sluta.

Fast så tänker jag...dagen idag är din dag...du bestämmer över den...ingen annan...hur du förvaltar din dag på hemmafronten bestämmer du själv...du behöver inte se intellektuella serier läsa intellektuella böcker (det är många på mitt jobb som gör det...och ja...ni vet...jag jämför mig...håller tyst om vad jag tittar på och läser)...titta på och läs vad du vill...känn dig fri!! Känn inte stress över att bli färdig...utan ta dagen som den kommer...men jag tänker att för att förändra livet ...leva mitt liv..så behöver jag ta bort alkoholen.

Så Andrahalvlek...vad är mina styrkor som kan hjälpa mig på vägen till att bli nykter..ska fundera på detta. Och Rule74..om 15 år är jag 73 år...det är nästan lite läskigt...för tiden som är kvar att leva blir ju bara kortare och kortare...och då vill man ju för sjutton må gott!! Å det jag önskar allra först...är inte att resa...inte att gå på konserter även om det är det jag älskar mest...det jag önskar...det är en bättre kondition...att orka mer...att kunna ta ut mig så svetten rinner...inte att svetten ska rinna pga dålig kondition eller att alkoholen går ur kroppen....att jag är bakrusig...nej jag vill vara stolt över min kropp..jag är egentligen stolt över den...men vill vara ännu mer stolt!

Det här inlägget blev nog väldigt rörigt...kanske ingen röd tråd igenom det hela...men det får vara så helt enkelt.

Kram:)

stor fast liten man, en legendar hos de som genomgått 12-stegsbehandling, en man som vet vad han pratade om <3
Bengt Artur C har nu valt att lämna jordelivet för att fortsätta det arbete han vigt sitt liv åt i en helt annat division :-(
Och nej, inte viruset !!!
Nu börjar det kännas tomt när alla gamlingar som jag haft som "idoler" försvinner från denna värld.
R.I.P Bengt !

Ps Han var en offentlig person därför skriver jag ut hans förnamn Ds