Senaste kommentarerna i forumet

Jag har ingen erfarenhet av Campral eller Naltrexon(e), men jag har tagit Antabus i två perioder. Det hindrar dig från att dricka, men det får dig inte att sluta. Antabus kan ge dig väldigt negativa reaktioner om du dricker alkohol under tiden du tar det. Se FASS.
Det finns tydligen människor som kan dricka "igenom" Antabus, men personligen skulle jag aldrig våga prova.

Det finns "Män" som talar om att de inte får någon effekt om de dricker trots Antabus-intag, men Antabus är menat som en hjälp att stoppa ditt drickande.

Jullan65 här inne verkar ha en positiv erfarenhet av Naltrexon som minskar "lyckoruset".

Tänk efter vad det är du behöver och försök få hjälp efter dina behov.
Har du haft ett personligt möte med läkaren från Kry? Någon att prata med ansikte mot ansikte kan kännas ganska bra.

Oavsett, Lycka till!

Jag håller med om HALT, satt faktiskt o försökte komma på vad det va idag o så såg jag att du skrivit ❤️ Jag åt kvällsmat o lite godis och kände mig genast bättre till mods ?? är verkligen inte på topp och känner mig skör och så men bättre. Nu är det sängen och förhoppningsvis en god natts sömn. Tack ?❤️

Skönt att det går bra för dig! Det kan nog vara nyttigt att börja fundera lite smått redan nu på vad du vill. Du behöver ju inte bestämma dig idag men så blir det inte något förhastat beslut när du väl är där. Alla är ju olika och för en del fungerar det ju mycket bättre med fortsatt nykterhet, som för mig, men för andra kanske det går bra att gå tillbaka till en mer kontrollerad konsumtion. Det enda dilemmat är att man kanske inte hinner bromsa det riktigt om man skulle tappa kontrollen när man testar. Så är du osäker efter 30 dagar, så testa 30 dagar till och omutvärdera då, är mitt råd. Men det är såklart ditt val. :)

Flera gånger om dagen kommer jag på mig själv med att vara så mycket lugnare än jag någonsin varit, så länge jag kan minnas. Jätteskönt!

En sak som har dykt upp nu är tvivlet på hur det ska bli efter dessa 30 dagar. Ska jag fortsätta? Hur länge dröjer det innan man är tillbaka i gamla vanor?

Ha det gott, så hörs vi / N.

Jag har 2,5 månad nykterhet i bagaget.
Känns för de mesta bara toppen men jag dippar vissa dagar och tänker att framtiden, framförallt sommaren kommer att bli dötrist utan det där goda vinet till grillat, bubblet i solen och ölen på uteserveringen. Men så tänker jag efter och ”spelar” hela filmen och vet precis som du att det blir ju aldrig 1 glas. Suget efter mer kommer som ett brev på posten och så sitter man där och bara vill ha meeer. Man tänker f-n att alla ska dricka så långsamt.... Mitt glas bli tomt först och sen börjar man flacka med blicken och blir otålig. Beställer mer eller hem och ”tuta” ifred.
Det viktigaste är ju att komma ihåg vad som händer när vi tar det där första glaset.
Sommaren kommer att bli toppen med alkoholfritt!
Det känner jag på mig!
Kram

Oj vad jag känner igen mig ??❤
Jag har varit nykter 21 dagar och experimenterar i min relation. Än så länge verkar svaret vara "det var inte jag". Men som nykter har jag inte samma behov av att agera på mina känslor och impulser. Känslorna lägger sig snabbare.

Så tycker du gör helt rätt. Men glöm inte att göra resan för din skull. Ta hand om dig och lär dig allt du kan under din nykterhet ❤? Lycka till!

Känslorna pendlar nu upp och ner. Jag känner mig pigg, glad och nästan euforisk vissa stunder sen kommer känslor av mörker och nedstämdhet över mig. Fast jag vet att jag inte ska kommer jag på mig själv att tänka långt fram, hur ska jag göra i vår, i sommar. Ska jag inte kunna ta ett glas vin när vi grillar, ska jag inte kunna sitta på en uteservering med ett glas bubbel.
Det roliga är att när jag tänker så är det ju bara en fantasi för när drack jag ”ett glas vin” till middagen och när drack jag ett glas bubbel på serveringen. Det kan ha hänt, men då kretsade mina tankar ständigt kring hur jag skulle kunna få dricka mer. Jag slutade lyssna på konversationerna och gick upp i mitt begär efter mer att dricka. Började smyga eller beställa in till mig och dom andra eller gick hem och drack ensam.
Så jag fortsätter, en dag i taget. Snart har jag en månad!

Vill först och främst hälsa dig välkommen till forumet. Har inte nån större kunskap om medicinerna mer än att min läkare skrev ut Campral och Naltrexone i kombination till mig när jag sade att jag ville DRA ner på mitt alkoholintag.
Campralen ska minska suget och Naltrexon tar ”udden” av ruset. Den ska liksom göra det helt ointressant att dricka. Men om man dricker ändå så händer ingenting med dig.
Det är ofarligt.
Om man tar Antabus och dricker så är medicinen gjord så att den ska skapa negativa kroppsliga reaktioner som gör att du inte klarar att dricka.
Det är är lite vad jag tror i allafall.
Finns säkert någon här som har bättre kunskap om detta. Hoppas att du får svar.
Lycka till!
Kram

En bra sak med forumet (och även livet) är ju att man varken måste veta eller lova.
Jag tycker Kennie skrev så bra råd här ovan i din tråd,
Jag känner igen mig mycket i det du skriver med att ha mycket ansvar inom olika områden och kanske har jag gjort mig lite ensam- med mitt drickande.
Att jag liksom hållit ihop och ”ska minsann” fixa det mesta men har ju inte riktigt orkat- och då skarvat med alkohol.
I backspegeln kan jag säga att den tog mer kraft än den gav. Lämnade mig rätt utmattad.
Två saker kommer jag att tänka på.
* Det blir lättare att dra gränser kring sig själv- när man är nykter. Att stå upp för sig. Säga nej: ställa tydligare krav. Inte alls enkelt men utan den skam som iaf jag bar med mig som ett tungt lod. Det blev enklare att vara rak, och faktiskt enklare att stå ut med det kaos som jag hela tiden jobbade med att hålla tillbaka. Genom att dricka.
Ja du hör ju hur dumt.

Det är utmanande att sluta och det är ju inte heller ett måste för alla. Men att skiljas medan huvudet är avtrubbat av drickande kan jag inte på rak arm rekommendera (men jag vet verkligen för lite om dig/er)
Att ta en nykter period är att liksom låta sjösjukan gå ut kroppen. Ta en månad, helst tre säger de som vet.
Jag har varit nykter ett drygt år nu, för mig är lagom svårt även om jag som du var en kontrollerad drinkare.
Önskar dig kraft och tålamod och det är mycket kärleksfullt att ge sig själv möjlighet att klarna i själen och i kroppen.
Kram.

Haha, vi verkar vara rätt lika! Kl 7 imorse körde jag tvättmaskinen ?
Jag undrar om det är att jag bestämt mig för att ta tag i mig själv som bidrar till tröttheten. Alkoholen har jag använt som medicin när självkänslan är låg, eller min känsla av utanförskap även då jag omgetts av vänner. Ja, t.o.m. inom familjen.
Men nu har jag tid om 10 dagar hos en psykolog för att reda ut och hantera mina känslor.
Tack för att ni kommer med så kloka råd! Nu gråter jag av ren rördhet.
Värme o kram!
❤️??

Himmel vad trött jag var i början. Kvällstrött och ovanligt morgonpigg. Men kvällstid gäspade jag käken ur led typ. Tog mig höneblund så ofta jag kunde.

Kropp och hjärna har fullt upp att läka. Vila på du under tiden, det blir bättre med tiden. Men samtidigt är det sunt att känna sig trött och vila när kroppen säger ifrån. Lyssna på kroppens signaler.

Kram ?

Då ska jag inte oroa mig o onödan.
Tack Charlie!
Kram ?

Ingen A idag och inget godis heller och det känns bra. Precis som jag vill ha det. Mitt mål är bara på helgen om jag vill. Känner mig lugn, målmedveten. Har lagat indisk mat idag, jag gillar vegetariskt. Mannen, som är ledig dricker både öl och Whisky, men det gör mig inget.
I morgon är det fredag och helg. Har inte bestämt hur jag ska göra då, om jag ska fortsätta hålla upp. Vi får se☺️

Kort och gott : 19 dagar idag.

Att vara (enormt) trött i början. Mina första veckor hade jag över jul och nyår och var mycket ledig då. Vet att jag funderade på om jag hade orkat jobba om jag skulle behövt det. Tror inte det faktiskt. Så trött var jag! Kroppen reparerar sig och det blir snart bättre.

Kram!

Dag 16 och jag är så makalöst trött. Fast att jag äter bra o tar lite vitaminer samt rör på mig.
Maken blev lite sur för att jag såg ledsen o ointresserad ut när vi åt. Men jag vill bara ligga i soffan nu. Jag som brukar vara igång så mycket, märkligt är det.
Sorry för mitt gnäll!
Hoppas ni har det lite muntrare och känner er starka.
Ni är så fina!
??

Klokt av dig att börja fundera på detta. Och som du är inne på är det nog nödvändigt att ta en paus från alkoholen för att bena ut vad som är vad. Jag tänker att du i samband med det behöver etablera ett annat sätt att få paus och mental smärtlindring. En daglig promenad eller yogastund kanske? Som många skriver får man ofta en självförtroendekick av att sluta dricka. När man smygdricker verkar man ha ett ständigt behov av att kompensera sin hemliga dåliga vana genom att hela tiden fixa och ta hand om allt. När jag slutade fick jag mycket lättare att stå upp för mina känslor, min trötthet, mina egna behov. Och då kanske du också hittar kraften att ta tag i relationsproblemen; den man lever med ska vara snäll mot en, lyssna på en och vilja en väl, det är det minsta man kan begära. Styrka till dig!

Det känner du säkert till? Hungrig Arg Ledsen Trött- allt som ska åtgärdas innan några överilade beslut om alkohol.
Jag kan dessutom lova att om du håller i nu, så blir det mycket enklare sen. Och du har ju BESTÄMT dig den här gången.
Såklart de gamla monstrena utkämpar en seg sista strid.
Men du vinner.
Kram ?

Hej, ny här! Skulle behöva hjälp med att minska mitt sug efter alkohol. Läkaren (Kry) har bättre erfarenhet av Antabus än Campral, lite oklart varför. Jag tycker inte att mina problem är så pass stora (än iaf) att jag behöver sluta helt. Vilka är era erfarenheter av de olika medicinerna? Tacksam för svar!

Borde det väl vara idag då, dvs tre veckor. Grattis ? då är de tuffaste dagarna över. Heja dig!

...känner mig frustrerad o irriterad o hamnar i att jag kommer må så här typ jämt. Massa katastroftankar, att livet aldrig kommer bli roligt igen osv. Jag har typ 20 flaskor vin hemma men kommer inte dricka av dem (min man samlar lite på viner) så jag vet att jag inte kommer dricka men det känns bara så meningslöst allting. Men nu ska jag äta mat och bara tänka att det kommer gå över och bli bättre ❤️ Förra gången jag höll upp var inte alls så här svårt? Tänker att jag kanske processar o funderar mer denna gången...? Vad vet jag. Kram ?

Jag lever med en man som har väldigt mycket energi, hans behov, infall och vilja styr det mesta. Han är inte alltid snäll mot mig och jag känner att vi är vänner men allt annat som borde finnas i en relation är borta.
Alkohol har alltid funnits överallt och i mängder i vårt hem utan att vi på något sätt haft problem med det.
Jag märker nu att jag använder alkohol för att ”orka med” honom och alla krav det innebär att ha en stor familj, flera anvarsområde och väldigt lite support från övriga familjen. Jag märker att mitt drickande har eskalerat de senaste åren.
Jag tror inte min familj förstår hur illa det är med mig för jag är bra på att dölja.
Jag dricker aldrig så jag tappar kontrollen eller så men jag sover dåligt och tankarna kretsar mest kring alkohol. Problemet är också att jag tappat all min självrespekt.
Jag skulle vilja bryta upp för att klara att sluta dricka men jag vet ju inte om det är mitt drickande som orsakar våra problem.
Jag har försökt sluta men när han gör mig ledsen eller upprörd så tänker jag inte längre utan bara tar ett glas vin rätt upp o ner för att döva smärtan.
Det är hönan eller ägget och mitt självförtroende är så lågt att jag inte riktigt vet hur jag skall göra .
Är det någon som varit i samma situation?
Jag läste i nån tråd här att sluta dricka är ” en kärlekshandling till dig själv”.
Det var verkligen fint beskriver och jag blev tårögd.
Min ängslan är om det att jag blir avtrubbad och det jag känner beror på alkohol eller är en ”sann” känsla.
Jag skulle vilja utvärdera om vår faktiskt väldigt dåliga relation beror på mig ( på grund av att jag dövar mina känslor ) eller på att jag faktiskt blir nedtryckt av min man.

Har alltid haft en viss ångestproblematik som varit hanterbar. Började vardagsdricka för sex år sedan. Inga stora mängder men det som skulle vara gott till maten blev till självmedicinering för att hålla ångest borta och dämpa stressen. Jag har aldrig druckit stora mängder, berusad så jag känt av det har varit lätträknade gånger men likväl har jag i princip vid varje ledig kväll från jobb tagit ett glas el två. De gånger jag låtit bli är lätträknade.

Jag har inte druckit en droppe sedan 9 januari och det känns gott. Dock är ångesten för jävlig nu,fått Atarax idag och ska få träffa psykolog om en tid. Antidepp vill jag inte ha. Har dåliga erfarenheter av det sedan innan.

Hur som, ville bara säga Hej och ser med tillförsikt på framtiden utan alkohol.

Trevlig kväll

Jag slutade efter nyår, idag alltså dag 21 ?❤
Suget kommer och går, och jag tycker också att helgen blir lite mindre festlig när jag är nykter. Men jag är jättepeppad att testa olika nya situationer nykter och vill visa till barnen att det är fullt möjligt att ha kul utan A.

Jag tycker att du är på god väg!! ?????
Kontakt med beroendemottagning och redan 12 dagar!! Bra jobbat ❤

Starta du din egen tråd :) Det kan vara lite förvirrande att skapa först endast rubriken för att sen som andra steg skapa första inlägget i den, men det klurar du nog ut.

Det är såklart inte fel att skriva i och spåna vidare på andras funderingar i deras trådar. Det är väl bara kul för de som äger tråden då det förmodligen hjälper dem själva att fundera vidare. Men nog skulle det vara bäst med en egen tråd där du hör hemma och kan ventilera alla dina egna inre tankar fritt? Många som har varit här ett långt tag har ju förmånen att gå tillbaka i sin egen tråd och läsa hur deras tänkande har utvecklats med tiden.