Senaste kommentarerna i forumet

Tack för fint bemötande Mary! Min tanke är nog att ta en dag i taget, till att börja med. Och stolt över mig själv skulle jag nog känna mig om jag kunde klara att motstå alla tillfällen att dricka under årets alla skiftningar... Att se tillbaka på en nykter helg, vinter, vår, sommar etc... Det känns dock som ett omöjligt projekt just nu, därav en dag i taget.

Låter jätte jobbigt ? och bakis på köpet så är ångesten enorm. Om det nu är till någon tröst så ljuger ångesten alltid. Jag tror varje gång jag vaknar med bakis att jag är världens sämsta mamma och att alla hatar mig ? Efter nyår tog det 3 dagar att få lite mer balans och nu tycker jag om mig igen (7e dag utan A idag).

Så försök fylla på med lite dopamin. Är socker och bada varmt. Se på en film så du distraherar dig från ångesten.

När du är på fötterna igen, om par dagar, läs om alkohol. Jag tror du skulle vinna mycket på att veta hur det fungerar. Och nästa gång du är ute, ge bort ditt bankkort och köp endast när din kompis köper. Då dricker ni lika mycket

Ha en fin kväll ❤??/ Mary

Tack AH!
Jag var förberedd på en enorm trötthet nu vid alkostoppet, jag har känt den förut, vet att den är normal.
Men, nej, jag har aldrig förut varit så trött att jag vinglar och inte törs köra bil. Måste kolla upp mina värden.

Det blev hemmajobb idag, skönt att det var första dagen efter ledighet, mest rensa mejl och inget som krävde någon större tankeverksamhet. Sov bort lunchen. Erkänner mig också skyldig till att ha lagt lite arbetstid här på forumet.
Som jag behöver er för att inte släppa målet ur sikte!

Mår något bättre nu.

Ska hasa över till soffan och vila framför en film tills det är dags att sova igen. Ja, jag törs sätta på en film även om det brukar vara förknippat med vin. Vill hellre ha te idag.

Se där! Jag väljer te framför vin :-)

Nykter idag, då är "allt" bra!

Tips som hjälpte mig:

Testa att skriva ett brev till dig själv. Skriv det som om du var din storasyster. Vad skulle du säga till dig själv. Du känner dig själv, men ställ dig en stund utanför och se dig med kärleksfulla ögon.

Genom att själv träna på snällhet, blir det lättare att låta andra vara det också. Lycka till ?❤?

Grattis ???

Blev så dålig stämning här.. kan vi inte bara fortsätta snacka om att det är bra med en nykter dag till. Trots alla problem vi har.. alla har olika problem och behov. Vi skriver om det vi har på hjärtat.

Gå inte! ❤??

Vi är många här med liknande svårigheter. Så hoppa på tåget bara och starta resan.

Hur går tankarna? Vad är ditt mål? Vad skulle behöva hända för att du skulle känna dig extra stolt över dig själv?

Ha en fin dag! ??❤// Mary

Okej jag förstår, jag ska sluta skriva och vara här samt be admin att radera min tråd. Det går förstås inte att ha problem med alkohol OCH ett annat problem.

Over and out och tack för mig.

Här är saker som jag gör:

Berättar till mina närmaste att jag inte ska dricka.

Lämnar betalkort hemma (på morgonen är viljestyrkan som starkast!!)

Köper godis och dricka så jag inte blandar A-suget och sockersuget

Köper A-fri vin eller cider

Stannar hemma bakom lås och sväljer nyckeln

Gör vad som krävs. Gör så gott du kan. Bli en skyddande storasyster och ha en kärleksfull dialog med dig själv. Allt löser sig. Tänk vad stolt du kommer att vara på söndag ?❤?

// Mary ?❤??

Trött som en Aga-spis!?
Jag som alltid önskat mig en gas-spis, men om vi pratar om samma trötthet så -nej tack!

Skämt åsido, skönt att du mår bättre. Liiite är bättre än inget.

Allt gott till dig!

Som svar på hur man låter bli att handla på Systemet.

Jag, och många med mig, har ibland inte lyckats stå emot att handla fast jag bestämt mig. Autopiloten tar över.
Så BESTÄM dig först. INTE handla.
Sedan några förslag:
Åk en omväg hem, runt, lååångt ifrån butiken.
Gå och simma - det ger ganska lång betänketid innan du kommit ur bassängen, duschat och klätt dig.
Ta en långpromenad rakt ut i skogen (men gå inte vilse).
Åk direkt hem och börja baka, du får inte lämna det du har i ugnen.
Läs och skriv här.
Sov.
Ät godis.
Gör vad som helst för att fördriva tiden tills Systemet stängt.

I värsta fall, om du verkligen inte litar på dig själv, lämna betalkortet till någon du litar på.

Du kan om du vill! Och du är inte ensam.

??

Åh vad härligt att få höra om hur ni andra har det. Känner mig mindre ensam då. Har varit ngr bra dagar med nu närmar sig helgen och jag har inte haft en nykter helg på så länge jag kan minnas.
Tänker på hur jag vill åka till Systembolaget efter jobbet imorgon och köpa min dunk med vin och bara isolera mig.
Hur ska jag stå emot?
Ni är bäst ni som lyckas stå emot. Vilken viljestyrka!!!

Nystart, ämnet för forumet är alkoholberoende. Jag, och som jag uppfattar det andra med mig, tycker att det är svårsmält att läsa om din frus psykiska problem och den barnmisshandel som pågår i ditt hem. Helst skulle jag vilja att du inte skrev något om det här utan valde ett forum (om sådant finns) där narcissism diskuteras. Jag väljer för det mesta att inte läsa din tråd och borde inte gjort det nu heller. Men, nu gjorde jag det och känner att jag måste kommentera. Särskilt illa blir det när du attackerar andra forumanvändare som inte är insatt i din situation som du själv anser att du är. Oavsett vilka välvilliga kommentarer du får här tycks ditt liv vara ett enda moment22 och "inget" går att lösa. En ärligt ställd fråga: Vad förväntar du dig från oss? Å ena sidan vill du ge bilden av att du har allt under kontroll, å andra sidan uppfattar jag att du vill ha sympatier för din situation. Era barn får mina sympatier från mig. De verkar befinna sig i en fruktansvärd situation och det gör ont i mitt hjärta att läsa om vad de blir utsatta för.

Grattis till ditt nyktra 2021!

PS Jag anmäler mitt inlägg på en gång så admin ser detta.

Jag känner igen mig i det ni skriver, och vet att jag själv har problem. Dricker inte dagligen men när jag väl dricker så blir det alltid mer än jag tänkt mig. Jag dricker både vid fest och vanliga helger.

Min man dricker bara vid festliga tillfällen. Han har påtalat för mig mer och mer att jag inte kan dricka som jag gör. En vanlig helg är han nykter medan jag dricker bag in box-vin. Det blir som att jag "måste" dricka för att det är helg. Jag tror att anledningen är att fly verkligheten för en stund.

Hade önskat att det gick att njuta av 1-3 glas vin, men det funkar inte för mig. Det blir en halv bag in box istället...

Mår liiite bättre idag, men ff trött som en Aga-spis...

Nåväl, idag ska förrådet få sig en omgång ?

Ha en fin, nykter dag alla! ??

Det är 30-dagarskurs med Annie Grace som kanske skulle hjälpa dig. Gratiskurs. Man får en video varje dag, och lite arbetsuppgifter. Flera här på forumet har gjort/gör kursen, bland andra Onkel F.

För övrigt kan du ju använda forumet som ett ställe att prata av dig och få beröm ?

Kram ?

Jo, känner mig rätt stolt faktiskt över att ha klarat det så här långt.
Har inte varit nykter så här länge sen mina två graviditeter, tror jag. Och det var ett tag sen.

Plötsligt känns också mitt nick främmande. Har ju varit på det här forumet under många år och haft många nick. Nu sist när jag gick in och valde Illaute så kände jag att jag var just Illa ute. Kände mig desperat och i stort behov av hjälp och förändring.
Nu har jag för första gången i mitt liv lyckats vända skutan åt rätt håll och har bara positiva mål framför mig.
Tänker dock behålla mitt nick för att komma ihåg hur jag mådde när jag gick in här igen på forumet.

Hälsningar
Illaute som inte längre känner sig så Illa ute.

Jag tycker det är så sjukt gott ändå att jag har kommit så långt i livet att jag inte ser "ta hjälp" som en svaghet, utan som en styrka. Att våga lägga sig platt och be om att få ett handtag av någon.

Har suttit och läst i timmar på nätet och mailat ut högvis med förfrågningar för att se om jag kan pricka rätt. Det sjuka är att det känns nästan som att det enda som skulle krävas just nu, är att jag fick prata med en person, prata av mig om typ allt och sedan bara att man bestämmer sig för ett uppföljningsmöte om en vecka för att se hur det har gått. Det triggar min prestationshjärna och är det något jag är så är det prestationsinriktad där jag vill göra bra ifrån mig och inte misslyckas. Intressant bara att det är så svårt att vara sin egen "coach".

Jag skulle kunna köra igenom hela 12-stegsprogrammet själv, igen t.ex. men det skulle vara så skönt att kunna få rapportera progress till någon bara. Kanske någon som också ger beröm och bekräftelse? Apropå att jag kämpar med ensamhet.

Jag vägrar ge upp, jag måste bara hitta nya angreppssätt för att ta mig runt de hinder jag ser.

Så bra att du fått nog och hittat hit!

Jag instämmer med Se klart, tråkigt är ok ibland.
Med nykter tid återfår man förmågan att finna glädje i nya, eller nygamla, saker.
Jag är också på dag 6, precis som du :-).
Men det är inte första vändan jag är här på forumet, så jag vet att man får massor av tips och stöd och värme här. Men framför allt: Jag har fått så många härliga skratt och roliga stunder här som lättar upp när det är svårt.

Häng kvar, läs och skriv.
Livet blir inte tråkigt, även om man fortsatt får stå ut med tråkiga stunder.

Kram

Snälla Mother, du har ingen aning om vad du pratar om. En Narcissist kan spela charader så det står härliga till, om jag inte kan visa på hennes beteende hemma kommer hon aldrig visa det för någon annan. Hon är speciallist på att få folk att tro att hon är guds bästa barn, hon kommer dra vilka rövarhistorier som helst. Hon är utom all hjälp, jag har försökt i så många år så att du kommer och skriver att hon kommer förstå är en grov förolämpning. Jag förstår att du vill väl, men snälla läs på om ämnet innan du uttrycker dig för just nu gör du bara mer skada än du hjälper.

Nej det är inte aktuellt, iallafall inte nu. Jag tror många av mina problem med att jag fastnade med en person som min fru är min uppväxt. Jag har inte förstått det förrens väldigt nyligen, jag hade inte en dålig uppväxt men jag blev aldrig sedd. Jag var aldrig bra nog och fick aldrig beröm, på senare år har jag också insett att mina föräldrar och syskon går rakt emot mina önskemål och de kan ljuga mig rakt upp i ansiktet för att sedan göra tvärtom. Skulle jag flytta tillbaks skulle det absolut inte bli till någonstans i närheten av var de bor. Men jag trivs väldigt bra där jag bor, förutom att det är skit med min fru. Jag har många vänner, inte just där vi bor, men som jag normalt träffar men inte just nu. Jag har även väldigt bra kontakt med många vänner i sverige och normalt besöker jag dem flera ggr varje år, men nu har det inte kunnat bli av på länge.

Tack för att du bryr dig Andrahalvlek, det betyder mycket för mig.

Min integritet är stor, den har varit min styrka såväl privat som i arbetet.
Men just nu vet jag inte... min integritet leder till att jag inte har förmågan att släppa in nån annan människa. Och att jag saknar förmågan att visa mig som jag är. Jag har aldrig övat på det. Så jag har aldrig riktigt ens själv undersökt vem jag egentligen är. Vet bara vem jag utger mig för att vara, vem jag tror att andra tycker att jag borde vara.
Har aldrig visat min sårbarhet, ens för gubben min, som jag levt med i flera decennier.
Terapeuten har bett mig reflektera över mina önskningar, mina drivkrafter. Men min hjärna är stängd. Bara efter några glas vin kan jag drömma, längta, känna lust. Som vinfri lyckas jag bara slå på mig själv, hitta fel, ge min bestraffningar. Hittar inget hos mig själv värt att belöna, förstärka, utveckla.
Jag kan inte vara snäll mot mig själv, jag vågar inte låta nån annan vara snäll mot mig. Jag behöver lite snällhet, men den står inte att finna.

så vem är jag att kritisera kan man tycka.I FÖRSTA hand tänker jag på barnen.
Man får väl förmoda att de som ska hantera en vårdnadstvist vet vad din hustrus sjukdom medför.
Man behöver ju inte leva med sjukdommen själv för att förstå smärtan, sorgen och det ohållbara.
Och man behöver inte bara någon som tycker synd om en eller håller med i allt.
Ibland behöver man väckas för att se klart.
För många år sedan hände detta mej, en vän sa till mej (en sanning) om hur jag jag levde mitt liv vad jag gjorde fel.
Det gjorde så ont, men jag visste att hon hade rätt, så jag gjorde förändringar i mitt liv.Jag har aldrig ångrat det,tänker på henne med tacksamhet.

Jag vill dej inget ont naturligtvis bara att du/ ni och era barn får ett liv som är värt att vakna till varje morgon.

ps jag har läst din tråd och det var ju det som fick mej att reagera jag kände nästan som fysisk smärta av att läsa din berättelse. Men alla vuxna har ett ansvar i sitt förhållande genemot varandra och mot livet man lever självt.
Kanske behöver man påminnas om det, jag behövde det.

Gillar det tänket! Det kan man verkligen upprepa och fira dagligen ?

Kram ?