Senaste kommentarerna i forumet

Intressant dröm. Just den där typen av stressdrömmar är jättejobbiga, men den där föraktfulla blicken... det är kanske lite så vi ser på oss själva när vi dricker fast vi inte ”vill” eller vet att vi inte borde.

Just det där att få mycket gjort är ju så skönt. Älskar den tillfredsställelsen. Mycket bättre än alkorus, samtidigt så valde nog jag i bland alkoholen just för att jag inte orkade ens tänka på att få mycket gjort. Men nu känns det som att jag kan välja... välja vila nykter eller välja att göra när jag orkar. Har ju både mer tid och mer ork nu så det blir mer gjort.
Önskar sig en fin helg och fin jul!

Ska tillägga att nej jag har inga släktingar där vi bor och i det landet jag bor är vi helt nedlåsta så får inte träffa vänner över huvud taget. Min frus familj är helt störda, jag ser ju var hon fått det från, så de lär inte hjälpa till om de nu inte skulle se egen vinning i det hela. Det var ju trots allt hennes föräldrar som gav henne stryk och psykiskt misshandel under hennes uppväxt.....

Ja då kom det jag väntat på, julen (eller den materialistiska julen) är vad min fru älskar mest av allt. Efter att idag ha skrikit och gormat halva dagen, fått ena barnet att gömma sig under ett bord så kommer hon helt plötsligt och undrar om hur länge jag ska fortsätta ignorera henne. Man bli ju helt paff. Sa det lugnt att det är slut, vi har ingen framtid, hon säger bara jaha och går. Sen dess har hon försökt fjäska för alla, för nör julen är på gång så skall det vara så bra. Och förresten, allt ska vara extremt bra så hon får som bäst effekt när hon tappar humöret och kastar någon maträtt över hela köket. Nej jag ska ringa advokat snarast.

Kennie - Du har rätt och fel, ja jag måste sluta dricka. Men nej med hjälp av lite alkohol så kan jag stå emot hennes sjuka trick då jag helt enkelt kan kapa lite av min empati.

Tack för att ni läser.

I VaraFrisks tråd diskuterades begreppet Vara duktig. Duktig är ett jättesvårt begrepp tycker jag och för egen del har jag jättesvårt för att skriva när jag inte lyckas, men även rätt svårt att skriva när det går bra. När det inte går bra vill jag ha distans till det innan jag skriver. Tänkte när jag sökte hjälp att önskan att vara duktig och att lyckas skulle vara tillräckligt stark så att jag skulle hålla mig helt nykter då och ”bocka av” besöken med guldstjärna. Så blev det ju inte. Hade nån av mina värsta misslyckanden då och var tvungen att berätta om det. Man slapp ”frossa i” misslyckandet, men jag var ändå tvungen att sätta ord på att det och för mig var det bra på nåt sätt. Eftersom alkoholen har varit ett stort misslyckande så har jag på nåt sätt ändå behövt acceptera att det är så det är. Jag är inte duktig. Men har varit rätt duktig på att förtränga de absolut mest jobbiga misslyckandena. Tror att en del i det också är att jag måste vara duktig, det finns så många som är beroende av att jag är duktig och fungerar och det funkar inte att vara svag och hjälplös och i behov av tröst och stöd. Kanske en del i att jag hamnat där jag var.

Tycker inte heller att jag har nån större lust att skriva om att det går bra, nu när det går bra. Särskilt inte på det sätt som det går bra just nu. Jag vill inte ha. Har inget sug. Det har inte varit nån kamp. Så då har jag lite svårt att tycka att jag förtjänar beröm. Jag har inte gjort någon prestation. Var jäkligt less på drickande dock så kanske är det hjärnbarken och inte reptilhjärnan som bestämmer nu.
Jag slipper vakna och fundera över om jag plockat undan alla flaskor eller om jag glömt någon. Jag slipper panikhandla för att återställa sambons öl, jag slipper planera inköp, jag slipper ägna kvällarna åt att smygdricka och låtsas vara nykter.

Jag kan göra roliga saker som gör mig glad istället för att bli slö av vin. Om barnen hittar mig sovandes i soffan på kvällen är jag nykter och kan prata med dem om de behöver hjälp. Jag behöver inte oroa mig för glömda gömmor. Egentligen är det så obegripligt att jag fortsatte att dricka trots att jag verkligen inte fick ut något av det Vana, besatthet, medicinering. Ja, nåt var det väl, men jag fattade ju inte ens då vad det gav mig.

112 dagar nu eller nåt. Utan kamp, stark avsky. Plötsligt händer det, men inte beror det på att jag är duktig. Ha det bra alla ni som kämpar! Ni är bra ni som håller det här forumet levande, ni som vågar skriva om när det inte går så bra, och ni som skriver om när det går bra och kommer med tankar och reflektioner över strategier. ”tillsammans är vi starka”

I VaraFrisks tråd diskuterades begreppet Vara duktig. Duktig är ett jättesvårt begrepp tycker jag och för egen del har jag jättesvårt för att skriva när jag inte lyckas, men även rätt svårt att skriva när det går bra. När det inte går bra vill jag ha distans till det innan jag skriver. Tänkte när jag sökte hjälp att önskan att vara duktig och att lyckas skulle vara tillräckligt stark så att jag skulle hålla mig helt nykter då och ”bocka av” besöken med guldstjärna. Så blev det ju inte. Hade nån av mina värsta misslyckanden då och var tvungen att berätta om det. Man slapp ”frossa i” misslyckandet, men jag var ändå tvungen att sätta ord på att det och för mig var det bra på nåt sätt. Eftersom alkoholen har varit ett stort misslyckande så har jag på nåt sätt ändå behövt acceptera att det är så det är. Jag är inte duktig. Men har varit rätt duktig på att förtränga de absolut mest jobbiga misslyckandena. Tror att en del i det också är att jag måste vara duktig, det finns så många som är beroende av att jag är duktig och fungerar och det funkar inte att vara svag och hjälplös och i behov av tröst och stöd. Kanske en del i att jag hamnat där jag var.

Tycker inte heller att jag har nån större lust att skriva om att det går bra, nu när det går bra. Särskilt inte på det sätt som det går bra just nu. Jag vill inte ha. Har inget sug. Det har inte varit nån kamp. Så då har jag lite svårt att tycka att jag förtjänar beröm. Jag har inte gjort någon prestation. Var jäkligt less på drickande dock så kanske är det hjärnbarken och inte reptilhjärnan som bestämmer nu.
Jag slipper vakna och fundera över om jag plockat undan alla flaskor eller om jag glömt någon. Jag slipper panikhandla för att återställa sambons öl, jag slipper planera inköp, jag slipper ägna kvällarna åt att smygdricka och låtsas vara nykter.

Jag kan göra roliga saker som gör mig glad istället för att bli slö av vin. Om barnen hittar mig sovandes i soffan på kvällen är jag nykter och kan prata med dem om de behöver hjälp. Jag behöver inte oroa mig för glömda gömmor. Egentligen är det så obegripligt att jag fortsatte att dricka trots att jag verkligen inte fick ut något av det Vana, besatthet, medicinering. Ja, nåt var det väl, men jag fattade ju inte ens då vad det gav mig.

112 dagar nu eller nåt. Utan kamp, stark avsky. Plötsligt händer det, men inte beror det på att jag är duktig. Ha det bra alla ni som kämpar! Ni är bra ni som håller det här forumet levande, ni som vågar skriva om när det inte går så bra, och ni som skriver om när det går bra och kommer med tankar och reflektioner över strategier. ”tillsammans är vi starka”

Allt bra så här, lördagkvällen innan julafton? Tänker på dig!

Kram!

Den kom nu upp lite snabbt i svaret bara, så jag skärmdumpade. Svara igen så kommer den nog upp igen.

Länken kom ju så fint när jag anmälde mig. Men var tog den vägen sen? Hittar den inte...

Jag har gjort precis som du i början av min resa. Bra att du har inte drack mer ändå. En dag i taget och vad säger de nu igen på tv? Håll ut håll fast?
Nu vet du ju fördelarna med nykterheten och kan kliva tillbaka på rätt väg. En dag utan alkohol, bara en i taget. Kram

Finns det ingen vän eller släkting till dig som kan resa dit du är och hjälpa till? Eller finns det någon släkting eller vän till din fru som kan hjälpa dig att nå henne? Jag blir orolig för er alla... Och en tanke, kan det inte bli lättare att ta tag i det om du slutar dricka? Givet det vi alla vet om alkohol så kan den ha en stor del i din ångest och handlingsförlamning..

Fint att höra att du mår bra! Jag blir lite nyfiken, har aldrig testat meditation, men det kanske är dags.

Ett gäng användare har redan anmält sig. Vi ses på zoom kl 12:15.

Du har hittat ditt sätt att lyckas vara nykter, och det är kanonbra. Mitt råd är att du blir flitigare på forumet i perioder då du känner dig lite svagare, då kanske du behöver påminnas lite. Både om vart du inte vill återvända, och om vad du vill uppnå med din nykterhet.

Grattis till 42 nyktra dagar!

Kram ?

Jag äter inte heller när jag är orolig. När jag är deprimerad slutar jag äta nästan helt, då rasar jag i vikt. Väldigt osunt.

Tänk nu på dig själv i första hand! Påverka det du kan påverka, det vill säga vad DU kan göra och inte göra. Vad din kille gör eller inte gör eller vart allt detta landar kan du inte påverka. Du grubblar bara dig själv sjuk om du ska hålla på och älta detta en längre tid.

Googla på medveten andning, träna på att andas dig lugn och försök att släppa taget om killen och den framtid ni eventuellt har eller inte har. Här och nu - gör vad som är bäst för DIG ❤️

Kram ?

... så bra. Jag slog in julklappar på kvällen. Pratade med två vänner i telefon .. alltså när gjorde jag det nykter på kvällstid senast... kan inte komma ihåg,. Jag brukar låta bli att svara när det ringer för att inte folk ska höra att jag är full. En gång ringde han på en kväll och jag svarade, tyckte väl att jag hade kontroll. Det är en av de tillfällena som avslöjade mig. Tydligen sluddrade jag... en måndagkväll. Skäms så oerhört över det....

I morgon ska vi ses och prata (och kramas skriver han). Han skickar fortfarande hjärtan i sms till mig men när jag skriver att jag älskar honom så svarar han inte på det... Det går också längre tid tills han svarar på mina meddelanden... jag kan se att han är online men han har ändå inte svarat mig. Igår verkade han glad, skickade bilder och ringde på kvälllen. Idag verkar han avståndstagande. Jag är i relationsmässig limbo och vill egentligen bara supa skallen i bitar men jag förstår ju att jag bara skjuter mig själv i foten.

En sak som är så irriterande är att ofta drack jag bara för att få sova. Jag vet att jag kommer ligga vaken och stressa upp mig. Jag pratade med en vän som är läkare om mina sömnproblem och fick ett, icke beroendeframkallande, läkemedel utskrivet till mig. Jag ska verkligen ta itu med mina sömnproblem på riktigt nu. Fortsätta träna och kanske jobba på kosten också.

En sak som jag funderar på är att jag inte är hungrig. Är det alkoholen eller sorgen.... Eller lite hungrig är jag men inte som vanligt. Just nu är jag lite hungrig men det är nästan skönt när det värker i magen. Som att det tar fokus från att det värker i själen,

Fan.
Jag avstod fördrink, avstod den första ölen, men till maten så drack jag två öl. Senare under kvällen blev det en till.

Det positiva var att jag inte drack mig full, inga minnesluckor eller skam. Men är ändå så besviken på att jag inte stod emot helt. Hade velat kunna räkna in en till dag.

Är just nu rätt besviken och nedslagen, men återkommer senare med lite mer tankar och reflektioner.

Går bra hittills.
Jag är inte härinne så mycket just nu eftersom det ibland är lättare att inte tänka så mycket på att dricka/ inte dricka. Den tiden i mitt liv ska vara över- och när tanken/suget kommer påminner jag mig själv om att jag har slutat och att det är en BRA sak- positivt tänkande igen, jag vill inte att det ska kännas som någon uppoffring jag gör, då blir det bara svårare att hålla fast vid mitt beslut.

Håller med dig, det är ett vansinne vilken köphysteri julen innebär för många. Och stress. Jag försöker att inte hänga på något av tågen. I min värld är det viktigast att vi i familjen är tillsammans, oavsett hur många rätter som står på bordet eller hur många julklappar det finns under granen.

Jag ser verkligen fram emot en nykter jul, där alkoholen spelar noll roll för mig. En helt ny nykter erfarenhet för mig, helt nykter har jag nog inte varit en jul i vuxen ålder tidigare. Men det ska bli så skönt att vara hundra procent närvarande i stunden, utan rastlösheten som jakten efter alkohol innebär.

Det är smärtsamt som sjutton att se andra i den situationen, som pappan du berättar om. Man vill bara ställa sig upp och skrika på dem att vakna upp och göra något åt situationen. NU. Men man kan inte nå fram till dem innan de själva är mogna för att ta hjälp, tyvärr.

Kram ?

Meditera
Jag har läst i andras trådar och i min egen tråd råd om att meditera.
Jag har väl inte tagit till mig råden direkt härifrån forumet, men det såddes kanske ett frö i mig... för jag mediterar ju :-).
Har gjort det sedan september/oktober kanske. Har tidigare lyssnat på "yoga nidra" och avslappningsprogram i appar, som ändå kan ge samma eller en liknande effekt som meditation.
Men, som sagt, jag har nu mer gått in för att meditera och jag tycker det är jättebra också.
Så om någon läser detta så vill jag också tipsa om att testa att meditera. Det tar ett tag att komma in i det, men övning ger färdighet.
Önskar er en God Vit Jul!

Och tack till alla grattis och pepp för mina 92 dagar. Nu är det över 100 dagar, vet inte exakt för jag räknar inte så noga längre. Brukar kolla i min nomo-app ibland för att se mer exakt.

Kram

går vi snart in i den vecka som kan vara rent förödande för oss alkoholister (och självklart andra beroende).

Jag lever ju själv och har numera hittat ett eget sätt att tillbringa helgen på och det känns så skönt att få göra precis det JAG vill utan att behöva fråga nån. Självklart kan jag känna saknad men just denna helgen bygger ju på ett köpvansinne som är fullständigt galet och som jag tyckt varit så fel på alla sätt i så många år så just därför känns det extra gott att inte vara en del i detta vansinne.

Som vid alla andra tillfällen i livet så finns det bra och dåliga minnen från storhelger. I den mån jag har ett fungerande minne från tiden som aktiv till tiden som nykter så täcker jag nog upp alla möjliga situationer.

Ett minne jag har helt klart i mitt huvudet var barnfamiljen som satt bredvid oss vid julbordet och där fadern utan tvekan var alkis och nödvändigtvis skulle ha en snaps till varje ny tallrik han hämtade. Med tanke hur han hävde i sig så var toleransnivån klart över vanliga människors nivå. Jag led av att se honom och jag skämdes på hans vägnar fast det är så fel av mig. Men han var ju en spegel av mitt förra beteende och det sved verkligen. Morgonen efter så var det bara barnen och mamman som åt frukost.....

Idag har jag förmånen att få och kunna dricka hur mycket alkohol som helst utan att nån bryr sig.

Det finns dock en väsentlig skillnad mot förr.

Idag vill jag inte dricka. Och när den insikten smög sig på mig så släppte allt motstånd eftersom nykterheten inte längre var ett tvång. Jag har ett val att göra, och i början gjorde jag detta valet varje morgon, idag ingår det i den livsstilsförändring jag gjorde och fortsätter att underhålla. För mig är det nödvändigt att påminna mig om hur det en gång var för gör jag inte det så tar alkoholen över när den får tillfälle för den är listig, falsk och stark.

Blir det jobbigt under helgerna så titta in här och skriv av er på forumet, det kan betyda att ni slipper ta ett återfall.
Ett återfall som kan bli det sista ni gör.

Ta hand om er och ta inte första glaset !!

Ny dag nya möjligheter....???

Kram?

Ny dag nya möjligheter....???

Kram?

Tack så mycket för att ni läser och skriver. Det värmer. Önskar jag kunde ställa upp för andra på forumet men just nu finns inte kraften till det.

@Andrahalvlek: Jag gillar att tänka att jag någon gång ska bli frisk igen. Jag har inga direkta problem med andra laster. Tänk om man kunde skiftat vanor lite. Jag förstår du snusar nu. Men tänk om man kunde bytt alkoholen mot träning. Och druckit som man tränat! Börjar landa i att det känns okej att låta bli alkoholen under julen, jag är alldeles för sugen på det för mitt eget bästa. Jag skulle förmodligen vara disciplinerad nog att hålla det till bara ett tillfälle, men ingen vet hur långt det går till nästa gång.

Ikväll loggar jag in för att skriva att jag nu när denna lördag har inletts har varit nykter i fem månader. Så här länge har jag inte varit nykter sedan jag var femton år gammal. Det är egentligen väldigt stort och mäktigt, riktigt stolt är jag, men jag borde vara glad också, men jag är kvar i den grå känslan.

Tanken var att vi i familjen skulle unnat oss en resa till sol och värme så här års men Covid kom emellan.

Jag firar med en blåbärs och lingonsmoothie såhär dags.

Måste ju tillägga att om jag är nykter denna jul så är det en riktig trendbrytare. I dagsläget sorgligt nog har jag lika många nyktra jular som onyktra i mitt liv. Är jag nykter denna julen har jag en mer nykter jul. Alla de tidigare nyktra jular kom i rad efter varandra, likaså alla de onyktra var också varit på led.

Vilket vägskäl jag står inför!

Ta hand om er!

Det blir bara lättare för varje dag. Se upp med om alkoholdjävulen börjar viska i ditt öra: ”Så farligt var det nog inte, ett glas kan du nog dricka”. Ryt ”NEJ” direkt, börja inte förhandla!

Kram ?

I min del av landet lyser snön som alltid med sin frånvaro. Men alkoholmässigt känns det bra. Varje morgon känns det jäkligt bra. Mycket funderande på nätterna o för lite sömn. Men att slippa ångesten som alkoholen ger är värt så jäkla mycket . 12e dagen nu. Tror jag.