Senaste kommentarerna i forumet

Tänk vad lätt det är att se på andra och till och med se NER på andra som dricker för mycket. Att man är där själv det förnekar man. Innerst inne vet man men ljuger så bra för sig själv. Jag är ingen alkis... JAG jobbar ju och sköter allt perfekt! Sån jäkla förnekelse. Bara när man druckit för mycket och ångesten smyger sig på då fattar man vilket problem man har. Men efter ett par dagar så har man plötsligt alla problem med drickandet försvunnit?? sen är man igång igen. Lalalalla la vad mysigt med lite vin?Och så dunk! Rätt ner i diket igen... så håller det på...

Promenera ute får man ju göra.. Dagsljus och motion hjälper upp humöret tycker jag, om man går på så man får lite puls i minst 30 min, funkar nästan alltid för mig. Ta hand om dig!

Hej!
Vi är ganska många här som insett att vi har problem fastän vi inte drack varje dag. Just det att inte kunna sluta när man väl börjat är det många som upplever. Jag rekommenderar programmet på Alkoholhjälpen. Jag fick rekommendationen där att först ta tre nyktra månader för att sen besluta hur jag skulle gå vidare. Jag läste på mycket under tiden och upptäckte hur bra jag mådde utan alkohol, så nu har tre månader blivit sju. Jag äter gärna en god middag med min man, men med alkoholfritt i glaset. Har insett att det går jättebra att vara livsnjutare även utan alkohol. Lycka till och skriv och läs mycket här, det ger perspektiv och hjälper en att inte glömma...

Välkommen?
Har du gjort programmet här på alkholhjälpens sida?
För det fick mig att inse att jag hade problem, och inte kunde låtsas längre.
Jag tror det är bra om du klarar att berätta för dina nära och din omgivning.
Det är inte lika lätt att återgå till förnekelsen då.
Läs och skriv här på AH, det är som terapi och gör resan lättare.
Kram⚘

Låter som en härlig helg.
Min var klart lugnare☺
Skönt att höra att allt rullar på och du mår bra.
Kram⚘

Tar fortfarande hjälp. De jobbiga vill verkligen inte släppa greppet om mig. Men som tur får jag extra samtal med min terapeut, utan dem hade jag inte klarat mig. Tror jag är deprimerad borde egentligen söka för det men man erbjuds ju bara antidepressiva och de kan jag inte äta blir så känslomässigt avstängd så jag tappar lusten till leva helt. Då har jag hellre jobbiga känslor än inga känslor alls.

Är så trött på gå runt känna mig värdelös, och känna mig som världens mest oälskade person. Förståndsmässigt vet jag att de inte är så men känslorna och förståndet är inte riktigt på samma spår. Gör så ont i mig så skulle vilja ta en kniv och bara skära sönder mig så svår är paniken ibland. Men vill inte göra mig mer illa men i land ser jag verkligen ingen annan utväg. Är hos kompisen nu men ska hem snart och bädda ner mig framför teven.

Välkommen säger jag också, du har hittat en plats fullt av kärlek och omtänksamma människor. Du kommer klara detta.
Försöka byta ut de platser du brukat dricka på till att göra något annat ett tag, vanor är största triggers! Nya vanor dödar gamla med tiden.
Träning och motion är fantastiskt för att motarbeta suget till kvällen. En promenad eller löprunda sätter igång massa naturliga må-bra hormoner som kan göra att du höjer motivationen och känner dig nöjd med dig själv.

Våga bara vara sårbar och svag. Tänk på dig själv och be om stöd av familjen, antingen genom närhet eller behov av egentid och vila, där fungerar vi olika. Våga ge det tid och låta det vara jobbigt, det är inte farligt. Våga känna på ångesten och att den inte kan skada dig. I ljuset ger den tillslut upp. Våga lita på att lust och glädje kommer tillbaka.

Vet din man om dina tankar?

Idag är en tung dag.... Jag har under ganska många år levt i förnekelsen av att jag varit i ett missbruk. Detta drabbar ju inte mig! Jag vet att jag druckit för mycket, men har viftat bort det genom att ha vita dagar mellan gångerna. Mitt problem är i första hand att när jag dricker ser jag inte botten...jag fyller på tills jag lägger mig, vilket är totalt förödande! Varför inte bara ta något glas vin eller öl och njuta? Detta är det stora problem som jag nu gett mig fan på att lösa! Jag vill kunna dela en flaska vin med min fru, utan att det ska fyllas på hela tiden. Att jag nu skriver här, är något jag aldrig i min vildaste fantasi skulle trott tidigare. MEN NU ÄR DET FÖRÄNDRING!
Steg 1 = erkännande inför mig själv och mina nära! Ett tufft erkännande, men nu har jag äntligen gjort det!
Steg 2 = gör något åt det och sätt upp målen! Detta har jag nu påbörjat i och med detta!

Tusen tack för välkomnande och stöd. Jag har verkligen bestämt mig och nu räcker det. Jag vill förändra mitt alkoholintag och vet att alkoholens dragningskraft är stark men den här gången tänker jag vara starkare.

Kram ?

Så var den här helgen över. Alldeles själv igår med min "egentid" och höll mig till min nedtrappningsplan trots att just egentids-tiden är den jag druckit alkohol på tidigare. Skönt. Känner mig trygg i att jag kommer klara det resten av veckan också tills barnen trillar in här igen och tar mitt fokus från alkoholen.

Fyllde i blanketterna online från beroendecenter också. Det var inga jobbiga frågor alls, behövde inte ens ljuga ;)... skämt å sido. Det var mkt frågor kring ADHD, andra droger osv, så det var bara att fylla i.

Står fortfarande i valet och kvalet kring hur jag ska göra med mitt första besök på beroendemottagningen. Grejen är den att mitt levebröd baserar sig på kundbesök, så de är superviktiga för mig. Jag får fundera vidare.

Hej igen. Har varit en tuff tid i mitt liv nu. Men ska försöka få ordning.. Igen på mitt liv. Sitter mer eller mindre isolerad nu i dessa coronatider. Längtan efter att dricka vin.. Är så stor för att stå ut med tristessen... Oron och ovissheten. Hur gör ni andra?

En förvirrad och deppig ?

Tack Jullan65!
Jag tror att jag har skrivit det nån gång här tidigare att börjar jag med nåt så blir jag helt besatt av det. Kan vara vad som helst. Men så är det nog när man är en beroendepersonlighet. Men kan jag byta alkoholen mot träning så, fine with me.
Håller alla tummar för mig och alla andra här som kämpar!

Ja det verkligen vita knogar som gäller nu första veckan! Måste fokusera på minnet om hur härligt det känns att va ren.
Jag ska stålsätta mig.
Kram.

Grattis till 10 dgr nykter. Du ska se att du kommer må än bättre dag för dag. Träning har jag oxå unnat mig, det ger en tillfredställelse både för hjärnan och kroppen. Vad kul att du är igång. Fortsätt , du har allt att vinna.

Jessi75, ja du får ta ett omtag. Det händer nästan alla. Svårigheten är att hitta motivationen igen, vi klankar gärna ner på oss själva och ur den känslan föds inget kreativt. Var beredd med envishet den första nyktra veckan, sk. Vita knogar. Du kommer med stor sannolikhet tänka att nu fortsätter jag eftersom jag ändå misslyckades. Men det är a som satt klorna i dig igen, och om du håller ut, så kommer känslan av att vilja vara nykter efter nån vecka igen. Kämpa som en tiger, du har allt att vinna. Kram Jullan

Jag traskar på i normalkomsumtion, snart 5 månader utan snedsteg och katastrofer. Har vid ytterligare ett tillfälle druckit lite mer än vad som är lämpligt, en AW slutade i 5 glas, vilket INTE känns okej. Ingen katastrof men inte heller bra, vill inte att det smygande ska bli mer. Men jag har inte känt mig triggad att fortsätta dricka om jag en kväll druckit, innan ville jag dricka igen nästa dag och nästa om jag väl drack. Kände inte så efter den kvällen. Har vid mina senaste tillfällen när jag druckit mer än ett glas (2 tillfällen med detta) inte känt att det Varit lika kul som innan, den där totala lyckokänslan har aldrig infunnit sig...

Höll 35 dagar, nu har jag druckigt varje dag hela veckan... inga mängder, ingen fylla med ändå...
Tänker inte låta det sänka mig utan tar nu nya tag!
Orkade inte stå emot och sen va bollen i rullning.

Det är så underbart att vakna, trots lite huvudvärk och veta att man lade sig nykter.
Precis när jag slår upp ögonen så går hjärnan lite på autopilot och börjar söka efter vad som hände kvällen innan. Det tar liksom ett tag att komma ihåg att jag inte lagt mig berusad eller i värsta fall packad.
Har som sagt lite huvudvärk och känner mig lite trött när jag vaknar men vad är väl det mot hur det är mot när man dricker. Så skönt att veta att huvudvärken beror på nåt annat. Antagligen lite abstinens som förhoppningsvis går över.
Har kommit igång med träning igen, tråkigt nog i Coronatider, men det finns mkt att göra coronasäkert.
Tränandet fick tidigare ge vika för alkoholen. Nu jäklar ska det bli tvärtom.

Tack för ditt stöd, Andrahalvlek ❤ Det betyder så mycket att få ett svar när man känner sig såhär liten..

Efter ett uppehåll så tror man liksom att man ska kunna dricka med förnuft, "nu har jag koll"! Nää, man har ju inte det.. Och jag VET ju egentligen det!

Idag är det en ny dag och nya möjligheter, och idag väljer jag att INTE ta det där första glaset och därmed kommer jag lägga mig nykter ikväll.. Så får det bli!

En långpromenad med maken blev det i det härliga vädret igår. Hoppas att du Andra Halvlek hade en fin cykeltur trots trist väder.
Jag har hittat en rapport om hur alkohol påverkar hälsan. Den är utgiven av Beroendecentrum i Stockholm. Den läser jag igenom ibland för att avskräcka mig lite från alkoholen.
Önskar alla er kämpar där ute en fin start på veckan!

Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen. Efter bara 6 veckor utan alkohol kan jag på riktigt känna glädje och tacksamhet. Det är fantastiskt. Positiva tankar och känslor föder nya positiva tankar och känslor osv. Livet blir så mycket lättare att leva..

Grattis! till dina 9 nyktra månader och tack för alla kloka ord ?

Så fort alkoholdjävulen visar sitt tryne ska man ryta ”NEJ”. Aldrig börja förhandla. Aldrig ta första glaset.

På slutet innan jag slutade dricka helt upplevde jag det som att efter en tids uppehåll, bara några dagar typ, så ville liksom kroppen ”dricka ikapp”. Oerhört obehagligt eftersom det nästan skedde som med autopilot. Jag kände mig helt maktlös.

Sen vill jag också verkligen trycka på att det är 1000 gånger lättare att låta bli och dricka helt än att ”dricka lite”. Så länge du häller ”lite bränsle” på elden då och då så tar den sig gång på gång.

Slå inte på dig själv för hårt, det hjälper ingenting. Tvärtom. Du är bara mänsklig, och alkohol är ruskigt beroendeframkallande.

Kram ?

Tack Torn för hälsningen!

Jag är som oftast väldigt försiktig när det gäller Covid-19 men när det gäller Systembolaget har jag tappat bort min klokhet. Ska koppla på den idag??

Ha det fint! Kram?

1 Jan är ju ett vanligt slutdatum.... tror nog aldrig det har funkat för mig. Det har alltid blivit 7:e eller nåt innan uppehållet kommer. I en av trådarna härinne hade någon satt 1 januari men kom på att det ändå var bättre att sluta den 31 dec. Tror det gick bra för hen. Det kändes som om du var rätt färdig med a den 8 november. Varför inte börja nu med ditt uppehåll? Det är rätt lång tid till 1 januari. Men det måste kanske mogna fram. Det du börjar med kanske inte heller måste vara så definitivt. Då blir steget så stort. Kanske nyktra veckor fram till 1 januari. Begränsad mängd. Ja, jättesvårt att begränsa mängden men det kan ni göra vid inköpet.
Du skriver att ditt äldsta barn tycker att det är jobbigt. Jag drack inte så ofta och då i smyg, men särskilt min äldsta for illa av drickandet. Jag visste att hen kontrollerade och oroade sig och ändå smygdrack jag. Och lovade att låta bli. Det gör rätt ont att tänka på för det har upptagit mycket tankar för hen. Och känslan när man är nykter de gånger barnen verkligen behöver stöd, den kan man leva länge på.
Men ta det i din takt Sattva. Du är tillbaka och du har din förra nyktra period i bagaget så du vet att du kan. Det behöver inte vara så definitivt faktiskt. Ta en vecka. Jag brukade ha nyktra semesterresor. Jag tror verkligen alla uppehåll gör gott.