Senaste kommentarerna i forumet

Nu när jag aktivt jobbar med min egen nykterhet blir makens dagliga drickande allt mer påfrestande.
De flesta kvällar slutar i nån slags osämja. Jag går undan så fort som möjligt när hans " sanningar " om mej dras upp.
Därför har jag även startat en tråd för anhöriga. Samt börjat internetbaserad kurs för anhöriga här.
För egen del ökas min motivation ju oftare jag ser honom dricka sina vinglas. Ser inte ens gott ut. Verkar enbart vara nåt tvunget över det. Vill inte dela fylla med honom. Det skulle göra mej mer sårbar.
Älskar att lägga mej tidigt och somna nykter ?
På morgonen vaknar jag oftast med en "ny" nykter man, trots att han kan ha druckit ett par flaskor vin.
Så, morgonkaffet är dagens bästa stund. Sen, vet jag aldrig.....
Träningen funkar regelbundet och bra, så tacksam.
Nu önskar jag bara ett lugn i tillvaron, relationen och i mitt hjärta ?

Både denna dag och morgondagen - ha det jätteskönt ??

Önskar dig en härlig dag imorgon! ?

Förra veckan har jag tyvärr druckit 42 glas. Jag kände mig trött i måndags och drack därför två koppar kaffe vilket resulterade i stress och ångest under hela dagen. Under kvällen drack jag massor av glas för att lindra stressen. Dagen efter hade jag ångest p.g.a. av alkoholen och drack flera glas igen. Jag ska hädanefter inte dricka kaffe under sommaren. Det går endast bra att dricka kaffe om det är vinter och jag har en tenta. På midsommar drack jag ganska mycket också men jag blev inte för full. Målet för den här veckan är att dricka max 20 glas.

Hej Se klart!
Tack. Jag var överoptimistisk när jag satte målet att vara helt nykter i juni. Det är tyvärr svårare än jag trodde att bli nykter. I början av dagen brukar jag må bra och sätta upp ett dagsmål men när ångesten och stressen kommer så ger jag upp. Det blir ofta flera glas per dag under veckans alla dagar. Hur lång tid tog det för dig innan sug, stress och ångest avtog? Tog det en vecka eller flera veckor efter att du hade blivit helt nykter? Detsamma!

Hej Kennie!
Grattis till dina snart tre månader! Det låter bra. Det glädjer mig att höra att din ångest har blivit bättre. Tack så mycket!

- nej - det kräver mkt arbete, tid och närvaro.
Såg att du startat en egen tråd med ditt inlägg nu Passeli!
Ja alkoholdjävulen är listig falsk och stark och verkar hugga när man minst anar det. Sedan verkar den också ha ngt sorts serum som gör att man glömmer.....’ jag hade väl inte så stora problem ...nog kan jag ta ett glas, eller två glas på helgen, eller dricka med andra ...men aldrig ensam. Klipp till att man super sig full och hamnar i situationer där man förlorar kontrollen - och värdigheten. Värdighet är viktigt ... i meningen att leva i överensstämmelse med sina värderingar.

Och Torn. Du har din mening och den behöver du inte dela. Detta forum är inte en biktstol utan vi delar det vi vill och behöver dela.

Ha en fin kväll ??

Tycker dag 9 och 10 gått bra. Fortsatt stort sug men som jag lindrar med annat. Inte vräkt i mig socker/fett, men blir ändå nån kvällsmacka eller yoghurt, light läsk. Känner mig mindre vätskefylld i framförallt händer och fötter trots varmt väder. Lite mer energi. Inte lika mycket ångest när jag ska sova.
Det har gått betydligt mycket mindre pengar dessa dagar vilken är logiskt och peppande att tänka på.

Kan inte säga att jag längtar till semestern. Känner mig lite orolig för hur den kommer att gå, litar inte riktigt på mig själv även fast det gått himla bra dessa 10 dagar.

Hoppas alla ni andra har det bra ?

Förstår att du är orolig! Men 6 dagar är ingenting, kroppen börjar jobba på högvarv för att få ut gifterna när intaget upphör. Normalt att de stiger innan de sjunker. Vad säger din läkare? Har du haft några andra symtom förutom att kräkas blod? Smärta i levern? Gulsot? Stor vätskefylld buk? Trötthet? Nedsatt aptit? Du är ung så du kommer återhämta dig, att kräkas blod kan ju bero på magsår (vilket kan indirekt orsakas av alkohol) men behöver inte betyda att din lever är förstörd. Har du några anhöriga du kan prata och anförtro dig åt? Förstår att du inte alls mår bra men försök att de det som en vändpunkt ❤️

...men visst kan också jag sakna att förflytta mig och sväva lite ovanför marken ibland.
Som nykter lever man i verkligheten nonstop. Som alkoholist lever man ju i en berg och dalbana där topparna blir allt lägre och botten allt djupare....
Om jag ska vara alldeles ärlig så kan jag berätta att jag ngn gång tänkt tanken att jag kanske skulle röka lite gräs - för att få den där stunden av dimmig ro.
Jag som aldrig rökt en endaste vanlig cigarett i hela mitt liv eller tagit ett halsbloss.
Och inte varit nära en drog.
Sedan kan jag också tänka att när/om jag fyller 80 så kan jag kanske fira med ngt dyrt vin. Måste vara ofarligt att dricka lite då ( men vem vet)
Obs - att detta är mkt hastiga sekundsnabba tankar som jag kan skratta åt - och inte en strategi!
Värmen drar över landet. Några dagar kvar att jobba.
Otrolig aktivitet i detta fora och så många som kämpar och har det svårt.
En dag i taget.
??

Så glad för din skull! Det går ju hur bra som helst för dig. Inspirerande!

Tack Charlie70!

För din förståelse och alltid för pepp❤️❤️

Det låter som ett mycket bra beslut med en spontan semesterdag! Sådana dagar blir ofta väldigt bra har jag märkt. Man har liksom inte planerat in dem sedan tidigare, och då ger dom extra mycket.?

Fasen, alkoholdjävulen har inte den minsta chans mot dig numera.?
Njut Av kvällen och morgondagen med dina döttrar!

Kram

Båda vikarierna stod på plats kl 9 utanför jobbet. Sen körde jag introduktionen med båda två så det rök om det i några timmar.

En sak har jag verkligen lärt mig på jobbet. Hur stressad och pressad jag än känner mig så tar jag mig alltid gott om tid med nya medarbetare. Deras första intryck av vår arbetsplats ska vara hundra procent bra.

När jag gick hem idag kändes det som om båda två var på banan. Jag gjorde en sista check med dem innan jag gick hem. Sa till dem uttryckligen att fråga vem som helst om vad som helst när som helst. Fråga, fråga, fråga är det enda sättet att lära sig.

Sen bestämde jag mig för att ta en spontan semesterdag imorgon. Det är min sista chans att hänga med äldsta dottern innan hon åker hem till Gbg på torsdag och jobbar resten av sommaren.

Nu har vi precis ätit. Äldsta och yngsta dottern har kört till Willys för att köpa glass. Själv ligger jag i badet och njuter av att veta att jag har en ledig kväll och en ledig morgondag. Med bästa sällskapet dessutom ❤️

Inget vin i världen slår den belöningen efter några dagars hårt jobb. Jag är inte alls sugen på vin, även om tanken ”den här känslan brukar jag dricka vin på” förstås dök upp en kort stund i bilen.

Jag viftade bort tanken med den medvetna tanken ”jag får hitta känslan av belöning på annat sätt, för vin ska jag inte dricka”.

Kram ?

I morse kom jag på att jag ska testa att "experimentera" med mig själv. Det kanske låter konstigare än vad det är, men ändå rätt spännande (tycker jag ?).

Något som vi alla möts av i ganska stor utsträckning är förvalda alternativ som ska göra det enklare för oss att välja rätt, köpa mer saker eller få oss att göra något. Tack vare alla dessa förvalda alternativ så prenumererar jag på sjukt många nyhetsbrev och har skänkt många slantar till olika välgörande ändamål samtidigt som jag köpt kläder. För jag vill ju inte vara den som bockar ur den redan ifyllda rutan där det står att man kan få fina erbjudanden via nyhetsbrevet eller rutan där de undrar om jag kan avvara fem kronor till någon som behöver min hjälp.

Summan av det hela är att när man vill få någon att göra rätt val är att göra det önskade beteendet till ”default”. Då måste man göra ett aktivt val om man inte vill hålla sig till det förvalda.

Så till experimentet: om jag vill göra rätt val att inte dricka alkohol så ska jag ha ett förvalt alternativ färdigt tills den tiden suget kommer. När jag kom hem från jobbet idag tog jag därför fram ett glas och fyllde det med saft. Glaset står och väntar på mig i köket. Dessutom tog jag av mig jobbkläderna och hoppade rätt in i träningskläder.

Så när barnen är nattade ska jag ut och springa (mannen stannar hemma med barnen) och sen hälla i mig saft. Mina val är redan gjorda. Det kommer däför att vara tuffare att ändra dessa val eftersom jag då behöver kliva ur träningskläderna och hälla ut saften innan jag kan landa i soffan med ett glas vin.

Får se hur det går.

Hej, jag har druckit väldigt mycket senaste månaderna av diverse anledningar. Varit mellan 50-60 centiliter sprit i 5-6 månader, med några dagars vila ibland. Jag spydde blod häromdagen och åkte till akuten. De kom fram till att mina levervärden var alldeles för höga. Blodtryck var okej. Jag har inte druckit på 6 dagar och testade mina levervärden idag igen och de har gått upp ännu mer. Alat är på 677 U/l och Asat ligger på 430 U/l, vilket är riktigt oroväckande. Jag ska göra en ultraljudsundersökning nästa vecka. Jag har inte några problem att avstå alkoholen nu, det har varit ett wake up call detta. Men jag är rädd att det är för sent. Är det någon som gått genom liknande och kan lugna en orolig själ? Känns jobbigt att behöva vänta till nästa vecka. Givetvis åker jag till akuten om något extremt skulle inträffa under tiden mellan. Men vad jag inte förstår är hur levervärdena kan ha ökat fast jag inte druckit samt endast ätit nyttig och hälsosam mat sen jag var inne hos akuten. Någon som vet varför det skett? Vad jag läst så ska levern kunna återhämta sig rätt "snabbt" så fort man slutar dricka. Så varför det stiger är ett mysterium för mig.

Jag fick rådet att göra uppehåll på 3 mån. Det lät vettigt eftersom jag är klart beroende. Klarade detta i fyra dagar. (Tidigare ej klarat mer än 2) Jag var fast besluten att avstå tre månader. Det händer dock alltid något jobbigt. Något som jag helt enkelt inte står ut med. Den enda lindring jag har är A. Har letat efter alternativ men har inte funnit någon. Det skulle vara en möjlig väg att tala med någon men det har jag inte. Vet inte vad jag skall göra.

Jag kan tänka mig att sommaren och speciellt midsommar är en svår tid för många. Så bra att även du stannade upp! Snyggt jobbat!

Det är sant det du skriver att man lär sig av sina felsteg. Nästa gång alkoholdjävulen börjar viska så kan vi sätta stopp direkt ??

Hej och välkommen hit. Det låter som du fått någon slags krampanfall. Full tid för eftertanke, kroppen mår inte bra. Läs, skriv och ta hjälp du kan få. Det finns ett bättre liv, jag lovar. Kram

?
Nu har jag flängt fram och tillbaka hela dagen, bl a har jag varit hos veterinären med Pelle. Han har en ögoninflammation, stackars liten. Så var det vaccinationsdags igen. Det är inte alltid lätt, här i livet! ??

Känns skönt med några nyktra dagar, idag blir dag 5 om allt går vägen. Är klarare i huvudet och ”tillbaka” liksom. Men hade lätt kunnat dricka under ”rätt” förutsättningar. Ärligt talat. Känner mig säker på att jag inte kommer göra det den närmsta framtiden men att tänka längre fram än någon månad känns omöjligt. Älskar berusningen, erkänner det. Hatar Däremot den avgrundslösa ångesten det innebär att vakna upp bakfull och återigen har sårat någon man älskar. Inte veta vad man har gjort eller sagt eller skrivit till folk. Vad ska bli mitt nya sätt att ladda ur kroppen och få guldkant på tillvaron? Kommer tids nog känns grått och trist att vara nykter. Försöker förbereda mig mentalt på när den känslan infinner sig, för det kommer den att göra.

Har läst boken ”jag som var så rolig att dricka vin med” och det är hög igenkänning i mycket, nästan allt förutom att hon drack betydligt oftare och mer än jag någonsin gjort. När hon blev nykter verkade det så lätt på något vis, hon verkade aldrig av vad som framkommer i boken börjat känna sig säker och försökt rättfärdiga att börja dricka igen. Hon var så stark från början och vacklar inte i sitt beslut. Min hjärna faller så lätt för frestelser och jag har ingen stark vilja på det sättet tyvärr.

Den lilla löpturer igår kändes skön men tror inte fysisk aktivitet helt kan ersätta vinet... det är som att jag tappat all karaktär när jag gång på gång misslyckats med att hålla mig helt nykter. Det gör något med självkänslan liksom... och nu tycker jag synd om mig själv som vanligt och försöker få det till att det är något utanför mig själv som bestämmer om jag ska dricka eller inte. Det är ju jag och ingen annan som bestämmer det- det är som om att jag hela tiden glömmer det ?

Igår såg jag på ”The making of an alcoholic” (youtube) som handlar om nyhetankarets Elizabeth Vargas kamp mot alkoholen. Det var naturligtvis sorgligt att se en människa som har ”allt” låta alkoholen ta sig in och dominera/förstöra hennes liv. Det var dock en kort sekvens som kom som en fullkomlig käftsmäll för mig och golvade mig totalt.

Hon pratade om att de åkt på semestern och att hon vaknade i sängen av att ett av hennes barn står och drar i henne och undrar när hon ska komma upp. Barnet är varmt och sandigt och doftar solcreme eftersom hen varit på stranden hela förmiddagen, medan hon själv har legat och sovit ruset av sig. Det skulle varit deras tid, men hon hade alltså valt alkoholen före barnen.

Plötsligt fick jag flashbacks till när vi för många år sedan (vi bodde inte i Sverige då) skulle åka till eurodisney. Barnen hade sett jättemycket fram emot det. Jag vaknar med en kraftig baksmälla och genomlider hela första dagen, istället för att glädjas med deras stora dag. På midsommar spelade vi kubb med kusinerna. Jag råkade säga att jag inte var säker på att jag hade spelat tidigare. Mina barn och kusinerna tittade förvånat på mig ”eftersom det spelar vi ju jättemycket hos mormor och morfar varje sommar”, men sen konstaterar de att jag alltid ställer upp och är kvar i köket och tar disken. Så jag har haft sommardate med A i köket istället för att ha ”riktiga sommarkvällar” med mina barn.

Mina tre barn är nu 17-20 år. Jag inser att jag aldrig kan få tillbaka den tiden och uppmärksamhet som jag faktiskt valde att ge till A istället för till dem. Det ger mig fruktansvärd ångest.

Det är inte så klokt att lova ”aldrig mer” har jag läst. Det blir så allvarligt då, och ingen kan sia om framtiden.

Det är inte heller så klokt att bestämma en fast tid, typ en månad. Då ligger alkoholdjävulen lågt hela månaden och hugger sen som en kobra. Har jag läst.

Det bästa, enligt dem som gått före i nykterheten, är att ta en dag i taget och sikta framåt en månad i taget och då ta ett nytt beslut. Eller att ta ett inom-överskådlig-tid-beslut.

För varje nykter månad upplever man mer och mer fördelar, så man förändrar sitt tänk helt enkelt.

Så är det för mig. I början fokuserade jag stenhårt på en dag i taget, gratulerade mig själv för varje nykter vecka. Sen övergick jag till att räkna månader och tog ett inom-överskådlig-tid-beslut.

Den 9/7 når jag nykter 5 månader, och jag planerar inte att börja dricka igen. Inom överskådlig tid tänker jag inte dricka alkohol.

Jag vet att jag inte kan dricka normalt. Det är hundra gånger lättare att avstå helt än att dricka lite. Jag vill inte dricka alkohol, lika lite som jag vill dricka bensin. Där har jag landat nu, och då blir den nyktra resan så mycket lättare.

Kram ?

Trillade också dit på midsommar. Inte lika illa som förut, drack betydligt mindre mängder och blev inte full / bakfull, förrän igår. Då var det dag 4 av dricka, och jävla måndag liksom - så det fanns ingen som helst anledning att ta ett glas vin, så jag känner verkligen igen mig i din nya tråd. Alla anledningar och ursäkter som man hittar på för sig själv. Lurade nästan mig själv att jag kunde hantera alkoholen som en vanlig person (det gjorde jag i tre av fyra dagar), men lyckades också visa för mig själv att det är galet lätt att halka in i gamla mönster, helt plötsligt, utan att man ens förstår det.

Bra att du stannar upp och stoppar. Det gör jag med. Kallar det inte för ruta 1, för jag har lärt mig en hel del, om mig själv och om mina problem, och det är faktiskt inte oviktigt.

Har läst genom din tråd. Känner igen en hel del. Trillade själv dit igen efter 23 dagars uppehåll. Drack inte lika mycket som innan, inte alls, men kändes ändå lite som ett misslyckande. Jag har jättesvårt att blicka framåt och ta ett långsiktigt beslut. Intalar mig själv att jag inte har så himla stora problem. Men om jag inte hade det, så skulle det ju inte vara ett problem att avstå?

Hur som. en dag i taget. Idag ska jag ut och kånka ved och plantera. Skörda spenat. Gräva ett nytt trädgårdsland. Ingen alkohol. En dag i taget.

Jag inser att du kopplat ur dig just nu från detta forum. Ibland behöver man söka sina egna vägar. Vill bara du ska veta att jag tänker på dig och hoppas att du hittar vägen ur det svarta hålet min vän. Du försvann härifrån och så blir det ibland... det har jag också gjort.
Varm kram till dig min vän. Jag hoppas innerligt att din frånvaro här innebär att du har fullt upp med livet åt rätt håll... men om inte.... om det är svart nu... så finns jag / vi här... KRAM ta hand om dig. Kommer inte skriva mer nu här. Jag kikar in och ser framöver om du skriver. Om du behöver mig så är jag här. Ta hand om dig. Livet går verkligen inte i repris har jag insett. VI måste LEVA.... inte bara GENOMFÖRA livet min vän. Kram / Odette