Senaste kommentarerna i forumet

Andrahalvlek tack för ditt stöd. Det låter hoppfullt. Jag övar mig på att älska mig själv och njuta av mitt eget sällskap. Vissa dagar går det riktigt bra. Så visst ser jag redan skillnad tots att jag bara har 9 nyktra dagar på rad idag.

Jag har också varit i dejtkngträsket, men faktiskt utan alkohol oftast... Jag har i regel druckit i min ensamhet. När ingen ser. När ingen kan avslöja mig. Typ.

Men du Andrahalvlek ger mig hopp om att det blir bättre för varje dag!

Och detta forum har hittills hjälpt mig så mycket. Jag blir också hjälpt av att själv skriva om min resa.

Kram Saskij, klok som en ? ibland...

Andrahalvlek och Torn för värdefulla inspel.
Det där med att tänka nykterhet 24/7 ....initialt - är nog inte dumt.
För man är ju ganska mycket annat än någon som dricker problematiskt. Jag har ett yrke som jag utövar, jag har vänner ( som inte känner till min problematik..tror faktiskt att få anar ngt ö h) jag har vuxna barn, jag har en särbo ( som vet...och som jag är öppen med....tack och lov för det - men som också bor i en annan stad så vi ses inte hela tiden).
Det är så lätt ( för mig) att efter många timmars arbete eller i vänners lag ..glömma. Eller tänka ’ inte är jag alkoholist egentligen ...jag har druckit lite för mkt men nog kan jag ta ett glas just i detta sammanhang som bara är trevligt och där övriga tar just ett eller två glas’
Klipp till ....jag lämnar middagen efter just två glas och styr stegen med ngt ställa ( diskret ...typ lounge där man kan sitta ensam i en fåtölj och kan ’läsa’ och dricka tre glas till....eller så går jag hem ... om det mot förmodan finns ngt vin där...och fortsätter dricka.
Och känslan nästa morgon ..den ofta trevliga middagen ( utom på slutet när vinet var slut eller ingen annan fortsatte att dricka ...och jag blev rastlös) är avlägsen och glädjen över samvaron med vänner är grumlad. Men det ensamma fortsatta drickandet finns i huvudet och kroppen...den kemiska oron och nedstämdheten och den dova till tonen av förlust, skam, upprepning och förlust av kontroll.
Hur många gånger har jag inte varit där?

Jag vill inte mera.
Därför måste jag tänka nykterhet hela tiden nu...så att jag inte glömmer, inte förtränger ....inte tror att jag är en människa som kan dricka lite lagom och ha trevligt.
Jag kan inte det. Jo....jag kan det ibland men jag vet aldrig riktigt när.
Jag ska helt enkelt inte ta det första glaset.
Och sedan - har jag börjat förstå - att det handlar om mkt mer än att inte dricka. Nykterheten är också en ( ibland smärtsam...ibland härlig) konfrontation, uppgörelse och även acceptans ...av /kring en mängd områden i livet.
Nykter i dag - tack för det.
Kaffe i min fina blå kopp.
Fin dröm i natt som är svår att komma ihåg...men som i grunden handlade om att livet är stort och vidunderligt. Tacksam över min stund på jorden.

Jag tycker inte det låter alls särskilt konstigt att dricka öl innan man går till terapeuten första gången. Det ÄR ett stort beslut att inte dricka alkohol något mer. Det är inte du som är dum i huvudet eller något liknande. Sedan är ju det fantastiska att det inte tar jättemånga månader innan man ofta känner att alkoholen inte är särskilt viktig i ens liv längre. Jättestarkt av dig att gå ditt i alla fall! DET tyder på att du har en mycket stark vilja. Heja dig!

Hej! Besöket hos terapeuten gick bra. Han hade tydligen själv också druckit första gången han träffade sin terapeut. Hade ett långt samtal med honom på 1,20 min, skönt för han verkar genuint intresserad av att lyssna. Har fått lite uppgifter köpa en anteckningsbok skriva ner mina känslor i den, om sug och annat. Sen skulle jag se filmen flight med Denzel w, tydligen skulle jag fatta bara några min in i filmen varför jag ska se den. Han nämnde också antabus. Jag ska inte dricka tills vi ses nästa onsdag. Fixar jag inte det så får jag köra på antabus.. Hoppar på den nyktra hästen idag igen. Gode gud hjälp mig, behöver själv ”bara” inte ta det första glaset ??

Jag är också 50 år och singel. Separerad från barnens pappa sen hösten 2013. Haft ett förhållande på 1,5 år efter det och därefter singel igen.

Jag hamnade i dejtingträsket, givetvis oftast på fyllan. För att hitta någon som kunde dämpa min känsla av ensamhet.

Jag säger bara, fy fan vilket träsk det faktiskt är ? Som jag har förnedrat mig själv och andra på fyllan. Det kan jag verkligen skämmas massor över!

Jag tackar mina skyddsänglar för att jag tog mig ur den destruktiva livsstilen ??

Jag slutade med dejtingsajter i samma veva som jag blev nykter. Tänker inte återuppta det.

Nu vid tre månaders nykterhet känns inte ensamheten lika svår längre. Jag trivs så ofantligt mycket bättre i mitt eget sällskap helt enkelt.

Jag känner ett inre lugn som jag har saknat i hela mitt liv tror jag. När jag är helt själv med mig själv så är det endast mina egna behov som jag behöver lyssna till.

Jag behöver inte göra någonting för att behaga någon annan. Jag behöver bara lyssna inåt. Men det är ovant, så det krävs träning.

Sen tror jag på ödet. När tiden är mogen så står Han med stort H på min tröskel. Tålamod och öppet sinne för nya möjligheter är det enda som krävs.

Kram ?

Igår kom jag på en oväntad fördel med videomöten. Mötet pågick kl 9.30-12.00. Jag hade en punkt på dagordningen, och en massa annat skulle avhandlas först.

De andra punkterna var viktiga, men det påverkar inte mitt dagliga arbete. Diskussionerna gick höga stundtals, men det var rätt lätt för en gångs skull att inte lägga sig i när man satt på distans. (Att ha en åsikt om allt är annars min allra bästa gren ?)

Efter en stund började jag att sortera min pappershög på skrivbordet/köksbordet och skriva nya att-göra-listor. (Skärmen var ändå delad med ett dokument så min bild var pytteliten, och jag försvann aldrig ur bild.)

Jag kunde höra de andra tugga och älta hit och dit. Min chef försökte styra upp diskussionen, men det är tveksamt om hon lyckades. Jag hängde med i diskussionen med ett halvt öra.

Plötsligt kl 11.45 hör jag mitt namn: ”Vad säger du NN?” Finner mig snabbt och sätter på min mikrofon: ”Ja, vad vill ni veta?” Då förtydligades frågan och jag var med på banan igen. Sista kvarten på mötet var ”min”.

Säger en del om mötesstrukturen på många av våra arbetsplatser, och ett praktiskt tips för alla er som deltar på videomöten hemifrån.

Se till att ha en konkret, inte alltför avancerad, arbetsuppgift riggad på skrivbordet bredvid datorn att jobba lite med vid sidan om.

Kram ?

Benny Haag måste jag också se i dag.
Kram!

Med mina nya nyktra mått mätt så har jag sovit som en kratta i natt. Sist jag kollade på klockan var den 00.57.

Ändå vaknar jag blixtepigg kl 6.30. Mer än redo att hugga mig an dagens jobbuppgifter. Fascinerande.

Kram ?

Vi är varandra hack i häl och jag delar glädjen med dig!
Kram!

Jag läser och läser och förundras... Vilken resa du gjort Yoyo...

Jag inspireras och lär av din resa.. Så tack för att du delar med dig!

Du gör skillnad, inte bara i ditt eget liv!

Kram Saskij, klok som en ? ibland...

Till vartenda en av dina vita dagar! En så fantastisk beskrivning på hur din resa varit hitintills. Härligt! Kram???

Stort grattis till dina nyktra dagar, vilken kämpe du är

Inatt har jag sovit helt ok. Några snurriga drömmar fram på efternatten. Tyvärr kommer jag bara ihåg fragment. Det jag kommer ihåg är att det fanns en äldre man, med spretigt vitt skägg, vitt långt stripigt hår som han försökt dölja fliten med. Han bar svarta ålderdomliga högtidliga kläder, som om han skulle gå på någon tillställning.. Hans händer var fåriga och fingrarna hade krökts efter ett liv med tungt kroppsarbete. Hans hållning var en aning framåtlutad och han stödde sig på käpp. Hans naglar var ofantligt långa och till synes sylvassa.

Hans små pliriga, vattniga ögon stirrade på mig på ett sätt som gjorde mig förlamad av skräck.... Sen vaknade jag....

Inget mer än så kommer jag ihåg.

Nåja. Nog om drömmar.

Ostrukturerad.. Ensamhet, ja visst har ensamheten varit en bidragande faktor till mitt vindrickande.. Visst mår jag bitvis dåligt av ensamheten, ännu värre blev det när coronakrisen gjorde entré.

Men som jag ser att det är det inte så lätt att bryta ensamheten, jag försöker träffa de vänner jag har ute på avstånd på promenader och så, chattar en del.... Men den där känslan av ensamhet, rastlöshet och suget kommer främst på kvällarna... Ofta är jag trött och kanske ledsen också.

Nu har jag lagt mig tidigt redan vid 20 för att somna från allt istället för att dricka vin eller öl för att döva den existentiella smärtan.

Många händelser i mitt liv har påverkat mig starkt och har gjort att jag har svårt att hantera känslor av utanförskap, hat i familjen, sjukdom, missbruk, och även död som är en del av min livshistoria. Min livshistoria och väldigt krokig och backig och har resulterat i att jag sitter här nu, 50 år gammal, ensam mycket, försökt döva smärtan på olika sätt.

Men nu inser jag att jag behöver hjälp med att komma vidare utan alkohol för att bemästra dessa tankemönster och hitta andra sätt att hantera dem.

Därav är jag här på forumet för att få stöd, pepp och framförallt, känslan av samhörighet.

Oj.. Idag blev det långt bitvis lite deppig text. Men det är så det ser ut ibland.

Alla bär vi på vår egen livshistoria

Nu ska jag njuta av mitt morgonkaffe. Ännu en nykter dag.

Kram Saskij, klok som en ?

Såg en föreläsning med Benny Haag på Yotube ikväll. Han berättade om sin pappas alkoholism - och sin egen.

När han berättade om sin femåriga dotters reaktion på hans drickande började jag faktiskt gråta.

Så smärtsamt att vara barn till en alkoholist och dessutom utsätta sina egna barn för liknande trauma. Dubbelt smärtsamt på något sätt.

Jag är så tacksam för att mitt eget missbruk aldrig nådde sådana nivåer. Så innerligt tacksam ??

Han berättar även om ”compassion therapy”, som syftar till att man ska känna medkänsla för sig själv för att på så sätt komma tillrätta med skammen. Det måste jag lära mig mer om!

Han pratar också om tålamodet man måste ha med förändringen, att det inte finns någon quick-fix, och vikten av att ”göra” istället för att bara ”vänta”.

Sen är han smått galen också så det är verkligen underhållande mitt i allt det seriösa.

Yotube är en guldgruva om man vill hjärntvätta sig med nyktra vittnesmål. (På tal om vittnesmål är Benny Haag minst sagt kluven inför AA.)

Jag kan även rekommendera följande intervjuer som finns på tuben:

Hanna Hellquist/Skavlan
Rebecka Åhlund/Malou
Anna Gustavsson/Malou
Robert Laul/Nyhetsmorgon

Kram ?

Ps. Nu har jag beställt boken ”Utan press - om medkänsla, prestation och stress” av Sofia Viotti, en bok om just compassion therapy. På svenska heter det compassionfokuserad terapi (CFT) och det är en form av KBT-terapi.

I boken ”Tänka klart” av Annie Grace har hon en bra liknelse för återfall. Hon menar att många känner att det är kört då, man klarar inte att vara nykter.

Hon tycker att man istället ska tänka att ett återfall innebär att man förvisso förlorat ett slag, men man kan fortfarande vinna kriget.

Kram ?

Hur var samtalet hos alkoholterapeuten? Eller gick du inte dit?

Kram ?

Haha ja ? nu räcker det liksom ?
Ja men det måste vara promenaderna som hämmar rastlösheten!

Sen om jag tänker efter så är det ju inte bara öl hjärnan tänker på. Utan det kan även vara mat. O det är ju inte heller bra. Men givetvis nyttigare ? Men helt klart godare ?

Man får behandla sin hjärna lite som en trotsig treåring. Konsekvent och tålmodigt repetera nej, nej, nej.

Skönt att du inte känt av rastlösheten, men det beror kanske på att du är just fysiskt aktiv. I början kunde jag gå ut och springa när jag kände rastlösheten krypa i kroppen. Det funkade.

Kram ?

Så glad att lösa ditt inlägg. Allt hopp som finns där. Alla dina dagar. Wow.
Jag lär mig av dig, lyssnar på dig, och inspireras. Tänk vad vi är med om. Ynnest att få leva. Kram på dig.

Vaknar ibland fortfarande med den där tröttheten, men skillnaden är att den går över efter ett par koppar kaffe. ? Har inte själv haft gömmor (endast en tidsfråga) men kanske är de där tankarna som påminner, något bra? Vi får syn på oss själva utifrån ett konstigt tanke-system som vi tidigare upplevt som normalt...
Önskar dig en fin kväll!

Tänkt på dig senaste dagarna och hoppas så att du e ok och ser ett ljus i tunneln. ❤️ Ville mest bara sända dig en tanke.. Kram från Odette

Ja vad är det vi undersöker här, vardagen och festen, lättheten och dovheten- läste det ordet i någons tråd, bra ord.
Jag tänker ibland att nykterheten är som ett hopprep, och att nu har jag klivit över här- på denna sida om repet och jag känner mig väldigt bestämd att stå kvar.
Men SEN eller kanske NU börjar det, allt annat. Lyckliga gatan är det inte, men jag tänker att nu kan olika saker redas ut, eller fortsätta. Förstås.
Fastfruset är ordet, K, för vad jag gjort med mig själv, och jag vet inte vad som är vad, utan måste sortera.
Andra Halvlek, några andra bra tips är Andres Lokko som skrev i Aftonbladet tror jag, om sin alkoholism med anledning av Enquists bortgång. En bra artikel!
Andres har också intervjuat Rebecka Å, också ett fint samtal.
Förebilder behövs, alla modiga som vågar prata. Att få känna igen sig.
Kavlis, jag tror på lite fin ordning omkring sig för att visa omsorg om sig själv och att återigen bevisa att vardagen går att leva utan de där glasen som jag så väl känner igen glädjen i, och längtan efter. Allt innan det blev för mycket.
Torn, sugtankar tror jag ej är ett ord i SAOL, ? lyssnade just på Språket i P1, du får skriva dit och fråga.
Inga bomber av det slaget här, men regn.
Tack för fina inlägg och läsning här i mitt hörn av den nyktra världen. Ingen är någon utan andra, det är så vi blir till.
Kram på er alla som kämpar, och alla som har räkmacka-dag. ??

Ser att många skriver om rastlösheten o tips hur man ska undvika. Har funderat ibland att vad är det, är det något man kan äta? ?

Givetvis har jag känt av det innan men man glömmer sjukt nog känslan! O det här jag gjort fram till idag nämligen!
Käkade lunch, la mig i soffan o pillade på luren o då slog det mig. Man kände sig lite uttråkad o rastlös o för bövelen sugen på en öl. Nä du tänkte jag fort för mig själv o började fundera på annat att göra, 1 minut senare var jag ute på min dagliga promenad ?

Otroligt skönt o KALLT ? 35 minuter senare är jag hemma, helt död! Dricker lite vatten o återhämtar mig!! Fanns inte en tanke kvar att dricka öl ?

Verkar som att rastlösheten infinner sig en vecka efter för mig, när man glömt hur man mår av för mycket A. Att nu är det ju lite tråkigt, måste hitta på något, blir ju som roligare med öl, det är helt ok med öl, man har ju ändå inget annat att göra. Så dum är hjärnan. Men mig lurar du inte så enkelt tänker jag lite nu ?

Skönt att du mår bättre! Och belåten och hoppfull är gott att vara. Visst kämpar vi alla ensamma, men jag är överraskad över hur givande gemenskapen här på forumet känns!

Ännu en dag och jag är nykter. Det är inte svårt på vardagarna det är till helgen det är värst! Men med bakiskänslan och ångesten i färskt minne ska jag klara denna helgen. Men en dag i taget och snart ska jag lägga mig är dödstrött!