skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@Ullabulla.
Jag känner att jag kunde finna lite tröst och tillförsikt i det du skrev;
Att du känner igen dig och att det kanske blir svårare ett tag innan ljuset strålar mjukt och värmande på mig igen.
Tack.


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

@Flarran Tack. Jag värmdes av dina vänliga ord.
Jag hoppas att det går bra med cykeldäcket nästa gång du ger dig på det!


skrev vår2022 i Min tråd och hur det går

@Grävling Grattis till tvåsiffrigt!🥳 Jag var också trött som fan och ofta kände jag mig bakis när jag vaknade och ont i skallen av och till av abstinensen, den första tiden. Det är utrensningen av alkohol som pågår och återhämtning för att få balans i hjärnan. Det är individuellt och tar lite olika tid för återhämtning och balans samt beroende på hur mycket man hällt i sig. Så det tar lite tid men det blir bättre ju längre tid som nykter.

Kämpa på!


skrev vår2022 i Abstinens

@Polerad Som jag minns det tog det några månader innan jag var i balans. Det tog lite tid innan jag sov bra och sen hade jag en huvudvärk av och till ett tag. Ibland kändes det som jag var bakis när jag vaknade, men blev alltid så lättad när jag kom på att jag var nykter. Men tänkte hela tiden att det var avgiftning på gång och att det blir bättre och det blev det. Jobbade nästan helt hemifrån och kunde styra min tid så det gick bra att hantera det. Promenaderna på lunchen i skogen med mina hundar gjorde också gott. Den första alkoholrelaterade ångesten minskade ganska snabbt.

När jag tänker efter har jag ju faktiskt haft alkohol i kroppen typ dygnet runt tidigare. Först natten alkoholpåverkad, på morgonen bakis efter em/kvällens drickande, dagen bakis, påfyllning igen på em/kväll och påverkad och på repeat. Då nådde jag inte mina riktiga känslor och det som skavde bara skavde. Fick inte riktigt rätsida på dem i lullet och det blev också lätt förvridet, förstorat, förminskat eller bortträngt. Jag mindes knappt hur det kändes att vara helt nykter, en längre sammanhållen tid, utan någon som helst alkohol i kroppen längre.

Jag hade börjat gå hos en psykolog innan jag slutade dricka, tänkte att det skulle hjälpa mig må bättre, men det var först när jag slutade dricka, på den tredje träffen, som det gav något. Berättade då om alkoholproblemet, vilket jag hela tiden rundat. Som nykter hade jag kontakt med mig själv och kunde bolla detta med psykologen. Det har hjälpt mig att komma i psykisk balans. Och det är en härlig känsla att vara nykter, en lång sammanhållen tid. Vill aldrig mer tillbaka till hur det var. Gillar skarpt min nya nyktra livsstil med hjärnan i balans.


skrev Himmelellerhelvette i Abstinens

@Polerad Du behöver inte tänka för långt framåt i tiden, jag tyckte det var lättare att lova mig tre månader i taget, några tar en dag i taget, det finns jättemånga olika strategier. Det luriga med beroendet är att det är som en liten jävul som ljuger och ljuger, kommer på mängder av olika osanningar om att vi kan dricka. Vi vet att vi inte kan eller borde, vi vet att det är farligt och att vi mår skit av det men det hjälper inte om beroendedelen är tillräckligt listig. Man får vara på sin vakt hela tiden. Kram


skrev Ullabulla i Att vara sin egen bedömare

Jag som inte dricker alkohol(bara små mängder) men ändå har en beroendehjärna,i mitt fall medberoennde och arbetsmarkomani känner igen mig.

Avsaknaden av kickar och det hål man kan känna att man faller ner i.
Att vara i det är tungt men var för mig en väg till tillfrisknande.

Alla vi som skriver härinne har vår egen väg,ibland spikrak men för det mesta väldigt krokig.

Jag säger som det läses på alanonmöten.
Ta till dig det du tycker om och låt resten vara.
Alla bär vi vårt eget ok och måste hitta vår egen väg.
Det enda vi kan göra härinne som ibland hjälper någon annan är att berätta vår egen historia.
Pyttesteg,myrsteg och ibland jättekliv sån var min resa.
Först mot en allt mörkare plats när jag släppte taget,men sen en sakta återhämtning på en ny stig som passade mig.
Jag och många med mig har varit i liknande situation som din.
Det kommer förhoppningsvis att lätta för dig.


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Blev en hel del tårar när de berättade om "min" krasch.....vi är så lika i vår sjukdom !


skrev Flarran i Att vara sin egen bedömare

Hej! @Denlillamänniskan,
Du är duktig och bra ska du veta.
Kämpa på kompis!


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Jag har inte så bra kunskaper om hur man bara lever, istället för att snurra runt i ekorrhjulet av prestation och belöning.


skrev Polerad i En vecka i taget.

@Obelix Jag förstår att du också slutade vid nyår. Visst är det jobbigt, men man måste fokusera på allt bra som det innebär att skippa alkoholen. Fortsätt att skriva här, det är många som är i samma situation som du. Tillsammans hjälps vi åt att bli nyktra!


skrev Polerad i Abstinens

Jag kom på att jag borde göra en liten dagboksanteckning för eventuellt framtida bruk.

1. Jobbet funkar inte idag. Jag skjuter upp surdegarna och det jag faktiskt gör blir inte gjort med den kvalitén som jag brukar leverera. Jag har ett möte om mindre än en timme som jag inte speciellt road av, jag funderar på om det är det som spökar. Å andra sidan känner jag rätt så mycket abstinens idag och det påverkar definitivt.

2. Jag har haft problem med sömnen de sista dagarna, och jag kom precis på varför! När jag känner ett kraftigt sug har jag druckit kaffe. Det har blivit mycket kaffe de senaste dagarna, inte konstigt att jag har svårt med sömnen! Jag ska inte ersätta ett beroende med ett annat, även om kaffe är mycket bättre än alkohol. Jag ska prova med varannan kopp te istället och se om jag sover bättre.

3. En liten oroande sak hände idag. Jag var ute och skottade snö. Det är en aktivitet som jag normalt sett inte har några som helst problem med, men idag blev jag alldeles skakig och nästan lite illamående. Ungefär som man tagit i för mycket på motionscykeln eller i löpspåret. Inte för att jag motionerar överdrivet mycket, faktum är att jag helst undviker alla former av motion, men ni förstår vad jag menar.


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Även idag ska jag vara nykter. Bara idag.
Jag söker nu min tillflykt till en högre makt, eftersom jag inte kan tänka ut något smart.


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Varit uppe tidigt som vanligt. Haft lite fysiskt pyssel utomhus och gick sedan en sväng med hunden.
Har igår kväll ytterligare informerat mig om beroende och dopamin, eftersom jag gillar att lära mig saker om människan och hjärnan. Försöker sedan koppla ihop det med mig själv så att det inte bara stannar vid ord, utan också blir en förankrad handling av det hela.
Blev klar över att jag dricker för att stärka och förbättra ett redan pågående dopaminpåslag. Så drömläget för en dryckeskväll är följande; Först fysisk aktivitet och/eller göra nytta. Nöjd och tillfreds gör jag sen en god middag och spar där inte på fina råvaror och vacker presentation. Till det hela goda drycker (alkoholhaltiga såklart).
Nästa dag vaknar jag avslagen och med obehag i kropp och själ. Men det gillar jag ju också!! Då är jag sträng mot mig själv; inget softande i soffan utan GÖRA NYTTA och ANSTRÄNGA sig. Det enda jag inte gör är att meditera, för det fungerar inte så bra när man är degig i huvudet. Har under hösten tänkt mig som jag helt enkelt måste "böta" för varje dryckestillfälle. Sen tar det minst en nykter dag, oftast tre, innan jag är i balans igen. När jag känner mig kompetent och tillfreds med tillvaron så är det dags igen!!
Jag förflyttar mig alltså ständigt mellan lycka och lidande och verkar gilla att guppa upp och ned. Lärde mig av gårdagens information att det är så hjärnan fungerar. Minsta lilla lyckopåslag följs av en dipp. Man har trevligt och pratar med folk, på väg hem infinner sig ett lätt vemod. Man äter en glass eller tar en smörgås.... Jaha? Dags för en lätt förnimbar melankoli en stund därefter. Dricker man vin är det likadant; Två glas och dopaminet surrar behagligt i hjärnan. Varför inte ett glas till? Sen är man så dum i huvudet så man bara vill ha ett till....en skvätt till.... Äsch varför inte ett litet glas till? Tills man är smått radiostyrd och tippar i säng. Duktigt som fan att tvätta ansiktet och borsta tänderna också. Ställa undan vinglaset för att slippa se det på morgonen. Det är väl därför jag aldrig lockats av återställare? För jag vill ju genomlida morgondagens plåga, känna att livet lyfter igen. Mitt på dagen säger man till sig själv; Ja, nu vänder det uppåt igen. Bara stånga sig vidare!! Och när du uppnått något eller är nöjd då kan du fira igen!
När jag var ute och gick och fick den insikten, stod livet helt plötsligt stilla. Jaha. Nu återstår tomheten. Jag dricker när jag är glad, för att bli gladare. För att sedan njuta av smärta och olycka....
Det var en insikt som gav total tomhet. Jag kunde inte ens famla efter något trösterikt. Det enda som föll mig in var Zenmunken Masunos favoritord; -I tomheten finns många möjligheter.
Men jag var så paralyserad att jag tyckte hela frasen var som en enda ödslig tomhet. För de av er som är bevandrade inom det buddistiska filosofiska systemet kan det beskrivas som att jag plötsligt stirrade in i såheten och sögs upp av den. Upplösning av jaget där känslor och tankar bara passerar förbi som moln. Stillheternas stillhet.
Ingen glädje i nykterheten. Ingen stolthet. Ingen strävan. Bara total känsla av tomhet.


skrev Polerad i Abstinens

@Himmelellerhelvette Tack för dina uppmuntrande ord, det hjälper mycket att prata med människor som faktiskt lyckats ta sig ur beroendet. Insikten att jag måste bli permanent nykter börjar så smått sjunka in, men jag är inte där än. Just nu tar jag en dag i taget, och målet är att klara att hålla mig nykter i januari. När månadsskiftet kommer ska jag utvärdera hur jag mår och kommer säkert att ta mig an februari också. Längre än så varken vågar eller vill jag tänka. Bara tanken på att sluta permanent får mig att känna ett kraftigt sug! Jag ser det som ett experiment och en utmaning just nu. Klarar jag att hålla mig nykter? Jag SKA klara av januari!

Vad det gäller läkaren har du helt rätt, men jag är fortfarande sur för att han ännu inte upplyst mig om att mina PEht-värden kan leda till indraget körkort. Jag bor bokstavligt talat där vägen slutar och är helt beroende av mitt körkort både för att klara vardagen och jobbet. Utan mitt körkort förlorar jag min inkomst och livet kommer att rasa samman. Till saken hör också att jag aldrig någonsin kört bil med alkohol i kroppen och skulle inte få för mig att göra det heller. Å andra sidan var PEht-testet det som fick mig att ta tag i min situation, och förhoppningsvis kommer jag att vara tacksam för det någon gång i framtiden.

Jag kan tänka mig att Trafikverkets regler om förmodat missbruk får många som verkligen behöver hjälp att inte ta steget och söka hjälp hos sjukvården. Det gör mig både ledsen och upprörd att man inte kan få installera ett alkolås i bilen vid ett förmodat missbruk. Istället dras bara körkortet in utan pardon. Tidigare funderade jag själv på att söka hjälp för mitt missbruk, men om jag hade känt till reglerna hade jag aldrig i livet tagit det steget. Nu löste det sig ändå tack vare att läkaren la in ett PEth-test utan min vetskap.

17 månaders nykterhet är fantastiskt, det är verkligen starkt av dig! Stödet här inne på AH är otroligt viktigt, att faktiskt få prata med människor som klarar av att hålla sig nykter hjälper väldigt mycket. Än en gång, tack för ditt stöd!


skrev Adde i Div åsikter eller...?

Jag hann inte se hela utan var tvungen att pausa precis när tjejen börjar prata om känslor.....
Ska se färdigt senare.
https://www.svtplay.se/video/KVAWqk4/lerin-pa-lofoten/1-kraschen?id=KVA…


skrev Himmelellerhelvette i Abstinens

@Polerad Hej och välkommen till forumet! Så bra av läkaren att ta det där provet! Det kommer du alla fall tycka sedan. Jag fick också en läkare som gjorde att jag var tvungen att vara nykter i tre månader om jag inte ville avslöja att jag var beroende. Jag antog utmaningen och sa att det inga som helst problem är för mig att vara nykter! Fast jag var förbannad! Men det sa visade jag inte för honom. Jag hittade detta forumet strax efter och det tog inte mer än några veckor så förstod jag att jag inte borde dricka mer någonsin. Jag skrev och läste här flera gånger om dagen de första månaderna. Efter två månader bestämde jag för att lägga till tre månader på min nykterhet, inte för att läkaren sa det utan för att jag insåg att jag behövde läka min kropp och hjärna. Efter 9 månader infann sig övertygelsen om att jag aldrig mer vill dricka, att jag slipper att dricka och hur tacksam jag var att jag slipper allt som har med alkohol att göra i min kropp. Nyss passerade jag 17månader nykter och jag har aldrig mått bättre❤️ Kram


skrev SmillaL i Jag vill sluta

Jag föll tyvärr till föga. Men idag är det en ny dag. Jag tror faktiskt att VC är det enda alternativet men jag är rädd. Oklart för vad dock, borde ju inte vara så läskigt att be om hjälp.


skrev Polerad i Abstinens

@vår2022 Det visade sig att det inte enkelt gick att få tag i en ny packning, så jag köpte en ny Sodastream igår. Jag bubblade för fullt igår, och tror att det kan bli en bra ersättning. Eldprovet kommer nu på fredag. Någon fredag i månaden brukar jag och frun äta räkor och då är det alltid en flaska torr Cava som kompletterar räkorna. Till skillnad från frun grundade jag alltid med rödvin, och fortsatte med rödvin senare på kvällen. Min underbara fru avstår från Cavan nu på fredag, och istället ska vi dricka hemmagjort Sodastream-bubbel till räkorna!

Jag har problem med framför allt abstinensen och i viss mån även med ångesten. Jag är helt säker på att det kommer bli mer hanterbart framöver, men jag är nyfiken på hur lång tid det tog för dig innan du kände dig i någorlunda mental balans?

De sista dagarna har jag också haft problem med spänningshuvudvärk när jag vaknar på morgnarna som inte går över förrän långt in på dagen. Jag misstänker att även det har att göra med den kemiska obalansen i hjärnan.

Tack för ditt stöd, det betyder mycket för mig att få stöd av någon som gjort resan som jag bara har påbörjat!


skrev Polerad i Abstinens

@Rustning Naturlig ångest, vilken underbar tanke! Bra tänkt! Du har helt rätt, jag har bara inte följt det tankespåret tidigare. Ångest i rimliga mängder är faktiskt naturligt i alla människors liv, till skillnad från alkoholrelaterad ångest. Jag tar till mig detta och är helt säker på att när ångesten kryper på nästa gång kommer jag ha mycket lättare att hantera den. Tack, och lycka till själv!


skrev Polerad i Min tråd och hur det går

@Grävling Det där med sömnen är intressant, jag hade också läst mig till att sömnen skulle bli så mycket bättre. De första dagarna hade jag faktiskt bättre sömn, vilket gjorde mig glad. Nu är det sämre. Jag har svårt att somna om jag inte håller mig uppe så länge att jag håller på att stupa av trötthet, vaknar massor av gånger under natten, och känner mig inte utvilad när jag vaknar på morgonen. Om man ska se något positivt i att vakna på natten är det att jag inte behöver gå upp och slå en sjua. Jag har också sluppit de värsta mardrömmarna, vilket jag är tacksam för. Som tur är har jag ett jobb som jag kan styra som jag själv vill. Om jag kan somna om på morgonen så gör jag det. Det har faktiskt en fördel också. Min svåraste period på dagen är sen eftermiddag då jag normalt sett har avslutat dagens arbete, då brukade jag hälla upp dagens första glas vin. Jobbet måste skötas, och om jag sovit länge på morgonen sitter jag och jobbar fram emot 18 - 19, och då har jag redan passerat den svåraste perioden.

Vad värre är att de sista fyra morgnarna har jag vaknat med huvudvärk som sitter i långt in på dagen. Inte som en bakfylla, utan mer som en malande stresshuvudvärk. Det har säkert att göra med abstinensen. Hoppas att det blir bättre snart.

Ja minsann, idag är det tvåsiffrigt! Vem hade trott det! Det är väldigt många år sedan jag hade ett uppehåll på 10 dagar. Jag fyller 59 i år och jag kan tänka mig att det är bortåt 30 år sedan det hände sist. Inte ens när jag var helt däckad i Covid höll jag mig borta från alkoholen. Vi ska vara stolta över att vi har kommit så långt, snart kommer vi känna av de första positiva effekterna! Jag längtar efter att abstinensen ska minska till mer hanterbara nivåer.


skrev Grävling i Min tråd och hur det går

@Polerad Tvåsiffrigt idag! Det gjorde vi bra. En fundering….. när ska den där bra sömnen infinna sig? Alla skriver att dom börjat sova så mycket bättre utan A, själv är jag trött som fan! Stödsover gubblur på aftonen och försöker somna i vettig tid på kvällen men likförbaskat vaknar jag och känner som att jag knappt sovit alls. Mycket drömmar, även mardrömmar och känner mig inte det minsta utvilad.


skrev snö_flinga i Jag vill sluta

@SmillaL Ja och så svårt att veta om man ska ta hjälp eller fixar det själv?! Känns som man skämmer ut sig, Men vi har väl varit starka för länge helt enkelt. Bra att du klarat dina tre dagar. Jag har inte kommit dit men vill.


skrev vår2022 i Vilsen i pannkakan

@Arvedelen Vad fint att det känns så bra i kropp och knopp! Och härligt med känslan att ha vaknat upp ur en mardröm. Så kände jag också, min alkoholvärld var inte den sanna världen, det var en mardröm.

Ha det gott och kämpa på!💕