Senaste kommentarerna i forumet

@Kennie Barnen kunde jag i alla fall försöka träffa mer ofta. Nu till julen blir det i alla fall. AA vet jag inte.. Får ju en del tips här.

@fredde-s grattis till 65 nyktra dagar! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Och idag 65 dagar! Hoppas ni alla närmar er jul och julkänslan! 😀

@odlarmammamn
Ja, så är det. Ett steg i taget lär man sig hur ens nya jag funkar. Jag är så glad att jag vågade släppa sargen och bli nykter. Önskar dig detsamma.

@Lechaim
Ja, förstår att det är svårt att bryta ensamhet. Men det är större chans att hitta bra och sunda gemenskaper nykter tänker jag. Har du testat AA? Finns ju både fysiska och digitala träffar. Har du släktingar som du kunde träffa mer? Ibland tänker man att folk inte vill träffas för att de inte hör av sig, men ofta blir andra glada om man själv tar initiativ.

Roligt att du gillade den, @Majaela. Hon hade släppt skammen, hon. Skönt att du mår lite bättre och hoppas att de hör av sig nu. Det här är ju en lite tuff period överlag tror jag. Alla verkar vara så trötta och slutkörda. Ganska slarvigt tänker jag av ett forskningsprojekt som arbetar med alkoholproblematik att inte höra av sig när man sagt. De borde ha god kännedom om triggers.
Lycka till nu! Det finns ett liv efter och även om jag just nu på sätt och vis kan känna en längtan av att stänga av totalt, så finns det inte längre som alternativ och att vila utan alkohol är nog bland det skönaste som finns. Ha en fin jul!

Jag är inte ledsen längre , jag är heller inte ångestfylld längre . Kanske är det de antidepressiva som hjälper mig. Jag önskar jag fick ett arv som i ”den tatuerade” änkan så att jag bara kunnat packa min väska och gå. Den var lite kul att se @Sisyfos🤗
Nya utmaningar kommer varje dag men jag hoppas kunna stå emot.
Igår kände jag vid två tillfällen ett flyktigt sug, men gick snabbt över med en liten godisbit .
Fortsättning följer . Får se om forskningsgruppen hör av sig idag då…? Online hjälp ..kognitiv behandling . Vi får se

Ps , jag hette först Majaela men slarvade bort mitt lösen ..

@Ny dag @Rehacer @Vinägermamman.
Jag tar gärna rygg på er, om jag får, för jag behöver nog lite stöd om jag ska fixa det här . ✅ Idag och en dag i taget är det som gäller ! 🤗

Tack 🙏 ja, det är skrämmande o spännande att förändra sitt liv..

Hej.
Idag tänker jag sätta gröna bockar en dag i taget . Jag är nu med i forskningsgruppen här och ska få hjälp att vända mina tankar . Känns nu positivt .
Det enda som inte är positivt är att de skulle sms a i morse klockan 09.00 och inget mess kom.
Hade verkligen sett fram emot detta och en ny start . Hoppas de kommer igång i morgon:
Det gäller 8 veckor framåt ! Hoppas hoppas det blir en vändning nu ! ✅

@Kennie Förstår ditt resonemang. Jag har levt många år som nykter. Har eg inget speciellt sug efter sprit. Det är nog mera för att få kontakt med folk och slippa ensamheten.

Hej, känner igen den där rädslan och identitetsfrågorna från min första tid som nykter. Jag upptäckte snabbt att det mesta jag gillar att göra funkar minst lika bra nykter. Att umgås vid middagar och liknande tex. Det var en del dippar första halvåret, då jag tror att det mentala beroendet påverkade, men efter det blev det lättare. Se till att ha goda alkoholfria alternativ till hands, och goda snacks. Jag upptäckte också en lugn och mer eftertänksam sida hos mig själv som jag förstår alltid funnits där men liksom skymts av den glada partypinglan. Jag upplever att livet har blivit rikare och mer mångfacetterat när man roar sig med annat än alkohol. Så våga möta nykterheten med nyfikenhet och kreativitet är mitt råd, det kommer gå fint!

En bra dag! Läkarundersökning och julklappsshopping. Snart färdig med allt.

Min kille frågade mig igår hur det kändes med alkoholen och jag känner att jag håller på att landa i att jag kommer leva utan alkohol i livet. I helgen stod jag i badrummet och tänkte att det kändes väldigt främmande att sakna alkohol. Kändes som om jag aldrig kommer tycka det är trist att inte kunna dricka, det finns så många bra alternativ och det är så skönt att vara nykter. Lugnare och jag kan använda min energi till att fokusera på annat. Inte samma akuta lättnad som det var i början men mer en lugn acceptans.

Såklart att jag fattar att det kommer komma många tillfällen när det känns lite trist. När min kille får ta min julklapp, ett portvin från 1977, till jobbet och dricka med kollegorna eller tillfällen i sociala sammanhang när det hade varit trevligt att fira med champagne. Men annars, jag går tillbaka i tanken hur det varit mina alkoholfria perioder och tänker att det kommer bli bra detta.

Livrädd o samtidigt beslutsam, sista glaset är intaget.. men vem är jag utan mitt vin? Har liksom lyckats forma mitt liv efter mina behov.. de vänner o kollegor jag träffar vill gärna ses på ett glas vin.. som oftast slutar med flera.. vi har roligt, jag är skitkul o omtyckt.. men ingen vet att jag har spårat ur.. Att jag dricker så gott som varje dag..
Men nu avviker jag från den vägen o letar efter en ny stig.. önskar få höra hur ni andra gjorde o hur ni hittade rätt..

Kan tipsa om boken:
Jag som var så rolig att dricka vin med : rapport från ett år som nykter alkoholist, av Rebecka Åhlund.

Dag 2. 48 timmar ish. Kör

Allt verkar ordna sig. Men det är så mycket konflikter kring mig. Jag är så arg hela tiden. Och trött. Och ledsen. För allt. Känns som jag inte har något skal, alla känslor ligger i huden och jag klarar inte av att hålla något ifrån mig. Antagligen är det lite för många jobbiga saker på en gång, där varje sak egentligen inte är något som jag inte klarar av men när det ackumuleras blir det för jobbigt. Jag gråter för minsta lilla.

Egentligen är ju allt bra, har två underbara barn, ett bra hus, god ekonomi, fina vänner och en man som jag älskar och som älskar mig. Jag känner inte att något saknas, men ändå är jag såhär ledsen och bär på så mycket sorg. Känns bra att jag i alla fall går i terapi, har gjort det några gånger tidigare i livet och då mått otroligt bra efter ett tag.

Nåja, nya tag! Idag lämnar jag mina barn till deras pappa. Vi har haft en jättefin vecka och jag njuter av att hänga med dem. <3 Livet ändå!

@Bullret Det är så himla fint att läsa dina inlägg ❤️ Hur du i relativt ung ålder hittat hem. Det är så mycket misär som du har stängt dörren till, som du slipper uppleva. Jag tror att du skullle göra stor skillnad för många ungdomar som föreläsare och jag hoppar innerligt att du kommer till skott med det! Nu när du fått lite lugn i din skalle.

Jag hoppas också att du snart bildar familj och får uppleva det finaste man kan uppleva: Se en liten kopia av dig själv och din sambo ta sig an livet. Och du vet ju att din diagnos är ärftlig, så ni får hålla ögonen öppna för eventuella symtom framöver.

Fler och fler får din diagnos tidigt och förhoppningsvis får de adekvat hjälp. På våra fängelser kan man nog räkna in 90 procent med diagnoser, samma siffra inom missbruk sannolikt. Med fastställd diagnos kan jag tänka mig att det är en lättnad att få veta varför man har betett sig som man har gjort.

Kram 🐘

SÅ roligt att läsa Bullret! Jag minns dig från dina första inlägg. Jag tror inte att jag riktigt förväntar mig att det skulle gå så bra. Du beskrev en av de svåraste situationer som finns med många kompisar som drack mycket. Din historia är egentligen så viktig och blir inte mindre viktig nu när du har fått en ADHD medicin. Det finns så många som självmedicinerar för att få tyst i huvudet.
Supergrattis och var stolt över de förändringar som du gjort. Önskar dig all lycka till.

Hej igen,

Nu har ännu en höst gått och mycket som har hänt. Att inte dricka alkohol är inget jag själv bryr mig om längre och inget jag riktigt reflekterar över direkt. Var på återträff med mina gamla studiepolare för några veckor sen där en kille som jag inte sett på över fyra år var med. Han började säga att "men den där ölen är ju alkoholfri, ska du inte ha en riktig öl?"

Mina polare svarade bara: "Han dricker inte längre". Och så var det faktiskt inte mer med det.
Ger fortfarande lika mycket till min omgivning i alla möjliga sammanhang, har svårt att hålla mig från att säga stökiga kommentarer och garvar på. Är det någon som folk inte tror är den nyktra snubben på festen så är det ju absolut jag. Är det någon som kan bli LOB-ad av snuten utan en enda substans i kroppen så är det undertecknad...Haha och det är ju bara förjävla gott. Jag är mer mig själv än någonsin tidigare i mitt liv och det gör mig väldigt stolt.

Började med concerta i september efter ADHD-diagnosen och är HELT JÄVLA PAFF över vad fan som hände. Kan likna min hjärna med en massa hundralappar som blåser runt i en vindtunnel och det är jäkligt svårt att greppa tag i dem. Precis så funkar min hjärna normalt sett med mina tankar, det bara rör runt sig i skallen och det är i princip omöjligt att hålla en tanke i huvudet i taget, allt bara spinner i 180.

Medicinen har gett mig samma typ av lugn som den första ölen alltid gjort tidigare. Det är så jävla ogreppbart att det är exakt samma känsla som när jag äntligen fick den första ölen. Att det slutat spinna i skallen och jag bara kunnat få vara för ett tag. Resonerar som så att jag alltid vetat om att jag inte kunnat hantera alkohol och är otroligt glad för mina föräldrar som alltid stöttat mig. Hade det inte varit för dem är jag helt övertygad om att jag inte levt idag, hade absolut torskat på droger och haft även det som en 0 eller 100-aktivitet, där det bara funnits två möjliga vägar. Antingen att finna sin egen botten och bli nykter för sin egen skull, eller kapitulera för drogerna (alkohol inräknat) och avsluta mitt liv.

Kommer ju alltid leva med att alkoholen finns tillgänglig i samhället runt om mig, och jag ser mig själv som botad, just för att till sist blev nykter för min egen skull.

Att ha fått en ADHD-diagnos har verkligen hjälpt mig på alla möjliga sätt. För det första så har jag otroligt mycket mindre prestationsångest. Jag är inte min prestation, jag duger bra precis som jag är. Det är helt okej att inte kunna allt i alla sammanhang och jag måste inte alltid prestera.

Jag har mycket mer ordning och reda i mitt liv, framförallt på jobbet. Inser nu att jag haft otroligt många strategier för att kunna hantera min vardag. Skrivit listor i all oändlighet för att över huvud taget kunna ha koll på vad jag har på gång, att jag väntar på svar från någon kollega, att jag ska uppdatera bla bla bla. Nu mer använder jag knappt några listor, kommer ihåg vad jag ska göra ändå.

Upplever också ett otroligt skiftat fokus. Jag kan ta tag i arbetsuppgifter direkt istället för att skjuta upp dem tills dess att det närmar sig deadline. Startsträckan är alltså betydligt kortare. Är otroligt produktiv i det jag gör och har samtidigt ett större lugn i att det är helt okej att inte vara produktiv HELA TIDEN! Som sagt, jag är inte min prestation.

Upplever också att jag har lättare att säga ifrån när det börjar bli för mycket att göra och stressnivån går upp. Går då till min arbetsgivare och säger hur det är och sätter krav på min chef i att ändra på situationen. Har bara märkt positiva saker från att säga ifrån, från arbetsgivarens sida är det ju också bättre än att jag ska gå och bli sjukskriven med utmattningssyndrom igen.

En sista och ack så viktig del i mitt liv är att jag märker att jag är bättre på att hantera (upplevda) oförrätter. Agerar inte lika impulsivt utan kan för det mesta se den andra personens perspektiv, släppa det för stunden och ta upp det senare i lugn och ro. Det gör att mitt liv blir ännu mindre konfliktfyllt även jämfört med de senaste nyktra åren.

Att kunna fokusera när jag och min sambo ska prata om vår gemensamma framtid är också helt sjukt. Har varit öppen och ärlig med henne och sagt att det i princip är omöjligt för mig att komma ihåg vad vi pratat om när vi har lite svårare samtal/diskussioner så som hur/när man vill bilda familj, var man vill slå sig ner, hur man vill leva sitt liv osv. Har kunnat vara så pass öppen att jag sagt att jag behöver papper och penna för såna samtal om jag ska kunna få ut något av det...Och det funkar faktiskt.

Haha blir jävligt långt det här men så får det bli. Skriver ju för min egen skull lite som en dagbok och då är det bara skönt att låta texten komma till en.

Har alltid haft en ordentlig mängd inre oro som verkligen har släppt sen jag började med medicinen. Det är så otroligt jävla befriande så jag vet inte ens var jag ska börja. Det enda som det ju såklart inte hjälper mot är den där rastlösheten som tar sig uttryck i frågeställningar likt var jag vill bo och jobba med samt att resa iväg och göra annat ett tag etc.

Har kommit till insikt i att normalt kontorsarbete 8 timmar framför datorn varje dag nog inte är för mig så jag sa upp mig för ett tag sen. Börjar på ett nytt jobb om några månader där jag kommer jobba betydligt mer praktiskt. Kommer då att jobba in fredagarna för det mesta och jag ska då försöka förbereda lite material för att kunna föreläsa inom alkohol/utmattning, men får se vad det blir av det.

Innan jag börjar det nya jobbet ska jag iväg på långresa samt prova på att bo i fjällen. Tror att det är precis vad jag behöver, att hitta mig själv ännu lite mer. Helt otroligt stolt över mig själv och var jag är jämfört med början på den här tråden. Jag har verkligen suttit ner och gjort jobbet och jag är så jävla glad över att jag lyckades.

Till nästa gång!
Bullret.

Blev lite otydligt. Menade att du klarar att vara nykter och att det kommer att bli allt lättare för varje erfarenhet du får av det.

@Murre2 Håller med föregående talare. En plan är det allra viktigaste. I början kunde jag till och med öva hemma på de där nej-tack-fraserna. Bara man låter bestämd och inte svajar så brukar det gå bra. Glöm inte att du INTE kan dricka ”bara ett glas”.Då är det kört.
Du kan göra det och med tiden blir det allt lättare och fest kommer med tiden att bli något roligt, utan ångest vare sig före eller efter. Man har verkligen inte roligare med alkohol. ❤️❤️❤️

Typ 24 timmar. Utan bärs. Segt och tråkigt. Men får mycket mer gjort. Så det får väl glädjas…

dock av nån konstig anledning efter ja mått så kasst efter senaste gången har ja inget fysiskt abs sug. märkligt. nåt hände senast vet inte vad