skrev aldro i jag är livrädd
skrev aldro i jag är livrädd
@BEATNGU jo de har ja märkt av. tar ett tag innan man får saker påfyllt dock. blir piggare o piggare för varje timme som går typ. fått matlust tillbaka osv så ja tror de är på gång.
skrev te i En stund på jorden
skrev te i En stund på jorden
@Lavendelblomman Som många har sagt tidigare så är de nyktra dagarna du har grejat tidigare inte bortkastade. Kram 🦄
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
@BEATNGU Tack för svar! Svårt att svara på det där med en dag i taget. Vardagarna går det ganska bra att vara utan alkohol, men helgerna är det betydligt svårare.
Jag skäms otroligt mycket för mitt alkoholmissbruk och har inte vågat be om hjälp någonstans. Jag är väldigt tacksam att detta forum finns.
skrev BEATNGU i En stund på jorden
skrev BEATNGU i En stund på jorden
@Lavendelblomman Du har klarat att hålla dig i från den i många dagar. Det är skitjobbigt på sommaren när alla är ute och dricker och tjoar. Jag har torskat på just det flera gånger för att man vill belöna sig efter att ha varit duktig. Det kommer du att kunna hantera nästa gång du kommer dit. Har du nån gräns när du känner att du släpper att ta en dag i taget? Vilken hjälp har du fått hittils?
skrev BEATNGU i jag är livrädd
skrev BEATNGU i jag är livrädd
@aldro alkoholen gör att du får brist på b vitamin. Jag har även fått dropp för kalium en gång efter ett återfall. Man får brist på det mesta. Svårt för kroppen att återhämta sig när det fattas vitaminer mm. Man behöver en påfyllnad för att få ordning på det. Det mesta är receptfritt.
skrev Anonym31513 i När kommer dag nr två??
skrev Anonym31513 i När kommer dag nr två??
Tittar in och säger hej. Jag läser om hur du kämpar. Kram på dig!
skrev aldro i jag är livrädd
skrev aldro i jag är livrädd
idag blir det att köpa en fruktskål me massa bra. ändrad kost från och med nu också.
skrev Anonym31513 i Kom igen nu!
skrev Anonym31513 i Kom igen nu!
Grattis till dina dagar!
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
skrev Anonym31513 i En stund på jorden
Tårarna rinner och jag känner mig fullständigt värdelös. Det blev ingen dag 13 för mig. Min alkoholhjärna tyckte att det var en utmärkt idé igår efter jobbet att åka och köpa vin. Vanans makt är stor. Att inte dricka vin en ljummen sommarkväll efter en hård arbetsvecka känns väldigt konstigt. Jag drack nästan två flaskor vin och idag kom jag inte ur sängen förrän klockan tre på eftermiddagen pga bakfylla. Så onödigt och tråkigt! Jag kan verkligen inte hantera alkohol längre. Det kan inte fortsätta såhär.
Dag 1✅️.
skrev aldro i jag är livrädd
skrev aldro i jag är livrädd
familjedag idag. ryggen är ett helvete dock. nedre. fortfarande ganska knas. illamående som kmr o går. antar kroppen fortfarande försöker reparera sig. höger sidan mkt bättre. magen är arg på mig fortfarande. gått promenader ute i solen . 4 dagen nykter. har hopp om att de blir bättre.
skrev BEATNGU i Steget
skrev BEATNGU i Steget
@Sommar12 det är vanligt tror jag. Känner likadant om vissa saker. Att det är ju ingen ide när man inte dricker. Alkoholen har ju alltid varit en garanti för att saker funkar. Är det tråkigt så tar man lite mer. Jag vill också hitta motivationen till saker jag bara gjorde när jag drack. Nu löper livet på som en lång väg bara. Det lilla extra man hade då har man inte längre. Om man bara visste hur man byter ut den till något som är bra för oss lätt , så hade ju problemet försvunnit. För mig är det lätt att ta till andra saker som också är destruktivt. Det är en ständig kamp för att hitta mening och få ut nåt av livet medans man kämpar med sitt missbruk. Det kan nog vara så tills man upptäcker vad man saknade där alkoholen fanns. Man kan ju spekulera hur länge som helst. Kämpa!
skrev Sommar12 i Steget
skrev Sommar12 i Steget
10 år sedan jag började kampen mot A. Kan inte fatta att det gått så lång tid. Det värsta av allt är att jag fortfarande saknar den jag var med vinet. Ett typiskt exempel är i kväll, soligt, sommar och mannen kommer hem med fin mat och vill grilla. Mitt gamla jag stod redan i köket med ett glas vin och förberedde tilltugg och förrätt. Njöt av solen och ledigheten, pratade, lyssnade på musik och planerade saker för framtiden. Det jag som jag varit i 10 år stänger in sig i sovrummet för att slippa grill-os, äter helst flingor i soffan och sträcktittar tv. Vill inte prata, inte lyssna, inte ha någon nära. Det är inte klokt, men så har det nu varit i tio år!
skrev majken_r i Dricker varje dag, vill sluta
skrev majken_r i Dricker varje dag, vill sluta
@Rehacer Låter fint🌸
skrev BEATNGU i Skam och ångest
skrev BEATNGU i Skam och ångest
Jag vågade inte gå ut bland folk när jag hade ångest dagen efter. Var livrädd att nån skulle komma fram och slå mig eller skälla ut mig för att jag drack när jag har barn att lägga tid på. Som en rädd skamsen hund som vet att den gjort nåt fel. Hjälper inte att vara 187 cm lång och väga runt 100 kg. Kände mig helt ensam i världen. Alla mot mig. Men så var det ju inte. Visst har jag fått betala för allt jag åstakommit nära och kära. Tycker det är förjävligt att det bland vissa klassas som att man är sämre mäniska för att man har ett beroende och psykiskt mående som inte är bra. Det är en folksjukdom i sverige. Ingen som inte har haft dessa känslor kan förstå hur jobbigt det är. Vi viker inte en tum i kämpandet efter att besegra skiten när vi väl bestämt oss. Jag brottas med att dämpa sug med andra substanser som jag testat. Måste vara vaksam vad jag gör. Beroendet gäller inte bara sprit. Jag trillar dit så fort jag hittar nånting som väcker belöningsdelen i järnan.
skrev Vinägermamman i Det är dags nu!
skrev Vinägermamman i Det är dags nu!
Pausar med en kaffe. Frustration och oro på hög nivå. Inte pga A, utan för att jag vill orka mer än jag kan och det känns jobbigt hela kroppen när jag försöker tvinga mig. Skam. Hatar att rensa ogräs. Är superdålig på att tvinga mig till att göra sådant jag tycker är tråkigt, svårt och jobbigt. Ja, det är faktiskt så. Det tar enormt på krafterna. Många skulle kalla mig lat. Något jag ofta känner skam för. Temat skam har ju varit på tapeten här på forumet i veckan. Här är mitt bidrag. Jag tänker sluta känna skam för detta och slita i att andra tycker att jag är lat. Jag är bra på andra saker. Varför tjata om ogräs? Står inte ut med en alltför ovårdad trädgård. Jag vet, världsliga, ytliga problem. Men mår dåligt av oordning. Och har jättesvårt att skapa ordning. Har alltid varit sådan. Men det är 7 resor värre med en trött gärna. Den behöver dessutom än mer stillhet och harmoni.
Så, då fick jag kräkas ut lite som ligger och gnager. Mår genast bättre 😂
Igår kväll lyckades jag dra i mig 3 33cl flaskor med Loka Mango-lime, istället för ”matlagningsvinet”. Funkade alldeles utmärkt. Maken njöt av rosé på uteplatsen, men jag var inte intresserad. Jag njuter av att känna att min hjärna håller på att återhämta sig. Det är lättare att tänka. Det har tagit tid. Nästan 3 månader. Och jag skriver börjat. Jag är långt ifrån som vanligt. Men märker tydliga framsteg. Orken är också betydligt bättre. Ja, jag har ju inte varit helvit (men inte långt ifrån) och det har heller inte varit mitt primära mål. Druckit A ca 20 gånger under den här perioden. En gång 3 glas vin, 4 gånger 2 glas vin och övriga tillfällen Max 1 glas. Jämfört med min tidigare dagliga konsumtion på minst 1,5 ofta 2 flaskor vin per dag under en lååång period. Så för hjärnan har denna radikala minskning haft effekt.
Har andra grejor jag vill skriva om, men ska ta mig an ogräseländet igen🤮
Ha de gôtt. Här skiner solen☀️
skrev BEATNGU i Fredagsölen
skrev BEATNGU i Fredagsölen
En grej som kan vara bra är att man känner att kroppen och psyket mår dåligt av det. Det gör det förmodligen mer angeläget att ändra på drickandet. Du verkar ju inte dricka regelbundet utan på fredagar eller helgen. Jag drack varje fredag och lördag i regel sen jag blev myndig. Det var sällan en vit helg. När man är 20 orkar man. Innan det gick åt skogen helt för mig var det bastu med gubbarna på fredagarna. Satt och drack och löste världsproblem. Jag hade med mig 5-6 stora öl medans dom andra hade ett par småburkar var. Visste mycket väl att jag drack mycket mer än dom flesta jag känner. Toleransen ökar, men det gör biverkningarna också. När jag vaknade på lördagmorgonen kunde jag ha druckit upp mer än halva flaket med stora burkar. Då drack jag bara öl och gick aldrig ut på krogen. Gömde mig vid min dator när det var lugnt hemma och drack mer efter bastun. Jag har känt av levern när det gör ont i den, men ändå gör jag om samma grej varje helg. Tillslut kunde jag inte vänta på återställaren dagen efter. Det sista innan jag slutade började jag morgonen med att försöka få i mig någon klunk öl för att dämpa ångesten. Då spydde jag alltid, sen gick det lite lättare att få i sig lite till tills man blev neutral igen. Jag beundrar folk som kan hålla sig till en öl eller 2 eller göra uppehåll och inte ha behov av alkohol. Det kan inte jag. Jag kan aldrig dricka bara en lördag eller enstaka tillfälle. Varje gång jag gjorde uppehåll mådde jag så bra när jag kunde äta och sova igen att jag tyckte att nu kan jag dricka några öl och stanna där. Icke. Drack en vecka i stöten och tappade bort vilken dag det var och att folk ringde. Åt gjorde jag knappt heller. Det gjorde jag om ett antal gånger med samma fruktansvärda magont och ångest, med en anstinens som heter duga. En gång kom chefen hem till mig för att jag inte var på jobbet och struntade i läkarintyg mm. Dom visste om mitt problem och har försökt hjälpa mig med vård. Då satt jag i soffan och klunkade wiskey ur en stor flaska. Jag somnade i omgångar. Då ordnade dom en plats på psykiatrin för avgiftning. Det har blivit flera vändor där efter den gången. Jag valde att inte låta alkoholen ta död på mig. För det hade jag nog varit vid detta laget. Klarade mig undan trasig lever och andra saker man helat slipper. Men jag har fått ep anfall pga abstinens två gånger på samma dygn. Andra gången föll jag illa. Nu har jag ett r från 29 stygn längst käklinjen. Det påminner om hur det kan gå och hur jag mådde då. Nu skrev jag mycket men det behövde komma ut lite grejer. Tänk dig för innan det blir konsekvenser. Det kan vara så att din kropp inte tål alkohol längre. Du vill inte ha skrumplever eller bukspotkörtelinflamation. Det har jag alltid varit rädd för, och hur livet skulle bli då. Du kan ändra vanor. Byt ut alkoholen mot nåt du har som belöning. Du verkar ha insett ditt problem i tid. Ta tag i det. Vänta inte. Blir bara jobbigare då.
skrev Kennie i Ett glas vitt på stranden
skrev Kennie i Ett glas vitt på stranden
Ja, superbra gjort! Varje sådan seger gör en starkare!
skrev Se klart i Kom igen nu!
skrev Se klart i Kom igen nu!
Fint @annabell dag 5 idag. Bra där.
Man blir väldigt väldigt trött av att kroppen tvingas tvärbromsa = vara nykter istället för att ta några glas för att orka lite till.
Du fixar ju den här dagen, helt säker. Och det räcker bra, du vet, en dag i taget.
Önskar dig vila och lite sol idag.
Snälla barn, ibland minns jag man kunde deala till sig en rygg-massage eller så om det var långt till nästa månadspeng 💸
Kram till dig ✅🦄
skrev Kennie i Fredagsölen
skrev Kennie i Fredagsölen
Ta hand om dig Tombor. Och när du känner dig redo så kan du bryta beteendet som får dig att må dåligt. Jag drack oftast också vara på helger, men anser att jag ändå hade en typ av alkoholism, eftersom jag drack trots negativa konsekvenser (minnesluckor, ångest och bakfylla). Det tar tid att ställa om, men nu två år sedan jag senast var full är livet så mycket lättare. Och att slippa de där outhärdliga bakis dagarna.. Önskar dig styrka att bryta med ett drickande som får dig att må dåligt.
skrev BEATNGU i 10 glas vin och 2 öl
skrev BEATNGU i 10 glas vin och 2 öl
Jag tänker ibland att det är enkelt. Det är bara en grej jag behöver göra för att mitt liv ska vara bra igen. Låta bli alkohol. Lätt som en plätt. Tänk om det kunde vara så enkelt på riktigt. Vägen är ju lite krokigare än så, men det är ju sant. Låter löjligt, men alltid skönt att tänka på och se att man faktiskt kan klara av det när man börjar må bättre. Jag har haft delmål i snart två år utan alkohol. Nu känner jag mig så pass självsäker att jag inte räknar dagar längre. Bara att berömma sig själv för varje litet steg man tar, även om det går några tillbaka ibland. Nån gång kommer man över den värsta tröskeln. Då går det lite lättare framåt. Så fortsätter man utan att bry sig om snedsteg.
skrev Ny dag i 10 glas vin och 2 öl
skrev Ny dag i 10 glas vin och 2 öl
@AkillesU Härlig läsning! Och visst hade du lika kul utan alkohol? Vi som inte kan dricka njuter ju inte bara av typ 2-3 glas… vi vill ju bara ha mer. Hoppas att ditt morgonkaffe smakar underbart idag! Ha en fin lördag🥰🌸
skrev Vinägermamman i Kom igen nu!
skrev Vinägermamman i Kom igen nu!
@Annabell så bra du kämpar på🤗💪🏻.
Ja, det är väl det jag upplever som jobbigast den första tiden utan A. Att man blir nedstämd och i mitt fall även orolig och rastlös. Men det går över, och i mitt fall var det helt borta från dag 5. Hoppas du är där idag! Kram🍀
skrev Tombor i Fredagsölen
skrev Tombor i Fredagsölen
Lördag och bakfull! Vaknar som alltid tidigt dagen efter. Idag ska jag iväg och träffa den jag är kontaktperson till. Idag måste det bli av vilket det inte blev förra lördagen då jag var för " bakis ". Första gången det händer och jag blev tvungen att ljuga och säga att jag var sjuk! Jag skulle inte kalla mig alkolist men däremot blir det ofta alldeles för mycket när jag dricker. Det är bara att konstatera jag aldrig kommer bli den som bara går ut och tar " en " öl. Det måste vara tusentals lördagar jag varit bakis och tyckt dåligt om mig själv. Min syn på mig själv är orsaken till mina problem. Ska försöka överleva den här dagen. Ha det fint ni som läser detta!
skrev Vinägermamman i Dricker varje dag, vill sluta
skrev Vinägermamman i Dricker varje dag, vill sluta
@Rehacer Hoppas huvudvärken gått över. Jag hade oxå ont i huvudet igår. Då är vi på samma dag! Bara att rulla vidare på den inslagna vägen!😃
@Lavendelblomman jag kunde hålla mig till helgerna i många år. Men då drack jag i regel ett flak stora öl över en lördag och söndag. Det är väldigt mycket. Tillslut blev det en återställare på söndagen när det blev för jobbigt. Sen gick det ju bara utför. Drack mer per dag ett tag än vad normala gör på flera veckor. Sen är man fast i spiralen. Slutar jag så mår jag dåligt. Slutar jag inte, så blir det värre längre fram när magen inte klarar mer. Ändå har jag gjort detta flera gånger om i återfall. Jag fick hjälp genom jobbet när jag inte orkade förneka att jag hade problem och var borta mycket. Att bara få lägga korten på bordet och erkänna att man inte har kontroll kändes väldigt skönt. Då behövde jag inte försöka hitta på dåliga bortförklaringar längre. Gick och lämnade pet prov varje vecka efter att vi gjorde ett avtal om det. Vilke ju jobba kvar då. Det gick bra ibland och ibland sämre. Hade samtal där samtidigt med en väldigt bra person som är proffs på missbruk och förstår hur det är att rätta till sitt drickande. Gick bra ett tag, men sen slppte jag greppet tror jag och drack mer och blev liggande hemma igen med ångest från helvetet. Tillslut kom chefennhem till mig en dag när jag söp utan att bry mig om nåt. Han och min bror såg till att få in mig på psykiatrin. Då kommer man på fötter och det är en väldigt behövlig hjälp man får. Jag var ödmjuk och ville bara bli nykter för alltid. Men då fick jag beskedet från min fru att nu är det över. Hon orkade inte mer. Det förstår jag idag. Men då hade jag ju blivit avgiftad och tyckte att jag skulle få chansen att börja om som en ny människa. Men det blev att vi skulle gå isär och jag skulle flytta. Sedan sälja vårt radhus och allt vad det innebar. Då drack jag igen. Livet var ju kört ändå. Jag hade flrstört allt. Tyckte synd om mig själv då och drack mycket med få nyktra dagar när jag flyttade. Arbetslös och hade pengar från huset vi sålde så jag tog taxi från huset jag hyrde ett par mil varannan dag för att fylla på med alkohol. Vände flaskan upp och ner när jag kom in i taxin för att jag skakade och ville bara återställa mig. Det var ingen rolig känsla att berätta för div taxi chaufförer att jag har lite problem med alkoholen. Som om det inte märktes. Men då fick det bara gå. Sen gick det fram och tillbaka med drickat. Ibland kunde jag ha barnen nykter. Ibland drack jag i smyg när dom var där. Ibland kunde dom inte komma för att jag var full och inte visste vilken dag det var. Fick ett ep anfall tillslut när jag ville vara nykter dagen efter. Svimmade och skadade mig rjält i ansiktet som kommer att finnas kvar som en påminnelse att det var ja inte beredd på. Låg på sjukan i några dagar. Sen tillbaka hem och dricka igen när jag mådde bättre och fick lite lyckorus av fyllan. Sen har jag varit på psykakuten ytterligare 3 gånger eftercdet med hoppet att nu kan jag lägga av och må bra resten av livet. Men det gjorde jag inte. Senast jag drack var för två år sedan snart. 5 eller 6 dagar utan att äta och kände att kroppen ville ge upp. Hörde röster och pratade med mig själv. Fick ringt till en bekant som hjälpt mig när jag varit söndersupen några gånger. Jag var rädd att jag skulle få ett anfall igen och inte vakna mer. Blev ambulans med över 3 promille i kroppen och med en dödsångest och magsmärtor som brände genom hela kroppen. Det var den värsta känslan jagvhar haft. Då insåg jag att jag inte klarar den resan en gång till. Det krävdes för att jag skulle sluta dricka. Jag är rätt säker på att jag inte kommer att ta den fighten en gång till. Jag har tänkt på det ibland hur jag skulle avsluta allt så att jag slipper den upplevelsen igen. Hoppas att du orkar läsa allt jag skrev. Stavar som en kratta. Har inte sovit på nåt dygn nu och tagit lite fel medicin som håller mig vaken. Blev en dålig lösning på att bli lite piggare. Så just nu har jag ångest över det och att jag behöver kunna sova innan jobbet på måndag. Det är därför jag skriver till alla här. I nåt desperat försök att stoppa er innan det är försent. Ta hjälp. Det är det bästa du kan göra. Ta med dig någon du känner dig trygg med. Du komner bara att bli erbjuden hjälp om du själv vill och ingen får veta något om det sen. Då kan du gå igenom vad som skulle hjälpa dig. Det finns massor av hjälp i alla dess former. Du kanske klarar det själv med något läkemedel som funkar. Jag har provat det mesta. Ta alla vägar ut som du kan hitta. Jag gick på öppenvården tills vi avslutade mitt ärende. Det var skitbra och man sätter ribban och sina mål själv. Man får lite tips att göra hemma när man känner sig hopplös osv. Det är bara du som kan göra en förändring. Gå inte så långt som jag. Jag lovar att du inte vill det. Kram!!! Nu harvjag kramp i fingret.