Senaste kommentarerna i forumet

... är detsamma i handling som att hålla upp dörren för sig själv. Artigt och med stor välvilja bjuder man in sig själv att kliva in i ett annat livsrum.

... kommer jag inte att ha druckit en droppe på sju dagar. Jag gillar egentligen inte att snöa in på att räkna dagar, det känns så besatt på något sätt, men den här veckan har varit så omvälvande. Det är konstigt nog fortfarande 2014; tycker vi borde ha kommit in i anno 2017 i alla fall.

Ja, så jag gratulerar mig till denna nyktra vecka och medger inför mig själv att det känns stort i det lilla. Puss på mig, jag är inte så dum ändå.

:)

Både för dig och din omgivning. Stort, stort grattis till dig! Det här gjorde du helt fantastiskt bra.

... hundlortsupptagandet om man har bajspåsar att tillgå, otvivelaktigt är det så.

av att läsa att du är stark och klok nog att klara av att fatta bra beslut och får vakna trött men inre trött för att du har druckit för mycket. Visst är det lycka - den känslan?

Jag har (såklart) aldrig varit på bokmässan, har du, är det mysigt?

Kram å ha en härlig helg.

Det är lugnt inombords. Inga känslostormar. Någon enstaka tanke på a har fladdrat förbi men inte landat. Men igår, när mannen drog iväg till bolaget straxt före stängning tänkte jag, köper han nu vin så dricker jag upp det. Ja, det GÖR jag. Föreställde mig hur vinet spred sin avslappnande värme i min kropp. Mmm.,....Som tur var hade han inte det och jag vaknade förskräckt upp från min inbillade njutning. Phu!
Ölen fick han ha för sig själv.

Hej panelhönan
Ser dig framför mig, faan vet om jag klarat en sådan pärs. För ett år sedan hade en sådan sak varit näst intill omöjlig skriver du, och jag kan bara hålla med.
Har vi vuxit så vet inte, ofta nu lite förvirring allt har gått fort trots allt. Ett år är en väldigt kort tid. Men det blir ju lättare och lättare att leva nykter.
Kram till pelle och strongt gjort
Konstnären

sannerligen skillnaden i världsuppfattning!
Vi spankulerade på Mosebacke förra helgen. Jag tänkte, och sa till mullegubben, att om vi skulle gå på Sober skulle vi garanterat vara äldst:)))) Nu passar det inte för oss den här gången men jag väntar ivrigt på att få dela dina erfarenheter! / mt

:)
ser du? Jag ler.
Idag är jag väldigt morgonpigg, jag börjar tycka om att leva igen och känner mig som ett pirrigt barn "vad ska paketet dagen innehålla?"
Det är alltid härligt när du har skrivit något nytt här, tack igen för det.

...efter en ganska så slitig vecka...
Morsans gubbe ligger på intensiven, de ringde in hans barn på lördagsnatten, slutet var nära, men tydligen inte tillräckligt nära.
Mamma fick hjärtflimmer pga av den psykiska stressen hon utsattes för, hon känner igen vibbarna från pappas sista tid i livet.
Så vi har varit föräldravakt två gånger den här veckan, tagit hem henne och givit henne lite lagad mat då hon slarvar med det när hon är ensam...
Hon räds ensamheten igen, hennes två år utan sällskap var hennes värsta säger hon...
Inte lätt att bli gammal och alla vänner dör av hela tiden, det blir nog lite ensamt i sällskapskretsen av samma årgång.
Men visst gubben är inte dö än, så vi får hoppas på det bästa, (att han överlever förståss..), men hon säger att det beror på hans tillstånd,
Hon tar inte hem någon som behöver hennes ständiga uppmärksamhet, ett vårdkolli pallar hon inte med längre.
Kommunerna är otroligt snabba att kräva att de vårdas i hemmet, men se där är morsan stenhård, big njet!

Annars då, visst, tungt och oförutsett på jobbet, man kan inte alltid planera min typ av arbetsuppgifter.
Men det är inget jag kan påverka, de får helt enkelt köa eller gnälla hos min chef, vilket som, jag berövar inte mitt allmäntillstånd till att oroas över något jag inte rår på.
Ser ni?, skillnaden i min världsuppfattning.
Första kapitlet med mamma är viktigt och påtagligt känslosamt, men inget jag kan rå på.
Andra kapitlet med jobbet är också viktigt, men inte för mig, inget jag kan rå på.
Så jag lämnar mycket till ödet, kan jag förändra, måste jag förändra, eller behövs det förändras???
Att famla i mörkret eller vifta i luften för något som jag inte tror kommer att förändra något, det lägger jag ner.
Det finns viktigare saker att lägga min energi på, relationer kanske, eller söka glädje i något nytt.
Jag gläds åt att jag i helgen ska ut i stugan med full bemanning, vi ska elda upp allt bröte vi har dragit fram under året.
En tradition vi har haft i alla år, det är för jobbigt att släpa tillbaka allt mög som egentligen är så mycket enklare att låta få brinna upp.
Det avslutas med korvgrillning över glöden tillsammans med några kalla öl, NA-öl för min del.
Luggen brukar vara svedd, ögonbryna krullade inget hår på underarmarna och så luktar man skogsbrand i en vecka,
En rätt häftig känsla att bemästra lågornas rov, och det har regnat bra de senaste dygnen så resten av ön lär inte brinna upp.
På natten glöder kolen häftigt så det ser ut som en nattbild över typ Los Angeles, rödglödgande svallande ljus, läckert.
Bra för kidzen att lära sig hantera elden, de har annars lätt för att smaska på allt för häftig, de gillar höga flammor.

Som ni ser så ser jag fram emot helgen, trots att den inte innehåller något planerande av något alkoholhaltigt.
Det tar tid, och vet ni vad, låt det få ta sin tid, man har lätt att ha för bråttom...
Nykterheten kommer inte dagen efter att man slutat dricka alkoholen, den kommer när acceptansen infunnit sig,
Jag klarar inte av alkoholdrickandet, inte idag...inte i morgon, kanske aldrig...
Men istället för att låta det dåliga välla över mig med ....att vaddå aldrig mer??
Till att inse att, ....jasså, kanske inte mer, inte på en överskådlig tid i alla fall, så lägger jag ner tankarna på en minsta möjlighet.
Och då tänker på allt jag KAN göra istället för det jag inte kan, frisätter tankarna på något positivt.

Jo förresten...glömde det, har ju en dejt med Ebban på premiären av nyktra nattklubben Sober på Södra Teatern...
Frugan sade ikväll strax innan sänggåendet, tänk om vi är äldst där?
Jaha so what, då får de titta på några som äldre än vad de är, och vice versa...fördel Berra igen.
Man blir inte inte äldre än vad huvudet tror att man är, oavsett grå tinningar och små kråksparkar runt ögonen och mun.
Om man låter andras utseendet bestämma vem man ska vara vän med, ja då går de miste om många fina relationer, mest synd om dem egentligen.
Men om man bara går på utseendet lär man få känna en som antagligen är väldigt självupptagen eller med dålig självkänsla.
Man skulle väl helst vilja ha ett utseende som en tjugoåring, ett tänk som en femtioåring och pengar som en sjuttioåring.
Tre sinuskurvor som sällan sammanfaller med en peak tillsammans, vissa försöker ändå ändra på det...

Men vad spelar det för roll, det här är jag i en och samma förpackning, utan tillsatser, en ren naturprodukt.
Och visst med lite konserveringsmedel hade jag nog hållt mig fräschare, men det vore nog falsk marknadsföring,
Är fallfrukten rutten så ska det tamigsjutton också synas.
Åldersnojja jag?, nähä man kan inte motverka attraktionskraften...nedåt, gravitationskraften, det hänger med tiden.
Som gubben sade till pojkspolingen i bastun....vänta du bara, det kommer en tid då du upptäcker att pungen hänger längre ner än snoppen din...
Kanske man ska tävla i det?, något nytt för siliconfabrikörerna, kolla min bowlingklot-påse, käglorna funkar som en buttplug i röven...
Nähepp, där skenade fantasin iväg igen, sorry för snusket, läggdax...

Berra

"Men PP, är det inte han som är PellePennan?" tänkte jag när jag läste din kommentar. "Men så säger karln att han hette Pelletsen..?"

Fick inte ihop det där och nu har ju du förklarat varför. :)

Friskt vågat att ge sig ut på kryssning såhär 20 år efter Estonia men jag gissar att du tagit del av Tage Danielssons eminenta "Om sannolikhet". Apropå katastrofer, menar jag.
;)

/brakfylld (men inte länge till nu!)

Fast det skulle ju ha varit Pellepennan och inte Pelletsen :-)
Fast det går ju inte att redigera nu mera. Jag kanske måste
Läsa innan jag skickar trots allt? :-)
Ha de gött!

Vet inte Fenix. Tyckte nog inte jag var kung, men mådde som en prins! Oj vad det har vevats i barer genom åren...
Idag satt jag där som "panelhöna" (Eller tupp kanske) och beskådade skådespelet. Jag lovar dig, för ett år sedan hade blotta tanken på
Att göra en sån sak varit näst intill omöjlig och sorglig. Sorgen över att inte FÅ dricka är nu inget jag tänker på.
//PP

Kung i baren, helt klart:-)

Nu går jag och lägger mig, nöjd och lättad för att jag inte drack något idag heller. I morgon kommer jag säkert vara lite trött men med vetskapen om att det inte är alkoholens förtjänst så stör det mig så mycket. Det är trots allt fredag i morgon. Hade planerat att åka till bokmässan men jag behöver ta det lugnt i helgen. Så jag stannar hemma och njuter av hösten. Min favoritårstid.

Så känns det på en kryssning. Besättningen är ju nyktra iofs. Leveransen på ett par burkar NU öl var lång vin middagen. Lättare för de som dricker alkohol. Kranar med öl, vin och läsk. Men det är en lite spännande upplevelse.
Det är som en resa i främmande land när man är på en plats där det mesta bygger på alkohol och berusning. Jag hänger lite här på Forumet trots att jag sitter i baren:-) Känns bra att det finns hopp om ytterligare en morgon utan baksmälla för min del.

Då ska jag ta en tidig morgon promenad.

Känner mig äckligt präktig ikväll ;-)
/PP

När jag skapade kontot här så ägnade jag ingen tanke alls åt mitt alias. Det bara "blev" brakfylld. Å andra sidan tänkte jag väl inte heller då att jag skulle börja hänga här i den utsträckning jag nu gör . Så namnbyte känns helt rätt.

PP är ett riktigt bra alias, tycker jag.
:)

Efter sommarens uppdatering kunde jag inte längre logga in. I början var jag frustrerad, eftersom det var som att jag blivit bestulen på min identitet. Då registrerade jag om mig som PP istället för Pelletsen, och fortsatte skriva i min tråd. Brakförlust är annars ett bra alias tycker jag. Kanske känner vi lite till mans/kvinns efter ett tag att till och med våra tidigare inlägg känns konstiga? Det är ju faktiskt lite kul att läsa hur vi förändras under försöken att sluta dricka. Jag går ibland in och läser tidiga inlägg i min och andras trådar. Är ett bra sätt om man behöver påminna sig om varför vi förändrat, och hur illa det kan vara när vi är som djupast i sliten!
Fortsatt lycka till!
/PP

Jo, jag är medveten om att det kan se lite förvirrande ut med brakfylld och nya namnet florerandes samtidigt men det är ett värdsligt problem som inte ska läggas så mycket vikt vid. :)

Ebba föreslog, på skoj gissar jag, Lena Nyman (LenaNyman) och det lät jag bara passera ... tills jag började tänka på det. Lena var 66 år när hon dog -11, man säger att det tar 66 dagar för en ny vana att sätta sig och, inte minst; alltid när jag läser en bok fastnar min blick på sidnumreringen just närjag befinner mig på sidan 66. Ja, allt sammantaget så är Ebbas förslag gott och jag bifaller det.
:)

Absolut ingen fara med lite jobb. Tack för att du påminner. Jag kan byta namn åt dig. Du kan tyvärr inte göra det själv. Problemet kommer att vara att det ändras även i dina gamla inlägg. Det kommer att göra att det kan se lite konstigt ut om någon svarar dig som ditt gamla namn "brakfylld". Eventuellt kan vi fixa även det manuellt. Vad vill du byta till?

/magnus

Älskar att gå vilse som i Gamla stan. Det gör jag gärna med flit. Jobbmiddagen är över och det gick förvånansvärt bra. Först högg det till lite när de började prata om de olika vinerna. Men jag påminde mig om min ångest, min trötthet, att jag aldrig kommer kunna nöja mig och att jag helt enlkelt blir alldeles bäng så jag nöjde mig med vatten. Inga konstigheter egentligen. Men när jag meddelade att jag skulle bege mig (ja, jag gick först såklart) så tog en mig i handen och frågade oroligt med låg röst"Hur är det egentligen" hahahahaha hon kände inte igen mig.

... men jag gillar inte lösa trådar som ligger och guppar i nåt bakvatten. Kan vi radera den här tråden, tro?

Sen undrar jag fortfarande över detta med att byta alias. Har kikat på mitt konto med hittar inte möjligheten. Letar jag fel eller går det helt enkelt inte?

när du rastar hunden.
Det är ett stressmoment och sen ta upp bajset. Hålla andan, hålla kopplet och ta upp bajset. ÅÅÅH...

När jag läste dina jultankar så tänkte jag att julen tar jag när den kommer. Ja, tjena; några timmar senare har jag själv samma slags tankar i huvudet! Man hinner inte med i dom här tvära tankekasten och humörsvängningarna...

... läst flera sidor av din gamla tråd idag. Blev nyfiken på din resa. Och så har du ju hund också. ;)

Ja, man bryter ju ihop om man ska tänka på förlängningen, framtiden. En lång jävla uppförsbacke, hela den. Så jag försöker krympa perspektivet, köra fram och ner huvudet och glo ner i marken bara.

Du, förresten! När Lucas kommer hem ikväll, gissa vad som står på matbordet då? Just det, Konstnärens kålpudding! Himla fiffigt att koka kålen i stället för att steka. Hälsa och tacka mamma i sin himmel för det.
:)