Senaste kommentarerna i forumet

Godmorgon,
Skönt att du känner dig lite starkare. Här hos mig skiner solen från blå himmel och jag öppnade balkongdörren i sovrummet, drack mitt kaffe och drömde mig bort en stund, tidigt i morse.
Ja gud det här att inte dricka- och att bli nykter- två parallella spår och mycket arbete @annabell men det som är bra är att när en inte orkar så mycket tankar och själsliga klurigheter då kan man bara ”inte dricka” så räcker det bra.
För att fortsätta inte-drickandet behöver en komma underfund med ett och annat men det är faktiskt ingen brådska med det. Ingen står med klocka.
Du har verkligen rätt i att fixaren lever sina bästa dagar i skammen kring drickandet. Vi blir superbra på att överkompensera och jobba så snabbt att ingen i vår omgivning ens kan få syn på oss på riktigt. Vi blir nästan osynliga i molnet av fix och trix.
Det har jag inte tänkt på tidigare.
Önskar dig en fin dag. 😍

Du kanske ska läsa din egen tråd Jakten. Du skrev att det hände nåt hjärnan på dag 77 förra gången. Det gör det… det händer något väldigt bra vid längre nykterhet. En månad till är en bagatell nu när du hållit upp så länge och förhandlingarna och tankarna kommer sannolikt att avklinga. Eller om det blir för jobbigt att tänka en månad så räcker ju ”idag”, men du kan bryta ditt negativa tankemönster och det går lättare nykter. Fokus på det positiva. Fokus utanför dig själv. Gör något bra för någon annan då får du också effekt från dophamin. Håll dig på banan. Lycka till!

@Sisyfos @Natalia ❤️❤️

Godmorgon!
Jag vaknade också upp t sol☀️Ledig idag. Om en stund ska jag ta en promenad med vår hund 🐶

Jag tänker också att de flesta har sina demoner men så tänker jag en del har faktiskt inte det eller att det finns olika grader av demoner.

Tänker på när min bror och hans fru var hemma hos oss i lördags. Vi pratade om bla när vår mamma fick bröstcancer. Detta var i slutet av -92 och under första halvåret av -93 var hon i princip sängliggande pga att hon var så sjuk av cytostatikabehandlingen. När min syster och min man fick cytostatika var det ngt helt annat. Hursomhelst jag var hemma flera dagar i veckan städade och lagade mat. Var med mamma och provade ut peruk, tvättade hennes peruk. När jag hade varit hemma grät jag på vägen hem för det var så svårt att se henne dålig och inte ett hårstrå på hjässan. Min bror minns inte detta. Min bror och jag pratade om vår kusin i Skåne som vi båda pratar i telefon med. När vi berättar om samtalen så är de verkligen av olika karaktär, för min del känns det som om jag är den som får lyssna t ssmtal om sjukdom, relationer och död. Jag tänker vi är olika min bror och jag och så får det vara. Kom att tänka på min kollega som sa till mig när min dotter var otroligt manisk nästintill psykotisk….det gäller att vara en stabil förälder. Å jag tänkte …du har inte en aning om vad du pratar om. Givetvis är det bra om man är stabil men….. Iaf..Jag har kommit långt på min ”resa-att-sluta-jämföra-sig-med-andra-du-duger-bra-som-du-är”. Jag dippar ibland men klättrar snabbare upp och jag tänker att vara nykter i dessa situationer är så himla viktigt och behjälpligt🙏🏻

Så….jag följer Marietteofficial på Instagram…hon dansar alltid måndagsdansen…tänker att nu kör jag på det🕺🏻💃🏾

Har bestämt mig att följa de råd jag brukar få…när suget kommer så tittar jag in här igen.

Ha en fin måndag alla☀️🥰

@Annabell 🥰 När du vände dig direkt till mig blev jag väldigt varm i hjärtat❤️ Så klokt ”tänka bär inget vatten” ska ta med mig de orden in i dagen idag🙏🏻
Ronja Rövardotter gjorde ju även ”vårskriket” så varför inte testa?
Ja…nu tar jag en stund i taget…det är grötigt i mitt huvud nu så jag ska ta ett tomt papper…skriva ner vad som skaver och inte skavet å därefter försöka lämna det där!

Heja dig och mig👍🏻🥰☀️

🌞

Godmorgon @Varafrisk!

Ramslöksoppa 😍
Vad härligt! Det plockar man inte överallt.

Jag vaknade upp till en solig fin dag. Hoppas du har det du med.
Själv drack jag vin fredag och lördag. Kan inte säga att jag inte hade två trevliga kvällar med både vin och sällskap men uppskattar så mycket mer att vakna pigg, glad och utan fylleångest. Med ork till att göra det som behövs men också göra sådant jag vill.

Glad att höra att du finner ro i puzzel. Är viktigt att försöka hitta så många rofyllda, glädjande och distraherande saker som möjligt. Och bra att ha en rad snabba och lättillgängliga saker att ta till för att distrahera sig om det känns jobbigt.
Känner du att du har lite sådant du kan ta till för att skingra tankar eller jobbiga känslor?

Kram så länge och ta en liten stund i taget 🍀

@Jakten känner igen mig, mål som nås och plötsligt börjar förhandlaren stöta på. Bra att hålla ut och ta sig igenom den lite grå jobbiga fasen och se hur det känns sen🌱

@Annabell läser allt du skriver, du är så modig❤️

❤️Vår2022! Tack för att du berättade hur det varit/är för dig! Så stark du är som håller dig ifrån din gamla roll och är noga med dina egna konturer nu 💕. Jag tänker också att det är i nykterheten som fixaren drar sig tillbaka till förmån för MIG:et. Det dåliga samvetet och skammen gör det ju omöjligt att sluta fixa… Jag var mycket mer balanserad i allt det där i dec-feb. Kunde börja träna på att vara min egen gränsvakt… Gränsvakten har jag faktiskt inte sett till sedan dess. Ser fram emot att han kommer tillbaka snart 💂‍♀️.

Jag var så ledsen så ledsen igår… Ont överallt idag, men lite starkare.

Varafrisk, om du läser, nu har vi igår i ryggen 💪🏼🌟. ”Tänka bär inget vatten” som man (Ronja Rövardotter bla tror jag 😄) brukar säga, så oavsett om tankarna snurrar igång (som du skrev om igår) så stannar vi stilla idag, eller hur? ❤️🍀💪🏼! (Det där ”tänka bär inget vatten” har ju egentligen en slags motsatt innebörd, men idag använder vi det så här 😅!) Heja oss idag Varafrisk!

Och kram till alla 🥰! (Extra kram till Rehacer om du läser. Snälla kom in och skriv igen - oavsett vad. 💕). 🦆

Tänker när du skriver om både jämförelser och om din längtan efter att andra ska intressera sig för dig att det är nåt du kan påverka själv, hur du tänker om det. Förra året ungefär den här tiden hade jag stora grubblerier. Vi skulle ha en släktträff och jag tyckte inte att jag dög. Jämförde mig, jämförde barnen, jämförde och önskade att saker varit annorlunda. Att vi varit fler, att vi varit mer lyckade, rikare etc etc… ja herregud vad man kan komma igång när det väl börjar. Projicerade det här lite även på min syster och blev sur på att hon ”hade åsikter” (som hon inte hade, som jag la på henne). Det här pågick nån vecka tills jag insåg att jag var helt ute och cyklade. Jag tvingade mig själv att ändra tankemönster. Se allt positivt som fanns. Mina och mina barns framgångar. Sluta att ha förväntningar på andra. Jag tänker att andra gör så gott de kan. Om man vill att andra ska göra på ett visst sätt kan man bara föregå med gott exempel. Utan att ha förväntningar att få nåt i gengäld. Jag tror att det är viktigt att stoppa de där gnagande känslorna. De som talar om för en själv att det är för att man inte är tillräckligt bra som andra inte hör av sig, det är för att man inte är tillräckligt fin, tillräckligt glad, dricker för mycket etc etc. Andra har det inte heller så bra alla gånger. De flesta har sina demoner, Tjatterfjantar, avgrunder att kämpa med. I det att tycka att andra har det bättre finns också en förväntan att de ska vara lyckliga och glada. Inte ha några bekymmer, men det finns nästan alltid nåt under ytan. Och om man har ett väldigt behov av att visa upp hur fint och bra man har det så finns det också ofta saker bakom. Det är så lätt att hamna i negativa tankespiraler, särskilt om man dricker. Så stå emot idag, VaraFrisk! Se allt fint som du är och gör. Nykter igår! Stora kramar!

31 dagar ✅ men…
Nu har jag uppnått en milstolpe och då tyvärr börjat förhandla med mig själv och det är nära att det går åt fel håll. Känner precis som förra gången att det gått lättare än jag trodde och att det nog inte ”skulle vara så farligt… Men jag är ju nykter och har därför en viss impulskontroll kvar trots allt och kommer att förbli nykter åtminstone idag. Det går tungt nu och alla anledningar till att skaffa hem en flaska eller tre söks med automatik, känner mig som en svamp till all negativitet och en del av mig söker som sagt anledningar men den här gången ska den sidan som söker anledningar till nykterhet vinna, jag hoppas det och skriver för att få ut det ur systemet. God natt

Tack @Se klart och tack för dina rader💕

Det är precis så det är…och det var skönt att träffas. Vi var ju fyra syskon från början och det är bara min bror och jag kvar. Han är nio år äldre än mig, 68 år. När jag var barn spelade vi hockey när det blev is på dammen och vi spelade fotboll på gårdsplanen. Jag hoppas att vi får finnas kvar länge i varandras liv.

Önskar även dig @ Se klart, och alla andra, en fin start på veckan🌷kram

1 månad idag 💪 det firas med té och en bit mörk choklad 🍫 hejja mej och alla er andra!

Godkväll @varafrisk
Det är hoppfullt att läsa dina inlägg. Jag tänkte på en sak. Som du skrev om - dina känslor för vad din bror/brorsfru- inte är. Jag tänker att när man så småningom blir nykter så försvinner så mycket av det där- alltså tankar kring vad som inte är.
Man/ jag vet så himla lite kring människors drivkrafter eller avsaknad av desamma.
Vad det är som gör att människor orkar hålla i eller släpper taget. Ofta handlar det ju om deras egna rädslor. Och att det är just ingenting som går att göra något åt.
Tyckte det lät som att det var fint att träffas- och kanske kan det räcka- för din egen skull.
Önskar dig en fin start på veckan. Kram 🌸

Ja, vi får kämpa på @Natalia 💪🏻

Har pusslat i omgångar och det är väldigt avkopplande. Fått lite flyt i pusslandet. Åkte även ut en liten sväng, plockade ramslök som jag ska laga soppa på imorgon kväll.

Tankar har börjat surra i min hjärna om att kanske du kan köpa alkohol imorgon. Behöver ju inte säga något till kuratorn. Tankarna har även börjat säga t hjärnan att visst är det lite trist att aldrig kunna dricka alkohol igen. Men tankarna ska inte vinna imorgon för jag vet att vad de säger är inte sant. De försöker bara luta mig. För jag vill få lugn och ro i min hjärna…jag vill slippa stress. Imorgon är jag ledig. Ska vara hemma förutom åka t en gårdsbutik som säljer färska svenska tomater🍅

Nu ska jag lägga mig och läsa. Skönt att vara nykter. Vakna nykter på en ledig dag.

Kram och Godnatt🤗😴

Ursäkta alla mina konstiga skrivfel 😅

Godkväll @Varafrisk!

Jag trasslar också med avhållsamheten. Dricker inte varje dag men ändå fortfarande för ofta för att det ska vara ok för mig. Har haft för mål att förändras mitt drickande men känner att jag kommer allt närmre ett beslut om ett längre uppehåll. Jag tenderar att ge efter för lätt när suget är som starkast vissa dagar och då blir det också stora mängder.

Själv upplever jag att det är svårt att ta ett fast beslut om att vara helt avhållsam men att tillåta mig själv att dricka vissa dagar tar faktiskt ännu mer energi från mig. EnwegJag ger efter lite för lätt. Är väldigt energirik, glad och fri från ångest när jag inte dricker men så snart jag druckit vin ett par kvällar kommer ångesten som ett brev på posten och tröttheten man upplever pga just bakfylla. Fina, soliga dagar går till spillo och saker som är viktiga för mig prioriteras bort pga trötthet. Helt värdelöst rent ut sagt.

Tror att vi alla här kommit olika långt i våra processer och beslut men förstår allt mer det så många här beskriver, att det nog är lättare att kapa helt än att trassla runt med tillåtna dagar för alkohol. För det tar verkligen hemskt mycket energi att tillåta sig till viss del. Och det går så lätt överstyr när det sker. Då jag tillåter mig ett par kvällar per vecka hinner jag ju inte heller komma till den punkt då de jobbigaste suget avtar. För det ska det bevisligen göra om man helt låter bli. Man får nog låta det ta sin tid.

Jadu...
Jag hoppas att du kan få en fin kväll.
Vi får kämpa på.

Kram på dig ❤

@Annabell Börjar med massor av kramar från mig❤️. Jag har min mamma kvar men jag kan förstå sorgen och saknaden du känner efter din mamma. Det jag kan känna igen är att vara den som ”bär” massor av ansvar inom storfamiljen, fråga hur alla mår, fixa så att alla har det bra, organisera och ordna sammankomster, medla vid konflikter, bära min mamma och hela familjen. Skilsmässa, bråkiga relationer med ex, barn och bonusbarn som där det finns psykisk ohälsa och som måste tas hand om. Huh! Känner hur pulsen höjs när jag skriver detta! Min mamma satt på pedistal hos mig länge och jag var starkt bunden till henne. Hon kommer själv från tuffa förhållanden som påverkat även mig, till att ta hand om henne emellanåt. En lång historia kort, så har jag under senaste åren lyckats tänka mer på mig själv och mina behov. De har alltid kommit i skymundan och börjat bli en riktigt tung börda för mig, som jag bland annat löst med att dricka och fly bort och som dragit ned mig i alkoholträsket. Jag har avsagt mig rollen som ”fixaren” i storfamiljen, låtit syskon och andra få ta mer ansvar, satt upp gränser mot min mamma som envist försökt få mig tillbaka i min gamla roll. Så mycket ångest, så mycket sorg, så mycket ilska, sådan psykisk kamp det har inneburit. Jag har tagit hjälp av psykolog för att hålla mig på rätt kurs, när jag flera gånger nästan fallit till föga och tänkt att gå tillbaka till min gamla roll för ”husfridens” skull. Jag insåg att jag måste hålla mig nykter för att hålla rätt kurs i detta, men även för att hålla rätt kurs i mitt eget liv. Nykterheten har gjort mig stark, gjort mig och mina känslor och behov synliga för mig själv. Jag ser helt plötsligt mig själv, inte fixaren. Även andra ser MIG nu, mina barn, min man, storfamiljen, vänner och även min mamma, de ser inte fixaren längre, för hon finns inte. Jag behöver inte vara fixaren längre, det var något jag själv trodde att jag måste vara och tog på mig den rollen galant.

Oj, vad jag babblar på! Vad jag menar är att du måste räcka till även till dig själv, inte bara till andra. Kanske har du tagit på dig den rollen, som jag gjorde. Och kanske förväntades det av andra, men de vet inte vad den rollen innebär. Om de visste det skulle de aldrig vilja att man bär den rollen, men måste först själv kliva ur den.

Ta hand om dig, du är så värdefull för så många och de vill att du ska må bra❤️

@Rehacer Jag tänker också på dig och hoppas att du mår bra❤️

Tack igen Se klart ❤️. Å vad det är svårt 😭💔. Jag skrev om/till mamma inför hennes begravning och på slutet skrev jag ”Jag ska bevara elden mamma”. Men precis som du skriver så hade hon ju aldrig önskat att jag skulle bevara den på det sätt jag gör… Då eldar jag ju upp allt snart. Elden bygger ju på att jag är trygg, lugn och stark i mig. Då måste jag ju ta hand om MIG. Jag var så himla rädd innan mamma dog (hon var sjuk ett år) för hur ”långt bort” hon skulle kännas den dagen hon inte fanns här mer. När den dagen väl kom, så sökte jag runt inuti mig själv och hittade henne överallt och minns att jag sa till mig själv ”okej, nu vet du att hon aldrig kommer längre bort än så här”. Så precis som du skriver - allt hon var finns kvar i mig. Men jag är ju jag. Jag behövde påminnas om att det är så det är… och att det är fint och bra. Tack ❤️

@Rehacer Vill bara säga hej, hoppas allt är väl💕

Du behöver tänka så om du ska leva och inte överleva med nån egen förbannad piska över sig själv. Jag tror det är minst lika viktigt som att beväpna sig med ilska och sånt för det kan ge en kraft att backa från stup och kliva över men att se sig själv med stor ömhet för allt man/vi kämpar med. Det kommer att vara så viktigt för alla nu som kommer och som blir framtiden.
Så inte för att det går att beordra något varken här eller nån annanstans. Men din mamma hade aldrig aldrig velat att du skulle ansvara för eller bära allt det goda hon var. Det kan ingen. Det finns kvar i dig. Men du kan aldrig hålla henne levande på ett så svårt vis, annabell. Det mäktar vi inte med. Du behöver ta hand om dig och du ska sluta vara arg på dig själv- det finns inget i det du gör som förtjänat det.
Det går att vara väldigt ömsint och tålmodig med sig själv och just där hitta nycklar till hur en vill leva livet. Kram.

Tack snälla Kennie ❤️!

Och tack Se klart❤️! Jag förstår precis allt det du skriver och att du fattat allt jag skrev och mycket av hur jag är 💕. Jag tar det till mig och förstår nånstans att jag förtjänar att få de här orden. Att jag är värd att tänka så. Jag tror att jag om några dagar kan införliva det du skriver inuti mig mer på riktigt. Nu är jag så arg på mig själv så jag bara tänker: ”Skit ner dig och skyll dig själv Annabell. Det finns inga omständigheter, förklaringar eller viktiga reflektioner som du ska tänka på. Den enda lilla jävla enkla sak du behöver göra är att inte dricka - och det har du gjort ändå.” Och när jag känner så, så ryms inte självmedkänsla och önskan att förstå mig själv bättre och underlätta för mig själv i det som går. Så det var väldigt fint att du kunde förstå mig åt mig ❤️.

Och Ny dag - ge upp kan jag inte ens stava till 😄👍! Förstår precis din rädsla - man har ju ett record som inte talar för en om man säger så… Men det tror jag egentligen inte spelar nån roll, för en gång är den sista - och det kan vara den här! Du är ju redan på dag 7 🌟!

Idag har jag varken lust eller möjlighet att dricka, så sätter in min ✅ redan nu 💪🏼🦆. ❤️

Jag tror att det är väldigt vanligt hos oss här att inte veta någon/tillräckligt om hur man resursfördelar. Även om det kan se så olika ut- våra liv från drönaren- så när man kommer närmre så finns ofta detta mönster med. Och ofta är det just - det finns inga alternativ- det måste göras- jag gör. Pragmatism är iaf jag bra på. Och du, tror jag. Och det finns ingen tid att känna en massa saker kring sig själv och vad en bär på sina axlar, så vi bär.
Jag vet inte alls om det kan vara till nytta med att gå tillbaka (mitt vanliga tjat om detta) och se vad ett sånt massivt skifte i livsuppgift- att bära det som mamma burit- vad det faktiskt innebär.
Det lämnar väldigt få centimeter till de egna behoven. Och tro mig jag vet att den fasen i livet handlar uteslutande om andras behov.
Men vad händer då?
Jag har burit som en åsna, många år. Genom smärtsam skilsmässa och en exman som inte ville- så jag fick betala med pengar/ansvar/det mesta.
Jag är helt säker på att du gör allt det här med bravur, med glädje och att du lyckas med det nästan omöjliga.
Men kanske kan det ha ett värde att just inte hasta förbi detta i förbifarten.
Att sitta ner och plocka isär och verkligen se på det du gör. Oavsett om det måste göras. Så behöver det adresseras.
Detta gör jag på egen hand.
Finns något jag kan göra mindre av för att slippa känna att det enda lilla andningshål jag kan sno åt mig är några glas vin för att landa- och orka lite till.
Jag vet att det låter omöjligt.
Tid finns så lite- i ditt liv.
Men det är lika omöjligt att skarva med vinet som bränsle för det går inte heller ihop sig- i längden.
Jag tror du har ett spännande, svårt men inte alls omöjligt pussel att lägga och där du behöver en plats stor nog att vända dig om i ett livsrum som är ditt.
Där du får lite tid. Att ha bråttom att sluta dricka är egentligen inte det viktiga. Det viktiga är att skapa förutsättningar för hur livet ska orkas- levas- utan det s k raketbränslet som alkohol kan vara.
Jag har ”druckit mig pigg” fler gånger än jag orkar räkna. Då jag hade behövt bara fortsätta få vara trött.
Vet inte om något av detta makes sense men jag önskar att du ska ta hand om dig, på något litet vis, istället för att du lägger ännu ett projekt att lyckas med- på axlarna. Finns något som går att plocka bort för att orka det som det kräver att vara nykter, inte bara ”inte dricka”?
Kram och precis allt jag skriver är chans men i någon intention av att vilja dig det bästa.

Jag läste nånstans (kanske här på forumet) att när man avstått alkoholen en period så kommer obearbetade känslor och händelser som man trängt bort med hjälp av alkohol upp till ytan igen.
Har förstått att jag är där nu. Fram tills för nån vecka sen har jag mått så bra men nu är det plötsligt som ett svart moln omger mig. Det gör ont och jag vill bara glömma och begrava det svåra som varit i livet.
Mitt sunda förnuft säger mig att jag måste lätta på ryggsäcken när jag är vid mina sinnes fulla bruk. Alkoholen konserverar bara innehållet. Nån gång måste det ut men inte just nu...
Förhoppningsvis bara en svacka som går över. Ska absolut inte ta till alkohol. Det är nog det sämsta att göra när jag mår så här. Då är risken att det blir mer än ett måttligt tillfälle.
Jag skriver nog mest för att lätta mina tankar och kunna gå tillbaks och se mönster och hur jag mått under den här perioden.