Senaste kommentarerna i forumet

varför påtryckarna jag känner bor/har sommarställe i vinets förlovade land ????

Fick iväg ett mail till nu till en mycket stridbar person, kan bli väldigt spännande men också pannkaka ?! Men skoj är det :-)

I och för sig ingen nyhet men endå!
/A

Jag förstår vad du tänker om gamla trådar. Vad hemskt om vi skulle ge upp! Supa på, bli fysiskt och psykiskt förstörda. Jag vill inte heller ge upp! Herregud, jag har insett att jag behöver all hjälp jag kan få. Det finns ju hjälp så varför ska det vara så pinsamt att ta emot den? Om jag nu vågar att kontakta läkaren så blir nästa steg att lägga korten på bordet för min karl.. Ojoj..

Min hjälte!
Tack!

Förstår känslan av att inte våga vara riktigt ärlig, att vara orolig för vad "de" (sjukvården) skulle göra om jag erkände hur mkt jag dricker. Därför sökte jag mig till en privat psykolog, kändes lite tryggare. Berättade för henne hur det låg till, men efter att ha gått där ett par gånger utan att lyckats sluta dricka började jag skarva lite på sanningen. Berättade inte att det inte skett ngn ändring, berättade inte exakt hur mkt jag drack. Kände mig dum på ngt sätt och tillslut slutade jag gå, jag klarade inte att dricka mindre trots att samtalen och det är ju inte direkt billigt att gå dit.
Jättebra att du ser till att få antabus!! Tror verkligen det kan vara till stor hjälp! Sen gäller det ju att verkligen TA tabletterna också ;)...det är där det stora motståndet ligger för mig. Har en burk hemma men lurar mig själv hela tiden, tänker att "äh, jag klarar det ändå, behöver dom inte". Ja, och sen sitter jag där med vinglaset i handen några timmar senare :( Så har bestämt mig för att nu jäklar ska jag ta dom! Får väl hälla i mig det på morgonen innan jag hinner börja deala med mig själv. Och är de väl tagna så finns ju ingen återvändo, då måste man hålla upp.

Har senaste dagarna läst gamla trådar. Blir så ledsen. Alla dessa människor, all denna kamp och vånda. Sen slutar tråden plötsligt och jag blir så ledsen och faktiskt orolig...vad hände med dem? Lyckades de eller har de gått ner sig totalt? Troligen många som gett upp. Jag VILL inte sluta så! Jag VILL inte läsa mitt första inlägg i november och inse att det gått ett år och inget förändrats! Så mitt mål får bli att peta i mig antabus (måste bara lyckas få i mig första dosen...) och sen hålla mig till november. Kanske för stort mål, men det var då jag skrev mitt första inlägg och jag vill kunna läsa här då och känna att jag kommit någonstans.

Vi kämpar vidare :)

Kram

skickat...inväntar svar men helger kan ju sega ner det lite :-))

Visst känns det tungt att vara tvungen att spela med de kort man fått. Kan kännas orättvist. Varför hände detta just mig? Det är svårt att kliva ur sitt eget ego och inte bara tycka synd om sig själv. Att istället vända på tankarna och försöka se det som är positivt. Jag har, t.ex. fått tips om att börja varje dag med att skriva ner tre saker i livet som jag är tacksam för. Jag försöker även påminna mig själv att inte fladdra iväg för mycket i tankarna och istället fokusera på idag. Idag är jag nykter. Bara idag. Så länge jag kan hålla mig till det, blir allt mer hanterbart.

Kämpa på!

tappat bort en mailadress och telefonnummer :-((( Jag söker och jag kommer att finna och jag hoppas att jag kan få hjälp med att sätta lite fart på byråkraterna som vill lägga ner den här sidan.

Jag återkommer :-))

Vad skönt att du förstod Pontus vad jag menade med att vilja vila från att vara nykter. Det talar ju egentligen om vilken ansträngning det verkligen är det här- kan också förklara tröttheten. Precis som du hoppas jag och längtar också efter att det någonstans bortom krönet ska vända. Att det inte är bra att dricka på det sätt som jag gjort tidigare är det inget snack om, men det betyder inte att det är helt bekvämt här i nykterheten heller. Man väljer sitt liv sägs det, men den här kampen har jag inte valt. Om jag hade fått välja hade jag valt att spela mitt liv med helt andra kort både vad gäller gener och miljö. Däremot tror jag att man i viss utsträckning kan välja hur man spelar med de kort man fått. Men att man kan det betyder inte alltid att man vet hur.

Heja dig också Pontus och alla andra som kämpar.

Grodan

Tilde, håller fullständigt med dig i allt du skriver. Ville inte låta negativ. Visst är det vi själv som
bara kan ändra på framtiden! Bara att jag förstår tröttheten och att försöka hitta verktygen vid
motgångar. Kämpa Grodan kämpa

Förlåt jag använde din tråd att skriva till Pontus i. Såg det först efteråt, och önskar dig styrka också :) Du är ju också på god väg... det är härligt. Fint att kunna njuta av våren också...
Tilde

"Skulle vilja veta hur o när" skriver du... Som jag ser det är det bara du själv som kan bestämma hur och när det ska vända. Alla gör olika, jag tror att självhjälpsprogrammet som finns på startsidan här kan hjälpa att hitta ens risksituationer och ett sätt att handskas med dem. Jag tror det är lättare i en övergångsperiod att veta om när risken finns och vara medveten om och förberedd. Kanske inte man lyckas varje gång men jag tror man får ha stenkoll på sig själv, ingen annan har det åt en. Med tiden tror jag att hjärna och kropp klarnar och det blir lättare att hålla sig till ett liv i "verkligheten" och se med öppna ögon. Det är du själv som måste vara god mot dig själv och vilja dig själv det bästa. Så tror jag...
Försök självhjälpen, det är mitt råd. Kanske i kombination med andra lösningar. jag har inte läst igenom din tråd men kände jag ville svara lite spontant här.
Ta beslutet och bestäm över ditt liv. Att missbruka alkoholen är inte ett främmande väsen som slänger sig på oss enligt mig... utan vi väljer in den och så blir den en del av oss som vi måste befria oss från och välja bort med egen kraft. Den försvinner inte av sig själv.
Jag skriver detta för jag tycker du verkar vara på riktigt god väg med träning och en god vilja. Vill verkligen att det lyckas för dig.
Styrka till dig.
Tilde

Anli, hur mår du? Hur går det för dig? För mig går det dåligt, men jag kämpar på och jag ger mig inte. Stor kram!!

Har träffat kvinnan 2 gånger nu. Hon är trevlig och klok. Däremot vågar jag inte berätta att jag fortfarande dricker. Jag har berättat hur det var "förut". Det känns skönt att prata, men jag känner inte att jag kan vara riktigt ärlig. På Måndag ska jag kontakta en läkare för att prova antabus. Jag MÅSTE göra det. Jag märker ju att jag inte klarar det här själv! Igår drack jag 2 liter vin. Helt otroligt! Gjorde oxå bort mig ordentligt inför en person o vet inte hur jag ska kunna se människan i ögonen igen.
Jag klarar att vara nykter i 2 dagar ungefär. Sedan är skammen glömd och jag sätter igång igen. På Måndag... Ja, så blir det!

Jag vet exakt vad du menar med att vila från att vara nykter. Jag har sj inte lyckats pasera en hel
nykter månad än sen ja skapa detta bekymmer, många år sen. Träning är jätte bra!! Blir stärkt o pigg.
I mitt eget fall efter en tids nykterhet blir man både stärkt o peppad men nånstans möter jag alltid en vägg
jag haft svår att tackla. Trött psykiskt av den ständiga focus antar jag, orkar inte träna mm. Men nånstans
där bakom krönet måste de ju vända! Skulle sj vilja veta var o när. Unna dig av livets goda. Kämpa

Precis ibörjan var jag ofantligt trött. Tyckte jag kände mig vimsig och såg i kors hela dagarna, och sov (och sover fortfarande) som en stock på nätterna.

När suget kommer krypande, kom ihåg att det är övergående! Påminn dig själv om vilka konsekvenser ett glas drar med sig. Gå på ett AA möte! Har du någon att ringa till och prata av dig? Logga in här och skriv av dig!

Hang in there!!

att när min man slutade dricka alkohol för ett par år sen sov han alldeles kolossalt en hel sommar. Lär vara vanligt med ofantlig trötthet. En läkningsprocess för kropp och själ.
Kämpa på - för din egen skull och för ett värdigt liv! / mt

Dag 26, men jag har mycket sug och skulle vilja vila från att vara nykter -vet inte hur jag förklarar det. Samtidigt vill jag ju naturligtvis inte ha konsekvenserna av att dricka. Så mycket slöseri med tid med att må dåligt och att vara bakis. Tror jag måste börja träna eller någonting för att få ordning på den leda och trötthet jag känner. Ska man vara så här trött? Tycker nästan att jag har mer energi när jag dricker - men det stämmer inte för då blundar jag för mina bakisdagar.

Grodan.

24 dagar är absolut märkvärdigt! Var stolt! Ge dig själv en klapp på axeln. Jag kör också Antabus. Jag vet att det inte är någon lösning långsiktigt, men det hjälper mig just nu. Det är som ett par kryckor tills jag kan gå själv, som någon klok människa har sagt. I nuläget vågar jag inte helt lita på mig själv. Möten verkar funkera för mig. Det är alltid något jag tar med mig hem efteråt.

kram

Det fixar du Dompa!
Ta till Löpningen och flytta upp Häcken en bit till :-)

//Paron//

Hur har du det? Skriv en rad om du vill/orkar, skulle göra mig glad! Här går det inte alls bra :(, katastrofalt rent utav utan att gå in på sorgliga detaljer. Men har förhoppning om nya tag, börjar om på onsdag (ska bort i morgon och klarar det ej då). Vill försöka ha en bra närvarande sommar!

Kram

Ja du Dompa! Galen är nog bara förnamnet, har nu slitit på hojen vardagar 3 -4 tim varannan kväll och på lö sön 5-7 tim.
Sliter på kroppen det också men man mår utmärkt!
Helvitt har det inte blivit men det blir inte mycket tid över till spriten som du sa.
Det blir inte många minuter över till forumet heller, men tankarna finns här!
Hur har du det i Perth?

4 minuter och 20 ampere ska ni se att jag blir inom kort populär... herregud - nu kom den, raden.
Ha det gott Berra:) / mt

tror också att avståndet, det anonyma, eller det som inte kommer inpå är lättare att hjälpa. Det får beröra men bara lite. Många vill hjälpa men helst då på distans.

Från det ena till det andra så träffade jag idag en man som gått från värsta misären, förändrat sitt liv från grunden och nu tagit körkort :-)) Vilken fantastisk resa den mannen gjort !! Jag är så imponerad över hans växtkraft och framtidstro, hade jag hälften vore jag djävligt glad !! Jag blir så glad och upprymd av att se vad som sker om man tar bort drogerna och låter folk blomma upp. Jag talade om för honom vad jag tycker och fick ett litet skyggt leende tillbaka, han är inte bortskämd med att folk ger honom beröm, huggen och slagen från det förra livet har satt djupa märken inombords.

Ett leende och ett vänligt ord kan lyfta vem som helst och ge ny näring åt livet.

Den rastlöshet du tidigare beskrivit bekämpas ju just så här. Nästa gång du känner dig rastlös och orolig så gå tillbaka och läs vad du nu skrivit. Du kan och vet hur du kan vara medvetet närvarande. Du har strategier, spara dem och påminn dig om dem.

När jag gick i DBT-terapi fick jag öva mycket på just medveten närvaro. För att kunna komma dit fick jag öva i tre steg: Observera-Beskriva-Delta.
Observera: lägg märke till, bara notera, försök uppleva utan att reagera, syn, hörsel, smak, känsel, lukt, känslor och tankar kommer och går
Beskriva: sätt ord på, försöka att inte döma
Delta: fokusera på det du gör, vara här och nu

Ha en fin dag!