Senaste kommentarerna i forumet

Det känns så svårt att inte dricka just nu. Alla bjudningar och alla människor som står på sina altaner med vinglaset i handen. På middag i lördags - känner hur jag stirrar på rödvinsglasen och känner smaken i munnen och känslan av lugn och avkoppling. Utan A kommer jag aldrig i från, det finns ingenstans att ta vägen, jag är fast i verkligheten. Börjar fundera på om jag kommer klara en sommar utan vin och börjar önska att jag inte tagit detta beslut.

Har äntligen börjat träna och det är så kul, och jag borde liksom nöja mig och glädja mig åt detta hälsosamma... Men det är just nu bara dricka jag vill.

är en snäll och fin liten människa som vill dig allt gott som nu försöker komma fram i ljuset !
Jag tror inte hon vrålskäller på dig utan vill nog bara vara varsam med dig så ni tillsammans kan stega lite försiktigt framåt.

Med en dag i taget !

såg ett kort från solnedgången på Strandmötet :-) Då knep det till i tårkanalen och jag önskade så att jag var där !
Min "andliga" stund på dagen är faktiskt min frukost ! Att i lugn och ro få avnjuta kaffe, macka och morgontidningen ger mig en bra start på dagen. Enda gången jag bryter den vanan är när det vankas hotellfrukost ! Då blir det liksom lite andra mer världsliga värden som tar över :-))

Kanske du ska resa till Gullbranna ? Massor av sand och hav men garanterat på fastlandet :-)

Mycket kan du A (och andra) hoppas på; en solig sommar, bättre lön, att "rätt" lag vinner, trevliga erbjudanden mm, mm... Vad gäller att dricka eller inte dricka alkohol behöver du inte hoppas och inte försöka - det är DU, bara du och ingen annan som äger makten att besluta om du ska dricka eller låta bli. Valet är ditt! / mt

Tydligt berättar och förklarar.
Hoppas allt är okej hemmavid osv.
Sist var det i flyttfas så att säga, hur är det nu?
Blir det sinnesro för din del?
Önskar dig allt gott!
/A

Hoppad det fungerar.
I'm in ....
/A

Jag har ju fått lära mig inom AA att det mesta kokar ned till - rädslor. Jag kan inte påstå att jag dricker för att det är gott, jag måste erkänna att jag dricker för den effekt alkoholen har på mig. En av dessa effekter är att jag vågar vara mer social. Så, kanske därför jag lyckades få kontakt, för att jag gav mig den på att utmana denna rädsla. (dessutom kände vi ju redan varandra vid namn ;-)

Midnattsmötet var mäktigt, det var det. Mycket fina ord och vacker musik, härlig miljö. Strandmötet var också fint. Det är häftigt att se och höra alla dessa olika människor berätta sina livshistorier.

Sett med lite perspektiv så ångrar jag mig inte. Ångrar bara att jag rökte där för nu får jag kämpa lite med det suget också... dumt. Kombinationen forumhäng och AA har varit det som hjälpt mig sluta dricka, så är det faktiskt. Utan damen på Gotland som tagit sig tid att guida mig genom stegen hade jag inte varit nykter idag. Främst har jag fått med mig det här med att man måste förändra mer, det duger inte bara att ställa ned glaset - det håller inte i längden. Att ägna en stund varje dag åt "andliga värden" är det som gör att jag mår bra och inte behöver alkoholen i min dag. Citationstecken skriver jag för att detta kan innefatta så mycket, det är allt som gör att en människa mår bra och leder till sinnesro. För en del är det naturen, träningen, vänner, att måla en tavla, läsa en dikt. Det viktiga är att ta sig en liten stund där man känner efter. Att inte bara springa på utan att ta sig tiden att vara i stunden och att vara observant på sig själv.

Jag skulle verkligen vilja rekommendera alla att läsa AA:s "stora boken", för att den innehåller så mycket igenkänning och sunt förnuft.

Ska fundera på vad jag ska hitta på för resa eller kurs härnäst - skall försöka undvika öar bara...

Vill verkligen för en gång skull lyssna på den där lilla kloka människan som finns långt inom mig. Jag brukar strunta fullständigt strunta i henne, höja rösten eller helt enkelt stänga av. Nu ska jag vara tyst luta mig framåt och faktiskt anstränga mig litet för att höra efter vad hon har att säga. Hon vet saker om mig som jag helst inte vill veta, än mindre höra.

Solen skiner på min elfte dag!

En sprallig groda

Vad kul att vi blir fler. Det här blir en resa som heter duga. Vad spännande och vilken annorlunda sommar det ska bli.

Vi hörs!

Tror vi kommer att behöva varandra.

Styrkekram!

Grodan

är jag riktigt taggad.
Vis afv mina tidigare ambitioner sätter jag inte ribban för högt. Ett nåbart mål till att börja med.

Jag SKA klara att avstå alkohol från och med idag och hela juni ut.
Känner att gojan på axeln skall hålla snattran.
Peppad ac Fenix och Grodan så nu djävlar!

Vilka är med, nu går tåget.
Hela juni är ingen match, men för mig är det en brant vägg som skall klättras över.
Har vi fler med på tåget?
SuperduktigaFia, Anli, Eken, Fenix, Grodan(fast ni liger en bit före, ni får visa vägen)

Nu går tåget!
/A

Påpekade..........
Skit i att försöka.
-Nej nu kör vi!
Jag ger mig F-- på att efter alla tröstlösa försök osv.

Så nu är det stopp, vi maxar från start, hela Juni som start.
Vilka är med?
/A

Slocknade ocså efter en 5-7 öl, men om jag sedan avstod från att dricka dagen efter så blev det knepigt med sömnen. En väldigt bra anledning att dricka 5-7 nya nästa dag och nästa dag...Bläähh. Tror inte sådan sömn är bra för vare sig psyke eller kropp. Till slut blir åtminstone jag helt slut av att hålla på så.

Sov gott allesammans

Grodan

utomhus nästan hela dagen idag. Jobbat hårt kroppsligen med trädgårdsarbete och lite allt möjligt. Gillar det och tycker att det är bra som terapi. :) Så dag 1 igen har gått bra.

Tack Tilde för ditt svar! Du har så rätt i allt du skriver. Vet ju egentligen detta själv också men känns bra att få höra det från någon annan också. Och nej att det är mysigt och avkopplande att dricka, är nog bara det som alkoholspöket försöker köra med vid sina övertalningsförsök. Verkligheten är ju att det är ett handikapp som förstör allt..

Ska ge den nya självhjälpen ett försök. Blev också lite fundersam då de ville ha telefonnummern, men som jag läste i annan tråd här så kan man ju säkert också bara ge en låtsasnummer. Ska se hur jag gör.
Nu ishockey..
Heja!

Tack Fenix och mt.
Testade att skriva in ett fejknummer bara och det gick bra.
Dock så är jag så orkes/viljelös just nu (andra nyktra dagen på en mycket lång tid) så jag orkade helt enkelt inte börja fylla i formulären.
Känns som om jag måste låta kroppen och huvudet bara få vila ikapp innan jag provar den hjälpen.

Dock läser jag mycket här på forumet, känner att det inspirerar och peppar mig.

ett forskningsprojekt inom Karolinska är jag rätt så övertygad om att man lugnt kan ge sitt telefonnummer. Lycka till, det är flera som kunnat sluta dricka genom att läsa och skriva här! / mt

ruskigt lika på många plan Grodan! Det mesta du skriver skulle jag ha kunna skriva. Känner också en härlig känsla någonstans inom mig om att jag kan bli trygg och nöjd med mitt liv som det är. Jag har gjort mig förtjänt av det, tänker jag, efter alla strider mot alkoholen. Sömnen, ja att få sova sex timmar ostört per natt är bara det en jättebonus. Som du säger, dricker för att få sova, vilket skämt. Visserligen slocknar jag totaltbedövad efter min 5-7 öl, men vaknar av naturliga skäl så fort kroppen kallar på behov av tömning. Och då är ju den riktiga sömnen bruten även om jag efter ett tag somnar om. Jag ska inte heller köra ihop det med en massa krav på ett bättre liv, men vlcd-kuren jag kör gör att motivationen så här från början blir extra stark att förbättra min hälsa. Och där är prio två efter alkoholen att gå ned till en sund vikt och få bort bukfettet. Känner mig för varje dag starkare och piggare och lättare. Helt fantastiskt egentligen. I kväll lägger jag mig nykter och ser fram emot dag 6 i mitt nya liv.
Vi hoppar vidare!
Fenix

också den där hjälpen, och den kan nog hjälpa en del beroende på var i sin alkokarriär man är. När det gäller telefonnumret så skriva in ngt fantasinummer, självklart ska man få vara totalt anonym.
Fenix

Jo, jag var inne och skulle registrera mig då jag känner mig ganska slut och trött.
Jag ville i alla fall prova och se vad det var, men ett krav på att lämna ut mitt telefonnummer hejdade mig.
Känner mig inte redo att gå så långt utan att veta vad det innebär.

Fortsätter läsa i forumet i stället. Mycket klokt som sägs här.

börjar med ett första ofta staplande steg. För tio dagar sedan tog jag ett litet sådant skrangligt steg och vips har tio dagar passerat. Otroligt vad fort det gick. Jag har under dessa dagar hanterat en massa skäll från mig själv på mig själv. Jag har varit på fest utan att dricka alkohol (har liksom aldrig hänt) och jag har haft belöningssug åtminstone ett par gånger om dagen varje dag utan att förlora mitt beslut och mitt mål. jag har tagit mig igenom flera riktigt gyllene lägen för att dricka osv. osv. DET ÄR BRA! DET ÄR FAKTISKT DJÄVLIGT BRA! Jag känner hopp!

Hade det väldigt knökigt med sömnen i ett par dagar men de senaste dagarna har jag somnat när jag lagt huvudet på kudden och sedan sovit som en sten - helt underbart - bara det gör ju att jag undrar över vad jag hållit på med tidigare? Druckit för att kunna sova? Vilket skämt. Alkohol kvaddar bland mycket annat min sömn och jag njuter oändligt av att kunna sova och av att därefter vakna nykter och pigg till en ny dag i mitt nya liv!

Vid tidigare försök har jag lagt på alla växlar på en gång. Jag har slutat snusa, kört LCHF, börjat springa osv, osv. När det sedan rasar så rasar ju förstås allt. Den här gången tar jag det mycket lugnare. Vill göra allt det där andra också men det får komma litet längre fram. Nu är nykterheten prio ett, numero uno och där finns för tillfället inte plats för något annat än min nykterhet.

Långt, långt inom mig känner jag också en liten härlig känsla spira som säger att jag kan bli trygg och att jag duger som den jag är alldeles oavsett vem alla andra är. Känslan sitter långt, långt inne och den är inte alls självklar men den är välkommen och jag försöker göra plats så att den kan växa.

Dag tio - tjoho!

Grodan

Heja Grodan!

vi hade en nykterist som försökte informera men det var i de första klasserna på gymnasiet. De tyckte väl att vi behövde det ? Jag kommer inte ihåg nåt av vad han sa :-/

Jag hittar guldkorn ibland i Cancerfondens tidning Rädda Livet, jag har inte cancer, vad jag vet, men jag gillar att lära mig och jämföra. Min sjukdom är lika dödlig som malignt melanom men jag kan själv behandla min sjukdom mycket framgångsrikt och det är jag glad och tacksam för.

I nr 2 2013 (letade på nätet men den finns inte där ännu) på sidan 14 finns en artikel om forskningsresultat om patienternas socioekonomiska status. Citat :

"Våra resultat visar att hudmelanompatienter med lägre utbildning har en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva sjukdomen" Slut citat.

För mig känns det, helt ovetenskapligt, som en överensstämmelse med min sjukdomsbild. Vi vet ju idag att miljön, dvs uppväxten i en missbruksfamilj, ger en rejäl skjuts för vår egen sjukdomsbild (finns siffror på det som jag tyvärr tappat bort) och har jag dessutom beroendegener så är jag garanterad att få en beroendesjukdom.

Ju mer jag vet om min sjukdom desto lättare har jag att agera för att mildra effekterna av den. Har jag kunskapen så vet jag att jag inte blir alkis om jag inte dricker alkohol, visst, förenklat synsätt kanske men trots allt underlättar kunskapen. Sen att det ekonomiska underlättar för att gömma drickandet och göra det till en välfärdssjukdom är ju också sant. Att döpa om en beroendemottagning till livsstilsmottagning är ju ett sätt att fånga upp det "fiiina" folket för att förändra deras liv och drickande. Personligen tror ju jag att det är ett sätt att skjuta upp ett livsavgörande val eftersom man då inte är en "riktig" alkis utan "bara" en light-variant. Ett tag. Sen kommer verkligheten ifatt.

Jag är idag verkligt medveten om vilken sjukdom jag har, jag är alkoholist, och jag vet att jag idag har ett val att göra om hur min framtid ska se ut. Till hjälp för det valet har jag min historia och hur det såg ut en gång i tiden. Därför väljer jag idag att inte dricka oavsett vad som än händer.

Tack var det valet lever jag idag.

Vi fortsätter samma väg, den funkar!
/A

Vet inte om jag håller med om att det är kunskapsnivån som skulle vara skillnaden i de sociala skikten. Jag tror mer att det handlar om att de ekonomiska förutsättningarna och det sociala anseendet ser annorlunda ut beroende vart på kartan man bor. Alla får ju redan som skolbarn veta att knark och för stora mängder alkohol är farligt oavsett om man bor i villa eller en betongförort, ändå producerar betongen långt många fler narkomaner än villorna.

Jag minns att vi i sjätte klass fick träffa "en riktig narkoman" i skolan. En nykter sådan som skulle fungera som avskräckande exempel för oss, det fungerade precis tvärtom. Jag är säker på att han berättade om ett hemskt livsöde men det är inte det jag minns och inte heller det vi var intresserade av. Vi ville veta hur mycket det kostade, hur det kändes, hur man gjorde när man injicerade o.s.v.

När jag var i min hemstad sist så mindes jag detta möte med narkomanen då jag såg en gammal klasskompis, dubbelt så gammal som jag, smal som en sticka och med den där karakteristiskt ryckiga gången. Sorgligt.

de allra flesta känner igen sig. Inte många har gått en spikrak väg mot nykterhet om man har problem med a. Men en dag så får man nog och vill förändra.
Självhjälpsprogrammet som finns här på Forumet tror jag kan vara till hjälp.
Att bearbeta det som gör att man dricker är viktigt tror jag annars är det nog svårt att bestämma sig o känna motivation. Man dimper ner gång efter gång annars. Ibland behöver man få proffshjälp. För några händer något drastiskt som gör att man till sist tar tag i sina problem, det som gör en orolig eller frustrerad och som gör att man dricker på ett dåligt sätt. Jag tror inte man dricker i evighet för att det är avkopplande och mysigt...
Att ta tag i det underliggande upplever jag som det avgörande.
Kanske bara mitt sätt att se på det... men ville ändå skriva till dig och önska dig lycka till. Jag känner din besvikelse och önskar att du kan göra upp med dina demoner som du skriver.

Ge dig själv en nykter dag i morgon o alla dina nyktra dagar är inte bortkastade. De har gjort dig ännu lite starkare.

Tilde

gick det fel..
Brukar aldrig skriva onykter här men gör det ikväll trots att jag druckit två öl nu. :(
Hatar att vara drabbad av denna sjukdom, så trött på eländet!
Mådde så bra senast jag skrev här och höll mig nykter. Var nästan inne på att erkänna för kompisar osv om hela problemet..
Men sansade mig.. och tänkte att jag kanske inte alltid måste vara så drastisk..
Så kom då kvällen då jag var stressad och framförallt besviken på mig själv och skulle 'försöka'? dricka ett par öl igen.
För min del finns det ju inget dricka bara en dag och fortsätta nykter sen. Så nu har jag gått igenom hela mönstret igen. Alltifrån jag klarar ju att bara dricka en öl per kväll för att minska ångesten osv till att vara tillbaka där jobbet blir lidande osv..
Skriver ärligt här nu för att det är det enda som kan hjälpa mig.. Att ta itu med demonerna igen. Kanske också för att det finns så få som vågar skriva om misslyckanden här nu.. Då det behövs som bäst.
I morgon ny kula igen... Blir plågsamt men vill klara det!