Senaste kommentarerna i forumet

Eller hur Vill.sluta!, vi "äger" som barnen skulle säga ;)

Cecilia02, öppna upp en egen tråd så är det fler som hittar dig och kan stötta dig.
Kämpa på!
Styrkekramar N

Men jag bor i Stockholm så det blir lite knepigt. Hör av dig ifall du är i Stockholm nån gång så kanske det går att ordna då. Jag gör detsamma om jag skulle ha vägarna förbi Malmö.

Vi håller kontakten!

/H

Känns jättebra och fint att jag kunde fånga upp dig i Putte72:s tråd
Hoppas det är helt ok Putte.

Känns rätt viktigt nu när Math gör debut på forumet.
Välkommen ä
Nere i det förlovade öllandet, härligt i många avseenden, tungt i andra. Men du verkar ha
koll på saker och ting.
Håll dig här och läs läs läs.
Se att din historia inte är unik what so ever.
Och du ÄR inte ensam, vi dina forumvänner är här och stöttar.
Eller när du känner att du orkar?
Starta en egen "tråd"
Upp med huvudet Math, du är här nu!
/A

Jag helt fascinerad av sömnen, denna ack icke prisade bindabundsförvant.
Faaaan vad det är skönt med SÖMNEN.
Sover gott och vaknar klar.
Vi är så djävla bäst!
/A

Det finns så otroligt mycket outnyttjad kraft som icke tas till vara på.
Hoppas på en fantastiskt underbar dag nu.
/a

Tack.
Känns lite konstigt att communicera med människor jag inte känner men nånstand känns det bra.. riktigt bra faktiskt.. Precis nu på väg hem från Tyskland och Bryggeri Mässan i Nurnberg ( riktigt jobbigt ställe att vara på under rådande omständigheter.. ) men i allafall.. I morron har jag möte med en doktor som förstod allvaret i min önskan och ska ta lite prover innan jag påbörjar nån sorts behandling.. ( antabus tror jag ) n

Ja, jag säger v 2 trots lördagens vinglas. Jag klarade att avbryta och inte heller dricka dagen därpå så för mig känns det ok (även om jag förstått härinne att man ska börja omräkningen från 0 när man druckit ngt).

Det går bra :)! Halleluja, det går bra! Visst, det kan vattnas i munnen vid tanken på vin. Men jag spelar den berömda filmen till slutet och vill inte dricka. Just nu känns det som jag kommer fixa det!

Det som fortfarande motiverar mig absolut mest är sömnen, den fantastiska, härliga, nykta sömnen! Jag längtar efter att lägga mig varje kväll, njuter av att lyssna på ljudbok (just nu "Anhörig", avskräckande om ngt!) och sen somna "på riktigt"! Inget snurr, inga ångesttankar, och framför allt att sova natten igenom utan att vakna vid 3 med ångest. Åhhhh denna underbara känsla! Man får ju hoppas att jag så småningom hittar ngt annat som är lika "kul" (låter lite deprimerande att längta efter att sova jämt ;)), men just nu räcker det för mig. Ger mig ngn vecka till med sömn som främsta motivation, sen får jag banne mig ta tag i mig själv, försöka börja träna eller ngt så jag blir piggare och kan hålla vikten.

Kram på er alla!

Sätter mig i favoritfotöljen en stund.. Känns skönt med brasan. Gråvädret påminner så mycket om de mörka slaskiga vintrarna jag genomlevde i södra Sverige.
Tankarna far också till alla de människor man mött. Människor som man i en del fall först fick en bild av genom andras ögon.. Som arbetskamrater t.ex.
Det sägs att "skvaller" är en del av kittet på en arbetsplats.. Tyvärr är det en del av den otrevliga gleggiga smörjan också..
Det där som envist häftar vid och verkar vara omöjligt att städa bort..
Ja, jag förstår, att det på en "stark arbetsplats" med starka, tongivande personer, kan vara svårt att bli av med den "roll" man fått sig tilldelad..
Och det är nog därför så många smyger så länge de kan med t.ex. missbruksproblematik.. Man vill ju inte ha stämpeln som firmans "alkis"..(även om man defacto, många gånger redan h a r det, inofficiellt)
Hur ska vi kunna orka vara "svaga", om sedan aldrig tillåts växa oss "starka" igen..?
Har en fd kollega, som en period jobbade som ungdomsledare. Hon gick in i väggen, pga både arbete och personliga problem..
Hon var tvungen att byta jobb, för hon kände att man aldrig riktigt "litade" på henne när hon kom tillbaks..
Hon blev förminskad, genom att man aldrig tillät henne ta det ansvar hon ville. Man lät henne aldig jobba ensam, man frågade ständigt om hon verkligen orkade.. och vid tillsättande av gruppledarposter, blev hon ständigt utsorterad med motiveringen att man inte kunde vara säker på att hon "pallade för trycket"..
ÄNDÅ, var HON den som efter sjukskrivningen hade mest koll på hur hon mådde och vad hon klarade av! Hon var den som kunde sätta tydliga gränser och säga nej..
Det som var hennes styrka, hade blivit hennes svaghet på den arbetsplatsen..
Idag ÄR det hennes styrka fast på en annan arbetsplats.. Hon lät sig inte förminskas och insåg att man aldrig blir "profet i sin egen hemstad".
Jag tror, att en dag, är vår svaghet (alkoholen) vår största styrka. Vi har en personlig erfarenhet som gör att det blir mer verkstad och mindre snack..
Inte för att vi för den skull ska gå ut och "frälsa världen".. Men den dan vi sätter fingret på någons ömma punkt, kommer det inte att finnas några bortförklaringar som biter..

Ha det gott därute och som Dompa skulle säga: Drick med förstånd! / trollis

Hej Trollis!

Detta är ju inte roligt egentligen men jag fick mig ett riktigt gott skratt. Humor är förlösande.
Ha en bra dag.

Hej!

Jag är så tacksam och lättad att ni är så vänliga här. Jag ska verkligen försöka hänga kvar här. Jag vill verkligen det. Jag vill vara nykter. Jag och alkohol är ingen bra kombination. Jag är en orolig själ i mig sjäv men jag lovar alkoholen gör det så mycket värre. Det första glaset då man känner att hela kroppen slappnar av är underbar, men det räcker ju inte för mig. Efter första glaset väcks något okontrollerat inom mig...jag vill bara ha mer och mer och mer....tills det inte finns något mer. Ibland kan jag begränsa mig och säga idag ska jag bara dricka 3 glas vin men så många gånger har det spårat ur. Alltid hemma. Vågar inte dricka bland folk. Alltid hemma hos familjen hos dem jag älskar mest. Usch fy f**n vad jag har utsatt dem för mycket skit. Jag har sådan ångest för det jag skäms så. Jag fattar inte att de fortfarande älskar mig, men de gör det, de verkligen visar det. Jag är så lyckligt lottad.

Kram C

Ja du Tilde, jag tror att vi stoppat undan så mycket känslor av olika slag.. Att vi inte tillåtit oss att känna.. Att vi "dränkt" känslorna så många gåner så att de genom åren blivit lite trubbiga.
Precis som så mycket annat som vi lindat in i vindimmorna.
Det kanske är som att putsa ett par skitiga glasögon.. Var det så här världen såg ut?
Var det så här det kändes?
Som jag ser det, är du modig! Du möter känslorna och låter dem vara det de är, känslor..
Du reflekterar innan du agerar..
Jag hoppas att din dag blir fylld av skratt och leenden idag!

Kram /trollis

Jag lånar Addes länk från "tuben".. Så här "glamorösa" är vi.. ;-D
Det är faktiskt nyttigt att skratta lite åt sig själv ibland.. Hoppas ni inte misstycker..

http://www.youtube.com/watch?v=74jujdAPAT0

Ursäkta att jag kidnappad din tråd, Andreas!
kram trollis

Så mycket klokhet det finns i dig idag!(har du märkt det *ler*)
Vi ska ibland skynda långsamt, inte låta oss "stressas" till beslut..
Det ska kännas bra i magen..

Och du undersöker ju alla alternativ först..SMART!

Visst har du fantastiska kollegor ;-D

Morgonkram / trollis

Får du det, jag har nog själv lånat den. Tror jag såg Stigsdotter skriva något liknande först.
Kram och trevlig onsdag !

Välkomstkören Cecilia02!
Läs våra trådar, så ser du att du är långt ifrån ensam. / trollis

Vad glad jag blir ;-D
samla du på alla positiva reaktioner du kan! Det blir en skatt att plocka fram som motivation om du skulle tveka..
kram /trollis

Välkommen hit Cecilia02! Styrkekram till dig och hoppas att du stannar kvar.

Själv fick jag världens underbaraste kommentar av min dotter igår. Jag har innan varit rädd för vad barnen ska säga att jag slutat dricka. Behövde jag inte alls vara. Jag har dem sista 2 veckorna erbjudit mig flera gånger att köra när min dotter ska på bio, skall till kompisar osv (vilket är väldigt ovanligt då jag hellre valt att dricka vin förr. Igår erbjöd jag mig att köra henne till och från en kompis på lördag. Hennes svar var: Ska inte du dricka vin då? (usch vad hemskt att det var hennes första tanke). Då sa jag att jag slutat dricka för henne och hennes brors skull och då säger hon: F-n vad coolt mamma! Skitcoolt!

Vilken underbar känsla och vilken reaktion. Värt miljoner. Det var ett tag sedan jag blev kallad cool, speciellt av en tonåring:).

Jag har verkligen valt rätt väg och vilken kick det ger mig. Just nu känns det som jag kan klara av allt och jag känner inget sug efter alkohol(just nu).

Kramar till er alla! N

Här ligger jag och tänker.

Tänker att en "fyllopromenad" i veckan vore en ide. För oss som bor i Malmö. Där man kan promenera med, anonymt, snacka. Inga lokaler.

Vi samlas, Pildammsparken tex, tvekar man så lämna, många är ensamma och behöver stöd, vi kan hjälpa varandra.

En tanke bara. Respons?

Har inte varit här länge.

Men du hjälpte.

Tack.

/Putte

Har inte varit här länge.

Men du hjälpte.

Tack.

/Putte

Den snor jag direkt till min samling av galghumor Höst Trollet.

Ibland måste man skratta åt eländet.

VV

Ja jag undrar varför alltid champange, vitt vin eller kanske rosé ska produkt placeras i romantiska scener på film... vore intressant om någon filmmakare någon gång spelade våran film till slutet... Alkohol är inte romantiskt, inte lycka, inte sexigt. Alkohol är ångest x ångest x ångest....
Maria du skriver så bra och roligt: Vi vill inte ha ett glas att sippa på lite romantiskt, vi vill ha hela flaskan själva eller helst två. Får jag låna kommentaren?

Kram/ C

Tack!

Vad bra det kändes att ni var så vänliga mot mig. Hade lite ångest över att jag blottat mig, men å andra sidan är jag ju anonym här. Det känns skönt att läsa att det finns fler som brottas med samma problem som mig, som kan förstå all ångest som kan finnas i en. Och att det där suget efter alkohol finns. Min man dricker också för mycket men han blir aldrig så full som jag blir, får inte denna olidliga ångest dagen efter som bara går att lindra med en liten återställare. Han har lovat mig att han inte ska dricka på några månader så att jag inte ska behöva frestas i onödan. Jag hoppas han håller det. Han har lovat detta förut men inte hållt det. Men jag vet att det är upp till mig kan inte skylla på någon annan. Tack för att ni lyssnar.

/C

Är nog bra! Det känns bara som om jag vill komma vidare. Nu! Men det gör jag tids nog, det får ta den tid det tar och jag ska känna efter riktigt ordentligt, det ska jag. Det är väl för att jag, som du säger Maria, tidigare varit bedövad och inte riktigt känt efter.

Tack för tipset om Par i terapi. Jag såg inte den tyvärr. Försökte se gamla avsnitt på SVTplay häromdagen efter att jag fått tips av en (manlig!) kollega som sa att den var mycket bra! "först tyckte jag den var jättelarvig" sa han, "men sen upptäckte jag att, nämen sådär brukar ju jag säga!". En annan (även det en manlig!) kollega tyckte mycket bättre om In treatment, som är en annan bra serie (som jag faktiskt sett). Vilka män jag har på mitt jobb :-)