Senaste kommentarerna i forumet

Nu förstår jag...men det var det ursprungliga inlägget jag inte riktigt fattade. Detta som du har ändrat är kristallklart ;-). Bättre att fråga än att sväva i okunskap. Ha det bra! /R

femte barn i klassen...........

http://blog.unicef.se/2012/10/27/plotsligt-fick-jag-en-identitet-ett-ma…

Ok, jag utvecklar. Jag hälsade Harry välkommen.
Thats it............

vill jag bara signalera min närvaro! Har läst i många trådar ikväll och vi är många forumsyskon härinne och vi blir bara fler och fler. Skönt att forumet finns och kan vara ett sådant stöd för så många själar. Bara tragiskt att vi behöver det så mycket...

Dessa tankar gör mig alldeles blodrött förbannad: Hur kunde jag låta ett flytande kemiskt preparat bli det viktigaste och mest centrala i mitt liv?? Hur kunde den viktigaste fritidssysselsättningen, den allra heligaste hobbyn bli att hälla ner gift i halsen?? Vart fan tog reflektionerna och Den Goda Anden vägen?? Varför lät jag ett flytande preparat som bara gjorde mig olycklig och ångestfylld få bestämma över mig och mitt liv och färga alla mina känslor och upplevelser grå??

Jag märkte och registrerade faktiskt detta för ganska längesedan och ändå.. lät jag.. det fortgå...

Okej... Fast är min övertygelse, även om den svajar som en lätt krusning av lövkronan emellanåt, att jag aldrig mer vill eller ska sälja ut mitt oberoende på detta sätt fler gånger. Det räcker som sagt nu! Livet är alldeles för förunderligt, påtagligt och viktigt, nu när jag väljer att spela utan sordin. Färgerna och konturerna är skarpare, jag hör verkligen vad mina barn säger (på gott och ont...) till mig och till andra och kommunikationen med Den Käraste är rak och direkt, så nu kommer jag ihåg vad som har sagts (även det på gott och ont, hehe...)

Och en annan insikt av godo som jag gjort är: Det finns ju förbannat mycket gott att dricka, som inte innehåller nervgift och skrumpleverbensin! Jag tror jag utforskar och satsar på dessa drycker nu istället... Iallafall ett tag.. ett långt tag... jättelångt...

Jaha, mina vänner. Dag 28 i nykterhetskalendern har precis börjat och nu är det tid för bingen, även för mig. Jag fortsätter resan på det inslagna spåret och jag hälsar alla nya forumsresenärer välkomna in i vagnen. Även om det är trångt så finns det plats för alla!

Varma kramar från en färdigvaccinerad NyMan! Hörs senare - Godnatt!

Ståndaktigt att du bara bastade och hoppade över tillbehören.
Skönt dagen där på!
Själv har det varit en helvit väcka och helg. Känns jävligt skönt fräsch i knopp o knopp.

ha det bra //Paron//

Kan vara helt sant Trollis...inga dåliga funderingar. Tänkte på mitt öra och den ihållande, ilande, molande värken jag drogs med i veckor. Inte ens när jag var hos doktorn för att få glädjepiller mindes jag att nämna det. För det ÄR lite "hypokondrikervarning" på att söka för ont i örat :-). Anar att det var ett typexempel på macho. Gick först när farmor sa att det kunde vara ett tecken på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation...typiskt kvinnligt tänk. Det löjliga är att jag tror att den här öronvärken kan förklara en del av min grinighet på sista tiden. Kunde ju inte ens sova på ena sidan för att det gjorde ont att ha huvudet på kudden. Eftersom ingen annan kommer att påpeka det, så gör jag det själv; Idiot! Ha en bra kväll, drick inte med förstånd ;-). /R

Greppa inte riktigt ditt inlägg här...är kanske lite trög. Har du lust att utveckla? Hoppas iaf. att allt är ok och att du får en bra kväll! /R

Välkommen! Du har fått bra råd av både Adde och Trollis. Mat, vatten, fysisk aktivitet och forum. Vitaminer är inte heller fel med våran sjukdom. Bakfyllan släpper förr eller senare. Även andra psykiska och fysiska symtom som ångest, svettningar och rubbad sömn. Men allt det där vet du ju. Även att det psykiska ofta tar längre tid, speciellt om man redan lever i en stressad situation...som jag förstod att du gör. Jag respekterar att du skrev att du tog ett återfall. Du har självinsikt...många har inte kommit så långt utan de "råkar" trilla dit. Självinsikten är ett av dina viktigaste verktyg just nu. Antabus är klokt...men då får det inte ligga kvar i röret.

Älta nu inte ditt misstag. Utan gå vidare. Skriv och läs här. Visst är många historier till förbannelse lika...men det kan finnas en tröst i det med; Man ser att man inte är ensam. Väkommen hit. /R

Inte att sluta, det svåra är att inte börja igen.
Välkommen till denna brokiga skara med härliga människor.
/A

Baksmälla, är gudskelov ett övergående tillstånd!
Att försöka bota det med mer alkohol, är som att rekommendera en bantningskur till en anorektiker...

Fast å andra sidan sägs ju att vi fruntimmer tar till knasiga metoder ibland.. Som min bästa kompis sa, när hon tokshoppade skor: Säga vad man vill om nya (lite för små) skor, men de får en att glömma alla andra bekymmer...

Nåja, meningen är inte att driva med dig, utan lätta upp stämningen en smula.. Varför inte följa Addes råd?
Går du förbi apoteket (det riktiga alltså) så kan du bukra upp med lite vitaminer + magnesium. ( B +C vitaminer är bra för oss med alkoholproblematik..)

Håll ut, detta är bara första dagen av ditt nya liv!
kram /trollis

Jag ska kämpa på, hålla ut och ta mig tillbaka till det sköna alkoholfria liv jag hade innan. Ett stort problem är dock att jag har så förbannat svårt att uthärda baksmälla (ett problem jag med all snnolikhet delar med många här).

Återigen, tack för ditt stöd, det är skönt att veta att man inte är ensam.

Du har rätt, du är vanlig, men inte desto mindre välkommen!
Vi är väldigt vanliga allihop.. På lite olika sätt, fast med den gemensamma nämnaren alkohol..(eller rättare sagt "allegin" mot alkohol)
Du tycks ju ha funderat ett tag och vad jag förstår, så är det inte ovanligt att man snavar sas på tröskeln, när man bestämt sig!
Låt inte det hindra dig, utan upp igen! Häng kvar här, botanisera bland trådarna och skriv (om du vill och orkar)
Ångesten kommer lika mycket av själva alkoholen, som av "skammen" att man inte klarat av sina intensioner. Skammen kan du släppa, men du behöver kanske lite annan hjälp också att hålla dig nykter?(förutom antabus) Pepp på forumet är bra, men ibland behöver man ha någon i RL också..

Rekommenderar AA, Al-anon eller varför inte husläkaren om du har någon bra?
Att verkligen få prata med någon som vet vad det handlar om, är en mycket bra hjälp!
Ring Alkoholhjälpen, de kan stötta dig..

Vi är många här, som gör som Jonas i serien "Jonas löfte". Vi tar EN dag i taget!
Jag hoppas att du orkar ta idag och imorgon till att börja med..

/trollis/

Harry !

Ångesten går över när du fått lite lugn och ro och inte minst om du kan äta och dricka (vatten då helst !!) lite. Kanske ta en promenad innan kvällen ? Och det är helt ok att känna sig lite svag men undvik att självömka dig för det blir en negativa spiral av det.

Häng kvar här och fortsätt skriva av dig, det hjälper mer än du kan ana.

Härligt att du hittat hit !

Lycka till , klappar på axeln!
//A

Då var man , som Uggla sjunger.. "Kung i baren.." ;-D

Ja, alkoholen har ju den egenskapen, att den får hjärnan att "logga ur"..
Och jag tror att du också sett problemet, som verkar vara det som sticker upp över ytan av ett isberg..

Eftersom vi människor är flockvarelser, så vill ingen vara "utanför", bete sig avvikande eller falla ur mönstret..
Varför lyckades Alliansen annars så väl i att mynta just uttrycket "utanförskap"?
Jo, att vara "utanför" är för många det mest skrämmande som finns..
Även om "gemenskapen" är rena sk*ten.. Även om man känner att man innerst inne mår bra av den..

Det är väl hamrandet av det gamla uttrycket : "Man vet vad man har, men man vet inte vad man får." som sitter i..
Märkligt att vi har så svårt att släppa det som är dåligt, även om vi anar att det vi kan få är bättre..?

kram /trollis

Vad roligt att se dig här!
Och vad skönt att det verkar gå bra för dig.
Det är inget nederlag att be om hjälp, snarare tycker jag att det visar på MOD, klokskap och att man tar sig själv på allvar.
Ha det gott i höst/vinter-rusket!
KRAM /trollis

Oj, det har tagit lite tid att läsa ikapp i helgens trådar;-D
Katt-a-strofen tycker inte alls att det är kul med snö.. Han har ränt ut och in hela förmiddan, höljutt klagande över att matte inte kan fixa det där vita, kalla kletiga, som fastnar under tassarna..
Kort sagt, han är "missbelåten" ;-D

Vi har varit bortbjudna till mannens syster, som fyllt år.. Eftersom det är några mil, så sov vi över en natt..
Hennes gubbe, är också rätt glad i alkohol, så det var med lite fjärilar i magen jag åkte..
Hade inte avkrävt några "nykterhetslöften" men hade tagit med mig lite alkoholfritt, för att inte själv bli överrumplad.
Det visade sig att min svägerska tydligen var inne på lite samma linje, för hon hade faktiskt 0-öl i kylen.
När vi stod och donade med maten, medan våra gubbs rastade hundarna, sa hon liksom i förbigående, Ja, det har blivit så mycket vin och fester i sommar, så jag behöver få lite distans och gå ner i vikt..
Likadant här, kontrade jag och och erkände att jag hade problem och därför ville ha en nykter helg..
Blev bjuden på "Ginger beer" helt alkoholfri (finns på systemet) som var helt underbar! Mycket smak (för den som gillar ingefära) T.o.m gubben tyckte att det smakade gott ;-D
0-öl, däremot tycker han är "blaskig" och dricker hellre lättöl..
Nåväl, det badades bastu och gubbsen ville naturligtvis ha några pilsner.. Men det blev ingen "tävling" eller något hetsdrickande..
Visserligen var våra respektive bra "runda under fötterna" när det blev dax att lägga sig, men ingen av dem ballade ur, som de brukar.
Kanske berodde det på att det dels inte fanns någon starksprit och att svägerkan köpt hem "lågalkoholvin" till maten.. Och inget av ölen var starkare än 4,5% ( I vanliga fall köps det minst 7,2:or)
Tror inte att våra gubbs ens märkte det ;-) De var fullt upptagna med att prata jakt, fyrhjulingar och senaste snickerivertygen..
Det var så skönt, att gå upp på morgonen, och vara pigg (så pigg ett morgontrött troll kan vara..)
Sitta med svägerskan och hundarna i köket medan vedspisen sprakade och njuta av en kopp kaffe och småprata om livet, blev lite av pricken över iet..
Jag hann att berätta lite om mina farhågor beträffande mannens alkoholvanor och hon berättade, att så städad som denna "fest" varit, hade hon inte upplevt det på länge.. Tipsade henne om forumet, och vem vet, kanske dyker hon upp?
Hon har heller inte bestämt sig för mer än "en dag i taget".. Hon vill inte riktigt släppa tanken på att aldrig få dricka vin igen..
Vi var i alla fall överens om, att det säkert finns många problem dolda, i stugorna och detta med "vindrickandet" eskalerat de senaste 10 - 15 åren..
Kommer du ihåg, frågade hon, när vi var unga, så fanns det kanske bara 10 sorter att välja på, på bolaget.. Ett par flaskor rött, ett par flaskor vitt och så lite "bubbel".. Ville man ha något annat, så fick man beställa..
Med tanke på vädret, blev det en tidig avfärd, vilket hade varit otänkbart för några år sedan..
Gubben konstaterade glatt: men vad skönt att slippa köra i mörker och att det är lite kvar av dagen när man kommer hem..!
Det enda jag sa, var: Vad roligt att du uppskattar det. Nästa gång får du köra... ;-D

Ta det lugnt vänner! sätt på dubbdäcken (det har min röde prins gjort *s*)och kör försiktigt!
kram /trollis

Och får sådan ångest att jag knappt kan andas. Din sommar och dina tankar kunde varit mina. Fattar bara inte hur jag ska klara att ändra mig långvarigt... Någon dag eller vecka - ok, men sen?

Så skönt ändå att läsa att det finns andra...

/m

Byt inte namn.. Vi måste få ha kvar lite av denna ljuva årstid.. Speciellt nu när trollis är nästan översnöad *fniss*

Vad u n d e r b a r t, att få läsa dina inlägg, de andas på något sätt harmoni. Som att du kommit ifatt dig själv och tar hand om dig!

Visst, livet är inte enkelt, men om vi inte får träna våra "andliga" muskler, så utvecklas vi ju inte heller..

Ha en underbar dag! /kram trollis!

Hur går det?
Blåmärken i själen svider en stund, men din inställning är HELT RÄTT!

Hör av dig, oavsett. Vi finns här
kram /trollis

Morn Dompa & VillerValle!
Ha, ha, läste din arkeologihistoria VV, och det stämmer nog ;-D
Kan kontra med en "nästan sann".. När arkeologerna hittar ett kranium, kan de på ögonhålornas form se om det är en man eller kvinna..( det med formen är sant!)
kvinnor har rundade ögonhålor, männens är mer fyrkantiga. En reporter frågade vad det kunde bero på, och arkeologen sa lite skämtsamt, Det vet vi inte, men det förklarar kanske männens stora intresse, att sitta framför TV:n.. @@
Visst finns det skillnader, men varför haka upp sig på dem (och strida), varför inte konstarera att vi kanske gör saker på olika sätt och låta oss komplettera varandra istället?
Vissa saker HAR med hormon-nivåerna (av våra könshormoner) att göra! Det har konstaterats, i de fall personer byter kön, och i samband med detta påbörjar en hormonbehandling!
.. Kanske borde också kvinnorna lära sig att bli lite mer "egoistiska", och utgå från sig själv, istället för att försöka "rädda hela världen"?
För väldigt många, går tyvärr under själva, i sina försök att "rädda den heliga familjen".. Fast DET har nog mer med uppfostran och kultur att göra..
Minns i min ungdom, vilken skillnad det gjordes på "pojkar och flickor", inte minst vad gäller literatur.. Pojkböcker = Äventyr, hjältar, riddare etc.. Flickböcker/tidningar = Romantik, romantik romantik.. SUCK
Tyvärr verkar det som om bilden envist klibbar kvar.. Killarna är tysta macho-hjältar och kvinnorna är romantiska våp, för att hårddra det hela.. Och det är sällan någon ifrågasätter, varför flickor ska vara snälla och tysta och pojkar får vara busiga och "ta för sig"..
Nåja, det var lite av mina funderingar på det hela..

Ha det gott, KRYA PÅ DIG Dompa! från ett lite översnöat höst troll ;-D

Ställer in ett ljusfat jag tillverkat på keramiken. Det är vitt med mönster från en spetsduk med rosor och ganska skevt och lite ojämnt i kanterna. Men på det står tre blockljus i rosa, grått och vitt och det lyser upp så lugnt och tryggt. Tänker på er alla forumvänner som kämpar på i vardagen en stund innan det är dags för mig att ta tag i den här veckan.

Kalla, det är ju "din" dikt som får mig att kämpa vidare varje dag!!
Läs den om och om igen och ta hjälp av läkaren. Jag tar anti-depp-piller och vet att det kanske inte är det bästa, men ibland finns inget alternativ.
De djupa, djupa dalarna blir inte fullt så djupa och vi som kämpar mot A kan behöva all hjälp som finns.
Tänker på dig!

Ler när jag läser era funderingar, ni är så härliga, tänk att jag kan sitta här i min soffa och ta del av era tankar, så glad för detta!! Kramar från en något frostbiten Sommar

Tänk jag trodde aldrig att jag skulle sitta i soffan tidigt, tidigt en måndag morgon och bara njuta.
Det är lättare att njuta av dagen som är och av stunden som är när jag inte hela tiden är på väg någonstans.

Jag drack ju aldrig på vardagarna så för mig var det en enda lång väntan på helgen.

DÅ skulle allting falla på plats, DÅ skulle jag äntligen få lite lugn och ro, DÅ skulle alla vara så lyckliga och mysiga tillsammans i vår familj.
Nu behöver jag inte längre vänta på de stunderna utan jag passar på när jag kan.

Dricker kaffe ur min kopp jag hämtade på keramiken igår, den blev otroligt sned, vind och ful men det är mina händer som format den så kaffet smakar utsökt!

Lånade boken AnsvarsFULL som e-bok (tack Stigsdotter) och sträckläste den på några timmar. Den var skrämmande bra och många igenkännings-stunder. (Har även jag bott utomlands och varit sååå rolig, svensk och blond...)

Gick och la mig igår kväll med alldeles för mycket godsaker i magen. Mådde nästan illa... Har frossat hela helgen i ostbågar, godis och som vanligt glass-med-kolasås-berg.

Under natten måste min hjärna arbetat som sjutton och kopplat ihop alla trådar åt mig för nu när jag vaknade var det solklart: jag äter ju precis som jag drack!!!!

Känns inte så kul att få en sån insikt till morgonkaffet, men jag är inte rädd för detta som jag var rädd för A och jag förstår att det är en del av den här resan. Jag äter för att belöna mig, trösta mig och på ren trots! Har en mamma som i alla år har kommenterat min vikt och gett mig beröm när jag gått ner. (Har vägt allt mellan 57-82 kg) Och en frånvarande pappa som varannan helg öste kärlek i form av just glass över mig. Äter inte alltid för att det är gott utan bara för att något/någon i mig ropar på det.

Gör lite ont att skriva detta, men samtidigt så skönt, känns som att jag vetat det länge men att det liksom inte fått komma upp till ytan. Det är ju otroligt vad det här forumet gör med en, TACK för att någon skapade detta och för alla ni vänner som finns här.

Nu är det dags för mig att hoppa in i duschen, har en lång dag framför mig med heldagskonferens på jobbet. Det blir middag och övernattning på en kursgård i kväll, men jag tar bilen och åker hem efter middagen.
Känns redan nu så skönt att veta att efter middagen får jag sätta mig i min kära bil och fara hem till min mysiga, mysiga säng och vakna utvilad och icke-bakfull i morgon.

Dessutom hade ju flera veckor innan detta gått åt till att fundera på hur mycket jag kunde dricka eller inte dricka, sätta upp regler och antagligen bryta dem....

Kramar från Sommar (som kanske borde byta namn nu när frosten kommit....)