Senaste kommentarerna i forumet

@Andrahalvlek tack så mycket 😀

@Sisyfos Det är tänkvärt vad du skriver. Angående minigolfen så har vi nog olika roller inom familjen och vi vet även vilka styrkor vi har. Dessutom är min dotter och man mycket mer tävlingsinriktade än vad jag är. Men utan att verka försvarande så var nog min dotter lite imponerad av mig. Fast generellt så tycker jag nog också att i samhället är vi inte så bra på att berömma varandra. Det kostar så lite men det ger så mycket. Ibland är jag hyfsat bra på det men jag skulle kunna vara så mycket bättre, i synnerhet gentemot mina barn och min man. Jag tror att jag är bra på att berätta hur mycket jag älskar dem, att jag är stolt över dem..fast i och för sig jag är nog ganska bra på det....men de behöver SÅ mycket mer och då syftar jag mest på barnen.

Vet inte om ni kommer ihåg att jag köpte tarotkort i våras? Kan egentligen ingenting om det men ändå lockade det. Fast..hur mycket har jag använt dem...troligtvis inte mer än högst fem gånger. Hur som helst..när jag kom hem nu från jobbet plockade jag fram korten och drog ett där rubriken var BÖRDA. I texten står det följande " Detta kort hälsar att något eller någon kan bli eller vara en börda. Du kan ha tagit på dig för mycket ansvar eller ha en för stor uppgift. Det kan vara en ansträngande uppförsbacke mot ditt mål." Jag tänker direkt att bördan är alkoholen och lindrigt sagt...jag...det är en ansträngande uppförsbacke mot mitt mål...så var detta ett tecken? Ett tecken på vad? Jag tänker...ett tecken på att alkoholen är verkligen en börda...en oerhört stor börda...det är uppförsbacke...men jag SKA nå målet!!

Ja, som jag skrev igår så ska jag prata med läkaren imorgon...och jag vet...jag ska vara snäll mot mig...men fy sjutton vad jag skäms...och känner...vad sjutton är det med dig?!?!? Jag som ändå har gjort kontroller av lever och mage...ska väl för sjutton ta tillvara på att det var bra förutom fettlevern. Men...i samtalet med läkaren vill jag fokusera på vad behöver jag? Vad kan han hjälpa mig med? De andra bitarna varför jag hamnade i återfall osv kan jag prata med min kurator om.

Till sist vill jag avsluta med ord som Ola Salo sa när jag var på hans konsert på Rondo i Gbg för 2, 5 år sedan. En konsert som var helt helt fantastisk!! Han sa följande (kanske inte helt ordagrant):

"Tänk stort...tänk själv..
Att bli vuxen det handlar inte nödvändigtvis om att sluta drömma.
Det handlar om att ta ansvar för sina drömma, att gå sin egen väg,
följa sitt hjärta istället för omvärldens förväntningar.
Ja, det låter ju självklart fint
det kan vi alla vara överens om
men det innebär en daglig kamp
om föreställningar om normalt värdigt beteende".

Jag har inte alltid gått min egen väg...och det är den vägen jag söker...modet att vara mig själv...och på den vägen vill jag inte att det ska finnas plats för alkohol...och jag vet...det är jag som bestämmer det.

Önskar er alla en fin tisdagskväll....hos mig....en mycket regnig kväll.

kram:)

Middag och tjafs med både ungdomen och den lite yngre. Lagom kul, inte direkt de jag behövde nu ... tröttheten har också slagit till med full kraft. Känns som att jag skulle kunna lägga mig NU. Behöver ändå se till att alla duschar och är redo för morgondagen innan jag lägger mig. Vill inte somna nu och vakna 01:00, superpigg. Har en del jag vill förbereda för egen del också.

@Branda Grattis till 1 nykter månad! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

Härligt att läsa!

Härligt att läsa!

12 dagar har gått. inget sug på alkohol alls. hållt i träning o jobb o allt har flytit fint. känslorna är annorlunda. känner mej ej lika lättstött irriterad eller arg som innan. verkar bara bli bättre o bättre för varje dag som går. känner mej piggare oxo både mentalt och fysiskt. ganska fantastiskt hur snabbt man kan förändras av bara 12 dagar. bara köra vidare o hoppas på ännu bättre välmående!

31 dagar alltså en hel månad 🙂 blir gymmet I kväll, lite piggare denna vecka känner mig inte alls lika sliten som förra veckan.

Jag har någon konstig rastlös känsla i kroppen. antar att de blir så när man går från att i närmare ett halvår behövt ta hand om en ungdom, ibland handgripligen hålla fast hen, inte kunnat låta hen gå på toa själv, sovit med hen och ja... helt enkelt spenderat alla timmar på dygnet med hen. När sjukdomen blev bättre och jag återigen började få lite tid för mig själv var alkoholen snabbt tillbaka och fyllde det eventuella tomrummet. Nu finns ... ingenting? En mer eller mindre frisk ungdom som jag glädjer mig åt helt otroligt mycket, såklart, men de har också givit mig en massa tid som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av. Speciellt då jag inte börjar jobba heltid förens i nästa vecka, ev slutet av augusti beroende på hur skolstarten går.

Idag har jag jobbat 4timmar. Gått en skogspromenad med hundarna. Klippt gräset tillsammans med maken. Löst ett korsord. Fixar med disken. Och klockan är inte ens fyra!

Vad sjutton för folk med all överbliven tid?!

Qwer1; tack! Jag vet inte helt säker vart jag vill landa i slutändan... fast egentligen vet jag ju att jag alltid hamnar i ett okontrollerat drickande när jag väl börjar igen efter ett längre uppehåll. Den här gången har jag kunnat köra på i över tre år utan att de spårat allt för hårt, utan att de fått allt för stora konsekvenser. Men jag vet inte om de är värt det i slutändan. Vetskapen om att jag kan hamna ”där” igen med ångest, skam och skuldkänslor... bara för att kunna ta ett glas här och där... nej, jag får se. Nu är det 30 nyktra dagar som gäller. Sedan får jag utvärdera.

@Arvedelen Det är förståeligt att du inte har en plan ännu när du inte har rett ut vad det är du vill eller vad du tror kan vara bäst, men att inte ha en plan gör att risken för att misslyckas ökar dramatiskt. Det som kommer hända, när du inte vet exakt vad du vill göra är, att du idag tänker att du ska göra en förändring, men när du väl är på firandet till helgen och festkänslan infinner sig så kommer alkoholdjävulen att vilja tänja lite på den där gränsen, som ju inte ens är helt definierad "Ett par öl till kan jag ju ta när det ändå är fest" kommer du att tänka.

Så oavsett om du bestämmer dig för måttlighet eller alkoholfrihet så skulle jag vilja påstå att det är viktigt att du har en plan för dig själv framåt för att ha en chans att lyckas. Jag vet inte hur mycket programmet här på sidan har förändrats men tidigare var det i alla fall så att det hjälpte en att bena ut vad man vill.

Nu kanske jag beskrev det i lite väl allmängiltiga termer men jag skulle tänka mig att det är så för de flesta. När man känner att det är dags för förändring tänker man att man ska dra ner eller sluta men vet inte riktigt. På fredag är det fest och när man väl är där bestämmer man sig för att man inte ska sluta ännu i alla fall och dricker en öl och tänker hålla det måttligt istället och sen blir det några till och så är man tillbaka på ruta ett. Att ha en plan är ju ingen garanti att man följer den men ger en i alla fall en chans.

@Aura Du är stark du fixar det! Man mår mycket bättre att vara nykter. Jag funderar själv på att bli nykterist till 99% och ta ett glas skumpa/välkommendrink för att fira något speciellt inget mer

@Arvedelen Du fixar det.Kolla youtube, film, skapa ett konto på youtube prenumerera på folk du gillar.

Nytt försök till alkoholfrihet eller måttlighet. Vilket det blir har jag inte bestämt ännu. Det är det sociala jag tycker är så svårt, vill kunna dricka måttligt till fest (tror jag?). Eller? Vad vill jag egentligen.

Nykter dag 3 efter en sommar med vin nästan varje dag. Men till helgen är det firande, som jag redan har ångest inför.

Surr surr i skallen.

Tack!@Gaia
Hittade din tråd när jag började kika runt..
Du låter som en bra inspiration!☀️

❤️@Gaia

@Varafrisk skrev:"När jag inte behöver så många slag tänker dem att det var tur medan när de slår få slag då är det skicklighet. "
Jag kan bara inte låta det där vara okommenterat, eftersom jag ibland har sett såna mönster i en familj i min närhet. Det handlade om en kvinna som inte hade särskilt gott självförtroende tror jag och det var alltid saker hon inte gjorde bra. Det påtalades ofta av personer i hennes närhet. Jag har funderat på hur det sett ut om hon istället fått uppmuntran och beröm.
Det kan tyckas vara en småsak just det där med minigolfen, men jag tycker att det är alldeles utmärkt att du reflekterar över skillnaden i deras bedömning av dig och dem, för det har betydelse.
Min uppvösxtfamilj var ganska fattig på beröm, men min farmor och farfar var duktiga på att ösa beröm över oss. Det blir ofta väldigt konkret kritik när man gjort något dåligt, och mer allmänt vad som är bra. Jag tycker generellt att vi får för lite beröm och uppskattning och det har betydelse.
Det är så lätt att fastna i tankar om att man inte är bra, men ett sätt är verkligen att tänka på vad man är duktig på iställlet för det andra. ”Det här gjorde jag bra”, ”det här blev gott”, ”det här blev fint”. Jag försöker också numera konkretisera när andra (särskilt tonåringarna) gör något bra. Ganska mycket trevligare är det också att berömma dem än att tjata.
Å så glömmer man bort det med jämna mellanrum och är där igen med sin otillräcklighet, men jag tycker att du kanske ska göra ett försök med beröm, särskilt dig själv. Om du handlar och dricker så kan det kanske vara en sån sak som att du i alla fall inte drack upp allt, att du hällde ut, eller att du lät bli att dricka överhuvudtaget. Alla små, små framsteg och framgångar ska upp i ljuset. Det är de som är viktiga.
Särskilt första gången jag slutade så var jag på en dålig plats. Inget var bra med mig, varken hemma eller på jobbet. Jag packade bokstavligen ihop alla gånger jag misslyckats, fokuserade på segrarna, läste härinne och då fanns det många som tragglade och som drack mer än jag. När jag väl var där på andra sidan kunde jag plocka fram minnena och tillkortakommanden då och då och känna lite på dem om det inte gjorde för ont. Jag vet ju inte om det kan vara en väg för dig, men en del i euforin som många uttrycker är ju också den där känslan av framgång och att man gjort nåt bra när man inte druckit och det måste man uppmärksamma.

Du kämpar på så himla bra! Klokt att fortsätta med antabus länge, som en säkerhet för dig och som en hjälp för din kvinna att återfå tillit till dig. Det är en väldigt gungig resa som tar sin tid.

Att klara av att bli nykter är otroligt stärkande för självkänslan och självtilliten. Och i spåren av det vågar man sen göra andra saker. Men det allra bästa är att försöka vara här och nu hela tiden. Jag kan rekommendera podden ”Närvaropodden”. Bengt Renander är ex-alkis och har jobbat mycket med meditation och medveten närvaro.

Kram 🐘

God morgon dag 2!

Fy vilken natt det blev. Det blev inte många timmars sömn... har identifierat ett par orsaker och ska justera tills inatt. För det är som du säger Mary, just nu vill jag mest bara sova och lägga nyktra dagar på hög. Förhoppningsvis når jag dig du och Qwer1 är så småningom.

Jag antar att jag får vara på min vakt gällande sug och impulsiva beslut gällande alkoholen idag, sett till att jag antagligen kommer vara väldigt trött. Ska be maken om stöd då han kommer hem från jobbet. Själv jobbar jag hemma idag.

Tja, var ska man börja!? Att bli nykter är tufft! Bara som information för er som trodde något annat. Ursäkta språket, men Jävligt tufft!!
Man tror man läkt efter 10 nyktra veckor! Det har man inte! Bara som information för er som trodde något annat. :-)
Första träffen efter semestrar med min terapeut. Denna gången var det jobbigt. Jag är en person med stor integritet och vill ha ett ganska stort avstånd till personer jag inte känner. Denna gången kom hen för nära för att kännas bekvämt. Jag lämnade frivilligt ut mig, kanske nyttigt, men det kändes inte bra!
Ångesten har börjat avta men orken är det inte mycket med. Väldigt små ansträngningar kräver vila. Det är jobbigt att bli nykter.
@Andrahalvlek Läser dina inlägg i min tråd som medicin. :-) Mycket funderingar på "att ställa sig vid sidan om", fundera på vem jag varit, vem är jag och vem vill jag bli. Erfarenheter i en dimmig alkoholhjärna kanske inte är så konstruktiva men ändå erfarenheter. Allt vi gör i livet påverkar oss på något sätt. Den jag var innan alkoholen fick sitt grepp i mig finns inte längre. Finns heller ingen önskan att han ska återuppstå. Jag vill växa och bli en BÄTTRE människa.
Jag är otroligt glad över att efter drygt 10 veckor fortfarande vara nykter. Vill aldrig mer i mitt liv få i mig en endaste droppe alkohol. Har lovat mitt älskade kvinna att äta Antabus så länge hon så önskar och tills hon litar på mig igen. Även om det tar 10 år. Jag har insett att jag behöver ett livslångt uppehåll från alkohol.
Vet inte vem som orkat läsa detta eländiga inlägg ända till slutet :-) men ni som ändå gjort det ska veta att mellan all skit jag skriver finns en glädje och stolthet i att jag varit nykter längre til än jag varit på många år! DET känns skönt!

@Andrahalvlek @Andrahalvlek många och varma kramar tillbaka.

@Miss Mary Poppins

Samma här. Nu vill jag inte sova längre fast jag måste. 😆

Kolla youtube det hjälpte mig inne på min sextonde dag imorgon.

Jag trodde det här skulle vara så mycket värre.. men satan vad snacks godis jag köper istället och äter. Bättre i min sago men ska försöka hålla mig med till sötsaker på fre/lördagar.

Låter som bra plan. Både att köra 30 dagars programmet men också bryta mönster. I början ville jag bara lägga mig så tidigt som möjligt för att "få räkna dagen" som nykter. Nu njuter jag redan av mina nyktra kvällar och kan sortera alla tankar och känslor till rätt plats.

Ska bli spännande att få följa din resa 🥳🤸💚

Dag 1 börjar lida mot sitt slut och de känns ok.

Är egentligen inte så trött men har lagt mig i sängen. Tänker att jag kan se en serie eller något och försöka somna, kroppen behöver vila och jag vill vakna utvilad imorgon.

Idag har suget knappt funnits alls, känns bra och något väntat. Busat med valpen och sett en film med karln. Tänker att jag ska göra något annat än de jag brukar, bryta mönstret som leder till slentrianmässigt drickande. Det fungerade fint ikväll. Måntro vad jag ska hitta på imorgon?

Tack Miss Mary Poppins!
Jag gick med i 30-dagars programmet som finns här på alkoholhjälpen. Där får man reflektera en hel del kring för- och nackdelar kring alkoholen. Det är något jag gjort många gånger tidigare också, jag vet ju egentligen allt jag behöver veta. Tänk att jag ändå inte har lyckats hålla mig helt nykter, nog är det märkligt ...

Det har varit ett tufft halvår för oss i familjen. Ett av barnen har varit sjuk och jag har VABBAT halvtid och heltid sedan i våras. Har just börjat jobba halvtid igen och hoppas verkligen att barnet är på rätt väg och att hen klarar av att börja skola igen. Under den sämsta perioden drack jag inte alls, det började igen när barnet började bli friskare och klarade sig mer och mer själv. Då var det som att jag behövde få bedöva känslorna och ”slappna av” (vilken klassisk ursäkt!). Nu vet jag ju att lindringen är otrolig kortvarig och att den dåliga nattsömnen och att ångesten som följer när alkoholen går ur kroppen inte är värt det! Speciellt inte när det påverkar en så stor del av dagen efter som jag tycker att de gör nu för tiden. Har funderat länge och nu bestämt mig för att köra. Delmål 1 är att klara helgen. Delmål 2 är att köra klart 30-dagars programmet.

Tack alla ni som har skriver och peppar mig! Det värmer oerhört mycket:) Framför allt att ni inte har ledsnat ....

@Se klart Du säger att du skriver på känsla...men det du skriver är ju alltid så klokt och välment. Ja...självsnällhet..det låter bra...men hur? Hjälp mig på traven....ja blir ju lätt självkritisk.

@Sisyfos Vad snäll du är som säger att du saknar mig...och att du skriver och undrar om min dotter värdesätter jag...jag tänker att hennes nedstämdhet hänger ihop med hennes bipolaritet. Hon försöker få hjälp från vuxenpsyk men när den som hon vill nå har semester ...det kan bli ett för stort hinder. För som hon säger...hon orkar inte berätta sin berättelse gång på gång...vilket beror på inte endast semester utan att det är svårt att tillsätta läkare inom vuxenpsykiatrin i vår stad.

@Blenda Det låter härligt det AA-kvinnomöte som du beskriver. Hade gärna varit med där. Men, har man fysiska grupper nu?

@Charlie70 Åh vad kul att du tittar in! Har saknat dig! Förstår att du är mer sällan inne på forumet men trots det så saknar jag dig väldigt mycket:)

@Tofu Ja..den dagen när jag kommer ut på andra sidan...det är kanske då jag ska börja skriva min bok. Så som mina fd kollegor från Elevhälsan alltid sa. Kanske ska skriva när jag blir pensionär......

@FinaLisa Ja..det är bara att gratulera dem som från ena dagen till nästa dag kan sluta. Inte ett återfall...och inte ens sug. Ja...det känns som en dröm för mig. Det kan då kanske vara svårare att förstå hur svårt det kan vara...och kanske tycka att man inte har bestämt sig.

Så...idag har jag lunchat med min dotter och mins sons sambo. Det var mysigt..riktigt mysigt. Sådant som jag sätter in på pluskontot.. I lördags sa min dotter att hon hade aldrig mått så dåligt någon gång som hon gjorde nu. Men sedan på lördagskvällen var min man och hon och tittade på fotbollsmatch, det lokala damfotbollslaget. Sov över hos oss och var med oss under gårdagen. Utflykt till ett fikaställe därefter minigolf på ett helt annat ställe. Maken vann därefter kom dottern men jag kom inte långt efter. När jag inte behöver så många slag tänker dem att det var tur medan när de slår få slag då är det skicklighet. Kul var det i alla fall! Det är svårt att hålla dotterns mående ifrån sig....det kommer med modersrollen/föräldrarollen..tänker jag.

Ser verkligen fram emot att prata med min läkare samtidigt som jag är lite nervös. Skämdes inte när jag träffade honom första gången men nu pockar skamkänslan på. Hoppas så att han är med mig på min bana...att ta leverprov för att se om det är möjligt att börja med antabus igen. Även om det bara skulle bli för en kortare tid för jag vill verkligen bryta det här beteendet. Vill också höra hur han tänker kring fettlever. Hur kan vården hjälpa mig och vad kan jag göra?

Under de senaste åren har jag sjungit i olika körer och kanske även andra kvällsarrangemang. Men inte riktigt hållit ut...och jag ser det så tydligt nu att det har berott på alkoholen. Har haft svårt att anmäla mig till olika saker för tänk om jag inte lyckas fortsätta...fast det har ju berott på alkoholen. Jag har tidigare aldrig varit den som hoppat över saker och ting utan alltid fullföljt allt. Men nu har jag i alla fall anmält mig till en kväll med yoga/meditation...har haft svårt att kunna boka över nätet. Fast nu tänker jag att jag ska boka mig under hela hösten för varför skulle jag inte kunna göra det? Min man är med i en löpargrupp varje måndag och yogan är också varje måndag. Vill även få till att vara med på AA-online en dag i veckan. Den gruppen som skulle börja inom Missionskyrkans regi kommer inte att börja under hösten. Rådgivningscentrum har grupper men då måste man ha utretts via en socialsekreterare och gruppen blir som ett bistånd, och där är jag inte nu. Hade det funnits en kvinnogrupp inom AA i någon stad lite längre bort så skulle det kunna vara ett alternativ. Men först nu yoga/meditation....behöver lyssna inåt...mitt viktigaste mål är nykterheten. Ska försöka beskriva hur mina tankar går ..inte nu...men en annan dag...för att höra vad ni tänker kring dessa...om någon känner igen sig...och hur gjorde ni i så fall.

Jag vill gärna hänga på när någon här på forumet försöker att bli nykter . Ibland kan somliga beskriva det som en hel fantastisk känsla att ha varit nykter några dagar...någon kan beskriva att sömnen har förändrats på endast några veckor...så har det inte riktigt varit för mig...för det har varit ett kämpande...och när man inte riktigt känner den där euforin då är det så svårt att hänga med....förstår ni vad jag menar? Och det är inget kritiskt i det...utan det är ju bara härligt att det kan kännas så och vara så för den som klarar vara nykter.

Hur som helst nu är jag ensam hemma..ska sätta på lite musik...steka lite KarlJohan-svamp som min man fick...som vi ska ha på varma mackor när han kommer hem.

Tack för att ni skriver hos mig...jag behöver er...kanske mer än någonsin:)

Kram:)