Senaste kommentarerna i forumet

Jag vill bara välkomna dig hit. Ett stort steg att börja skriva här. Jag lever också med ständig ångest. Jag väntar på utredning och har troligen bipolär sjukdom. Eller är ganska säker på det. Du är inte ensam. Alkoholen föder ju ångest men för oss som har stora problem med ångest så blir det inte bättre av att bara sluta. Jag har varit nykter snart 5 månader men mår fortfarande piss. Jag råder dig att verkligen söka hjälp för ångesten också. För att få en hållbar nykterhet måste du jobba med båda delarna. Sen kanske antabus skulle hjälpa dig? Det funkar bra för mig. Jag vet att jag inte kan dricka så blir därför inte sugen ens. ❤️ Lycka till!

@Vin Santo skrev:"För din och dina barns skull: Sök professionell hjälp!!!
Lycka till!"

Det är mycket pga kommentarer som denna jag inte riktigt vill skriva för mycket. Jag vet att du har har rätt men jag är inte redo för detta. Jag kommer söka hjälp, dels för all psykisk misshandel jag utsatts för, dels för drickandet. De går hand i hand, det är jag övertygad om. Jag är väldigt nära, jag har förberett mig mentalt under en längre tid och ser en framtid utan min fru och utan att använda alkohol som ett skydd.

@Sisyfos Du har rätt i det mesta du skriver, men jag skyller inte mitt drickande på min fru även om jag dricker mycket pga henne. Drickandet har blivit en ventil till att hantera både hennes beteenden samt ensamheten jag har. Visst har jag mina barn och vi har det fantastiskt tillsammans (när inte hon är med), men de är barn och jag saknar vuxna relationer. Då mina vänner och familj bor långt bort har jag knappt träffat andra vuxna än min fru det senaste året, och att inte kunna ha en vuxen konversation med någon tär på en. Jag inbillar mig att jag inte tagit skada av mitt drickande, jag har haft en hyfsat bra kost och ätit vitaminer hela tiden, men visst även om jag inbillar mig så vet jag ju mycket väl att sanningen kan vara en helt annan. Jag har inte tappat någon empati än så länge, jag tror till och med jag har mer empati sedan jag började distansiera mig från min fru. Dock har jag noll empati för henne, jag orkar helt enkelt inte bry mig om alla hennes katastrofer, dessa katastrofer som händer varje dag, flera gånger om dagen.

Som sagt jag håller på och gör en plan, den involverar att kontakta en specialist på mental hälsa. Jag har detta genom min sjukvårdsförsäkring, den gäller för både alkoholmissbruk och PTSD (vilket jag garanterat lider av). Jag har hittat en advokat som jag tror på och kommer kontakta vid behov, det beror nog på hur hon reagerar när jag väl tar steget. Att hitta boende kommer vara hyfsat lätt, problemet är bara väntetiden att flytta in och vad jag ska göra under den tiden. Hotell har jag ju redan provat, det gick inte alls bra då ensamheten blev alldeles för stor.

För din och dina barns skull: Sök professionell hjälp!!!
Lycka till!

@Varafrisk God morgon😊
Jag följer din tråd och det käns nästan som att det du skriver hade kunnat vara jag som skrev. Vi är lika långt i nykterheten och kämpar med ungefär samma tankar.
Jag orkar just nu inte skriva i en egen tråd men läser svaren du får och det hjälper även mig 😊.
Nu kämpar vi på med en nykter långhelg du och jag.
Kram

@Draken samma här saknar det inte speciellt men som en kunnig i området sa så är motivationen hög just nu , gäller att inte tappa den när det känns som man har kontroll på allt. Tror detta forum kan vara bra att hänga fast vid , snart 20 dagar för mig ... so far so good ..

Vi har verkligen mycket gemensamt. Ditt inlägg från igår kväll hade jag kunnat skriva. Heja oss!
Ha en fin onsdag och mys ordentligt med barnbarnen!

Godmorgon Varafrisk ☀️💚
Kan inte få nog av dina fina och kloka inlägg👏🙏
Du går från klarhet till klarhet och även om det är en tröttsam resa just nu så sitter du kvar för du vet att du är på väg till något bra👍😊

Kram🧡🌷🧡

Jag sover ofta med pulsklocka på armen och jag har upptäckt att min vilopuls är ca fem slag lägre per minut om jag inte druckit alkohol kvällen innan. För mig är det en motivationsfaktor till att inte dricka när jag så direkt och tydligt ser hur det påverkar kroppen. Ville bara skriva det.
Ha en fin onsdag!

Onsdag morgon. Dålig nattsömn inatt. Trött. Men inte bakis. Har klarat mina vardagskvällar bra den här veckan.
Dagens höjdpunkt blir mys med barnbarnen. ❤️ Livets största glädje!

Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att du lurar dig själv med dina tankar om beroende. Jag tror att du har haft samma anledning till drickande som jag, dvs inte kicken i sig, men alkohol som medicin och du vore helt unik om inte den mängd som du faktiskt dricker satte sina spår.
Du dricker som medicin när du flyr från din fru för att livet blir för jobbigt och för många beslut ska fattas.
Du skyller ditt drickande på din fru, det liknar mer berättelserna på anhörigsidorna. ”Han skyller sitt drickande på mig”.
Den effekt som alkoholen har på din hjärna kommer troligtvis ytterligare att passivisera dig. Och ibland funderar jag över vad dina barn kommer att skriva om sin uppväxt. ”Pappa lovade att det skulle bli bättre men sen satt han alltid på rummet och drack, han trodde att det var i smyg men jag visste och fick ta hand om mamma, så att hon inte skulle ge sig på Golden”.
Det är hårt men jag tror att du lurar dig själv angående alkoholens effekter på hur du mår. Och alkoholens långsiktiga effekter. Den skadar hjärnan på specifika platser där man inte vill bli skadad för det gör en till en mindre empatisk person. Du lever farligt Nystart och jag hoppas du finner styrkan i att ta dina barn och gå, sen får du nog jobba lite med beroendet för som det är nu skriker nog din hjärnas belöningscentrum efter alkohol.

Godmorgon☀️

Jag vet att jag egentligen inte ska skriva här på forumet på morgonen. Det tar alltid längre tid att skriva än vad jag tänkt mig. Och jag måste verkligen vara i tid på jobbet idag. En kollega och jag ska ha ett digitalt möte med en förälder där vi ska informera om att vi kommer göra en anmälan gällande vår oro t Socialtjänsten. De samtalen är alltid svåra att göra. För det är så tufft för föräldern men vi måste inga barnets perspektiv. Vi vill även att föräldern ska få veta det först av oss inte fr Socialtjänsten. Det är endast om det är Våld inblandat som vi inte ska ringa föräldern utan då är det direkt t Socialtjänsten och först muntligt. Därefter kommer jag hålla en del i en föräldrainformation gällande CP tillsammans med några andra kollegor. Min del handlar om bla om känslor , sorg, reaktioner och vikten av att berätta, prata om diagnosen. Efter förmiddagen kommer jag nog vara ganska trött...det här är energikrävande men intressant och viktiga delar i mitt arbete.

Och som jag skrev igår så är det så bra för mig att skriva inlägg som bidrar till att jag får en del respons från er. Det innebär att jag får känna medkänsla, förståelse men även att jag får tänka till...att det öppnar upp mina vyer ...men även att jag får vila.

Så idag på den 18:e dagen som nykter och med antabusen redan intagen tar jag med mig följande....
....det får lov att kännas tungt...men försök att få en liten ljusglimt varje dag...tillåt dig att inte behöva hitta nya intressen...men få till att göra något som du tycker om...som är lätt att ta till...naturen...kanske den där lättlästa boken... plantera om tomaterna i nya krukor. Tycker om att ha blommor och lite grönt...men gör det enkelt. Enkla maträtter.

Försök att få in hjärnan på rätt spår... landa i kroppen...känn andningen...

Jag ska försöka njuta av dagen idag🙏🏻☀️

Kram❣️

Jag menar mest att jag tror det är lättare om man hittar något att glädja sig åt i vardagen/helgen. Att träna på det helt enkelt. Nåt som får en att stanna upp en stund och bli nöjd. Kan vara vad som helst, nya tofflor. Eller lägga upp maten fint på tallriken när man äter. De små små detaljerna som ger viss tillfredsställelse. Det har varit svårt för mig att se dem, men jag tror att det är viktigt.
Nu är du trött och det är kanske det du faktiskt också ska tillåta dig att vara. Trött och vila.
Jag har också lite svårt att hitta intressen. Jag kan vara riktigt avundsjuk på sådana som har ett starkt intresse för något. Men jag har väl insett att jag tröttnar på saker också och vill ha nya utmaningar ibland. Och det kanske är så att man inte måste ha ett svar även om man passerat 50? Det finns människor runt omkring mig som inte heller har bestämt sig för något specifikt men som prövar nytt. Du verkar vara sådan och det beundrar jag hos folk. Man måste kanske inte ha en intressetillhörighet heller. Och man måste kanske inte ha svaret på vem man är, men istället svara på vilka egenskaper hos sig själv som man tycker om. Man blir ju också i sitt sammanhang. Inte så att man behöver skylla på andra, utan snarare så att man kanske inte kommer till sin rätt i alla sammanhang. Men det är kanske till hjälp att se sina goda egenskaper lite tydligare. Jag tänker att man är de sidor som man gillar. De andra blir i sitt sammanhang. Där kan man försöka förstå sig själv.

@Miss Mary Poppins Ungefär så, jag vet att jag måste lämna, men har så otroligt svårt när hon är "normal". Fast hon är ju långt från normal, hela dagen idag har handlat om något som inte blev som hon ville och hon har kört offerkoftan - inget som handlade om mig eller barnen och jag har försökt hålla distans.

Tyvärr leder ju detta till att jag enkelt kan dricka eftersom hon helt enkelt inte bryr sig, eller ens märker om jag dricker. Jag har några olika planer på hur jag ska ta mig ur detta, jag vill egentligen inte sluta dricka helt, men att dricka bara för att stå ut med vardagen och tristessen vill jag verkligen sluta med. Jag anser mig inte beroende, men ändå beroende trots att jag inte är beroende. Svårt att förklara.

Men jag kommer komma imål, det är jag säker på. Det är nära nu.

@Torn Tack för ditt inlägg, det kändes gott🙏🏻

Vad kuratorn sa till mig var att det handlade om att bryta mönster. Att risken för återfall är större om man har kvar vanorna fastän man dricker alkoholfritt. Jag vågar inte dricka alkoholfritt om det inte är det till 100% pga antabusen.

Sömnmaskinen använder jag. Funkar relativt bra👍🏻

Nu är det dax att släcka lampan😴

Kram🤗

@Varafrisk Jag känner igen mycket av det du beskriver. Den första tiden var verkligen ingen dans på rosor och jag hade jättesvårt för att hitta motivation till saker och ting. Jag var ju van att alkohol skulle vara belöning eller tändvätska för allt och inget. Efter ett tag, ungefär där du är nu så började jag sova bättre, det gjorde mycket. Då såg jag till att göra saker som jag visste jag tyckte var roligt. Typ fisketurer och renoveringar. De första gångerna var verkligen jobbiga, trodde ju inte det gick att ha kul utan alkohol, men det gick ju.😅 Och det var ju faktiskt lite kul ändå, vad konstigt!😂 Så mitt tips är att gör saker som du vet att du gillar, ganska snart så börjar du vänja dig. Det handlar otroligt mycket om vanor. Och när man har gjort något som förr innefattade alkohol och märker att det gick ju bra, det var ju kul, så mår man ytterligare ett snäpp bättre.

Det där med att dom säger att du inte ska dricka substitut ställer jag mig lite tveksam till. Ok, det är säkert de allra bästa men det är ju jättemånga här som har druckit diverse alkoholfria alternativ och inte fått sug efter alkohol pga det. Det har snarare varit till en hjälp för att inte dricka alkohol.

Hur går det med sömnmaskinen förresten? Måste du använda den varje natt?

Jag avslutar med en väldigt viktig sak, oroa dig inte för framtiden. Det är totalt onödigt, du kan omöjligt veta hur du tänker då.

Kram. 🤗

@Nybörjare Jodå, jag kämpar på ☺️ Jag saknar det inte speciellt så det går lätt ännu så länge 🥰

Du förklarar det så bra! 🙏🦋
Det tog tid för mig också att släppa taget. Det är nog mänskligt 💚

Du nämnde igen det där med att inte ersätta A med A-fritt. Jag hade inte fattat det tidigare utan det blev mer slumpen som gjorde att jag slutade med A-fritt. Det har verkligen gjort skillnad. Nu åker jag inte och handlar "fredagsdryck" och har inte framme fina glas. Det har nog varit avgörande med att lyckas denna gång. Tack att du delade med dig 🦋💚🦋💚🦋

Tisdag kväll, hade ärenden på stan, och hade det varit för några veckor sedan hade jag säkert gått in på Systemet och köpt en halv flaska till kvällen, eller kanske t o m mer, tänkt att jag skulle handla till helgen, och sen hade jag druckit mer än en halv flaska på kvällen. Men jag registrerade det som en tanke och lät den sen flyga iväg. Jag märker att om jag bara noterar när suget kommer, eller impulsen snarare, det är inte riktigt ett sug, mer en impuls att handla på ett särskilt sätt, om jag bara noterar att "där kom en impuls" och sen inte gör något mer av det, inte klagar på mig själv eller hetsar upp mig över det, så försvinner den ganska snabbt. Så ikväll har det inte varit svårt alls att inte tänka på att dricka.

@Varafrisk Grattis till vaccinet! Jag kände mig också högtidlig och euforisk när jag fick min första spruta. Som när man fick gå och rösta första gången. Det kändes fint!

@Se klart Du skrev nog när jag skrev så jag hade inte läst det när jag hade skrivit färdigt mitt inlägg. Förstår vad du menar med sinnesro. Jag är i en annan form av "sinnesro-läge". Jag är inte där de personer är som precis börjat skriva där somliga är väldigt glada över att faktiskt ha börjat skriva och klarat några nyktra dagar. För somlig är det att man har precis tagit sig över kanten och man är otroligt sårbar. Jag är inte på någon av de platserna. Jag är inte heller där där man kan ha lika många nyktra dagar som jag har eller något fler därför att man har ändå inte skrivit så länge här på forumet som jag har gjort och därför är man ganska ny. Jag är inte heller i det vidare livet för jag har inte en lång nykterhet bakom mig...men på något vis är jag ändå vidare....och jag vill ha sinnesro.

Och jag är fullt övertygad om att ett nyktert liv kan vara helt fantastiskt...och att man kan fylla det med massa annat än alkohol...men jag har en resa att göra där.

Kram:)

Jag kan ibland beroende på vad jag har skrivit om ana om jag kommer få flera svar eller inte. Tänkte efter inlägget igår att jag kommer nog få några svar, och jag hoppades på det. För ibland kan de svar som jag får ge mig ett svar till mig själv att nej men så menade jag inte/så känner jag inte. eller ok du/ni uppfattade det så. Jag tänker även att man behöver inte alls hålla med om vad jag skriver om för det gör också att jag tänker en gång till. Så jag vet inte riktigt om ni förstod vad jag menade/kände men för mig förtydligade era svar min känsla på något vis.

Mitt förhållande till alkohol och hur alkoholen har sett ut i mitt liv innan det blev ett problem för att sedermera utvecklas till ett beroende/missbruk är en lång historia. För det har sett väldigt olika ut beroende på tillfällena, människorna, relationerna, tidsperioderna...så väldigt olika...men det har funnits alkohol men inte alltid problemartat.

När alkoholen utvecklades till ett beroende ja då kunde jag ju dricka på varje känsla...då kunde jag fira det minsta lilla...och från att inte ha druckit en droppe förrän gästerna hade kommit och man skålade välkommen till att ha utvecklat ett beroende ...ja då var väl det inte svårt att dricka ett glas vin samtidigt som maten lagades.

Som sagt var så har inte alkoholen alltid varit ett problem förutom under de dryga tio senaste åren i mitt liv. Nu när jag ska förhålla mig till det nyktra livet...när jag är dödstrött, energilös, orolig för hälsan...det är då jag ändå är tacksam över att inte behöva förhandla varje dag, jag är tacksam över att vara nykter, att mina organ får vila, att min kropp har påbörjat återhämta sig....men det är inte förrän nu som jag ska båda lära mig att hantera att inte dricka för mycket och inte dricka lagom..dvs inte dricka alls...men min hjärna har inte övat sig på att vara utan alkohol vid de tillfällen då jag drack när jag inte hade ett problemartat vis att dricka alkohol utan det är just nu min hjärna ska öva sig på att tänka om...lära sig att tänka om.

Min läkare har rekommenderat mig att inte dricka alkoholfritt, kuratorn på Rådgivningscentrum har gett mig rådet att jag ska bryta mönster. Jag ska inte dricka det där alkoholfria bubblet på fredagskvällen för att ersätta det bubbel som jag har varit van att dricka som min hjärna vill dricka. Och då ...så är det så...att efter två fredagar och snart det tredje fredagen...då är det liksom inte tjo och tjim att dansa på köksgolvet (förlåt Sisyfonos) eller titta på odlingar och visserligen tog jag en promenad i fredags men det var inte tjo och tjim utan just då är det ganska beigt...lite händelselöst...och lördagsmorgonen har inte varit helt underbar heller eftersom jag är så dödligt trött.

MEN...jag förstår att det liksom inte vänder efter 17 dagar....det tar tid...och jag är helt övertygad om att det kommer att ta lång tid...och jag tror att det måste få ta tid.....fast det är klart att det inte bör ta så lång tid så man inte ser glädjen i livet....men 17 dagar....jag har inte gett upp...visst skulle jag velat druckit vin imorgon eftersom det är röd dag på torsdag om jag hade kunnat hantera det men jag kan inte det. Och till min hjälp har jag antabusen som hindrar mig från att dricka. Det är ju inte på det viset att jag tänker att nej nu struntar jag i antabusen väntar några veckor tills den har gått ut ur min kropp så jag kan få dricka vin igen. Jag har ju gjort ett val.

Och...jag finns verkligen inte för alla andra nu...ok om min dotter skulle bli manisk igen...men hon går ju på sin medicinbehandling som håller henne stabil vilket jag hoppas att det ska förbli så...fast det vet man ju aldrig. Jag skulle även finnas för min son och svärdotter om de behövde mig. Strax före Covid-19 kom..hade jag börjat på en symbolmålarkurs..hann med två gånger innan vi fick sluta. Jag hade under några år börjat titta djupare in i mig själv vad vill jag...vad behöver jag. Året före målarkursen flyttade min dotter hemifrån. Och låt oss säga att från 2001 till 2019 då var mitt liv inriktat på familj, mina föräldrar, studier och arbete. 2001 slutade jag att utöva mina intressen. Förra året eller låt oss säga faktiskt år 2018 då jag åkte en vecka på Frigörande dans, en sommarkurs på folkhögskola på Tjörn..det var då...fundera mer över..vad vill jag?? Vad behöver jag?? Nu när jag skriver så märker jag att jag är ju inte helt sanningsenlig...jag har ju faktiskt sjungit i kör (gjorde det innan 2001)från 2007 till 2016/2017...fast hittade inte riktigt min kör..Eller älskar sjunga men är det i kör jag vill sjunga?

Så jag är en sökare...och jag behöver söka inåt...lyssna...vad vill jag? Jag vet att alkoholism klassas som en sjukdom men jag har svårt att se mig själv som sjuk fast jag ser mig nog som ganska så utmattad. För jag tänker att dricka alkohol under låååång tid gör vem som helst utmattad.

Så jag tror att jag på något vis behöver acceptera att det är beigt....för att återhämta mig...men ibland poppar någon ljusglimt upp ...att försöka få till små stunder i vardagen av ljusglimtar. Idag lystes jag upp av den största ljusglimten på ett år och det var att jag fick min första dos av vaccin. Och, det var liksom högtidligt för mig nästan euforiskt och jag var lite rörd. Så 17 dagar nykter på det...och åttonde gången med antabus imorgon fast på hemmaplan...är inte sprakande men kanske mer än beigt i alla fall.

Kram:)

Hej varafrisk,
Du vet hur mycket och innerligt jag håller på dig och tänker på dig.
Jag har just nu svårt att vara i dialog kring vissa saker som handlar om nykterheten och som jag känner igen från mina första månader. Då tänkte jag väldigt mycket på hur grått det kändes- eller skulle bli. Om det skulle gå att ha roligt igen? ja du vet ju.
Just nu har jag känt att det behöver just jag lämna bakom mig.
Det betyder inte att det inte är vettigt och relevant att prata om men inte för mig nu. Kanske aldrig. Kanske nån gång senare.
Så jag läser, hejar och skriver och peppar, men behöver sinnesro kring beslutet att aldrig dricka någonsin mer, (mitt val- inte det enda eller det rätta för alla) så just kring de sakerna- det lite tråkiga nyktra livet har jag inget att säga. Mitt nyktra liv har aldrig varit i närheten av det deppiga i att vara bakis. Och eftersom jag vet att för mig finns inte lagom/ så håller jag mig på behörigt avstånd kring allt som leder till de tankarna, just nu.
Största kramen kommer här 🥰

@Smurfan_ skrev:"Lurar lite på att hålla mig helt vit på Kristihimmelsfärd- bara för att bevisa för mig själv att jag kan..."

Det är så jag också gör. Små utmaningar. Bra jobbat 🧚💚🥳💪

@nystart Okej 🤸🥳💚 Då väntar vi bara att hon exploderar igen så du får tummen ur. Eller menar du så??

Hoppas självklart att du blir både nykter och fri från misshandel. Men svårt att göra något härifrån så klart. Kämpa på! 💚🙏🌸🧚

Härligt att du har en bra dag 👌👏👏💚
Jag är just nu uppe i 130 dagar. Så femte månaden kan man säga. Har slutat förr, men den här gången är den första då jag tänker att sluta helt. Tidigare ville jag bara ta paus eller minska. Så lite av en expert på att bli nykter 😅🤸🙈

Kul att du hittade våra trådar. Jag kan även rekommendera att läsa @Pianistens tråd där folk som varit nykter lite längre beskriver sina resor. Där kan du hitta någon med liknande story och börja följa den tråden. I Aprilgänget finns "nykomlingar" och på fredagar skriver jag på fredagsmys🥳.

Hoppas du blir en långvarig bekantskap 🤸💚🙏