Senaste kommentarerna i forumet

@charlie det är ju nästan inte en ost utan livet. Särskilt som jag nu mest bor på landet långt från saluhallar så funkar parmesan som guldkant till allt.
Annars blir det inte så mkt ost, förlorade lite mina cravings i takt med nykterheten. Idag jobbar jag med köttbullar och revbensspjäll... och ska kanske kanske få lite ordning här hemma också. Njut av lucia!

Älskar också vardagslunken. Grattis till snart 1000 dagar! Du har hela resten av livet på dig att ta tag i "det andra" - precis när du vill.

Kram!

Jag testar dessa i dag!
Kram!

Hej
Kommer från min fd svärmor, kockerska till yrket.
Blir alltid bra och saftiga. Och smält ej smöret.
50 g Jäst
4 dl Mjölk
Ca 14 max 16 dl vetemjöl ( försiktig med detta)

200 g smör
2 dl socker
1 tsk salt
1/2-1gram Saffran
1 tsk hjortronsalt ( Kan uteslutas)
1 tsk bakpulver ( Kan uteslutas.
Lös upp jästen i den värmda mjölken.
Tillsätt ca 6-7 dl av mjölet till en lös det.
Låt jäsa ca 15 min.

Blanda socker, smör, salt, saffran mm med elvisp till porös blandning.

Klicka i första degen som jäst 15 min.
Tillsätt resterande mjöl. Låt jäsa 40 min.
Degen kan vara kladdig. Funka ändå att baka ut efter jäsning.

Sedan baka ut jäs på plåten en stund.
Pensla med ägg,
225 grader varmluft ca 6 min.

Gör med kesella också men dessa är godare.

Har aldrig löst saffran i sprit, får nog testa det nästa år.
Kanske inte skulle skrivit i denna tråden kom jag på nu, men orkar inte börja om
Kram⚘

Jag har följt din resa här inne på forumet. Jag tror vi startade våra trådar ungefär samtidigt. Jag har ofta kunnat identifiera mig själv i dina inlägg. Vi verkar tänka i samma banor. Jag är grymt imponerad av att du lyckats så bra på din resa. Själv har jag lyckats dra ner konsumtionen rejält men inte lyckats bli helvit. Jag har inte läst om några misslyckanden från din sida. Du bestämde dig att bli helvit och lyckades. Ett stort grattis får du från mig.
/Mrx

Jag vet inte varför jag helt plötsligt hänger här inne så mycket igen. Det känns som när jag precis hittade detta ställe, som en nyförälskelse... som Juli 2019. Har egentligen inte några direkta tankar på att själv dricka nu, eller önskningar.

I dag blir inte inlägget så långt, måste faktiskt försöka att ta tag i saker... för i går tog jag inte tag i något utan hängde här, kollade youtube och åt så mycket godis att jag på kvällen blev spyfärdig och kände att jag var i någon slags sockerchock. Är fortfarande spyfärdig. Det känns nästan som en bakfylla, en sån då man är spyfärdig... tankeställare!

Tack Andrahalvlek för ditt inlägg förresten. Du är verkligen så insiktsfull :) Jag jobbar även med barn/ungdomar som har Intellektuell funktionsnedsättning (IF) då jag jobbar som syv på en grundskola och grundsärskola, och jag tycker det är fantastiskt när alla individer kan få plats att utvecklas som individer. Precis som du säger, att inte bli stämplad är så viktigt. Men jag tycker det ät så viktigt att man får tillgång till hjälpmedel, resurser och att man ges förutsättningar att lyckas utifrån sin egen förmåga. Särskolan är det ställe som jag ser jobbar med individerna mest, med att bygga självförtroende, fokus ligger inte på betyg utan personlig utveckling, jag önskade att det kunde vara så för alla. Vi skulle ha ett mycket bättre samhälle då. Tänk om skolan kunde vara ett ställe där alla fick lyckas och vara duktiga. Så är det inte i dag.

Det sista jag vill säga är att NPF och IF är att det inte definierar oss som människor. Precis som du säger Andrahalvlek. Men det ger oss en insikt i oss själva, en möjlighet för oss att få redskap, strategier och tillgång till en gemensam plattform och grupp som på många plan har samma erfarenheter och framförallt förståelse och icke-dömmande för det som går utanför det neurotypiska. Att få tillhöra en grupp, att inte vara ensam, att inte känna sig som den enda Alien, som den enda udda fågeln...

För mig var det största att jag "fick reda på" att min trötthet inte var lathet. Att det INTE VAR MITT FEL, att jag inte själv valt att fungera som jag gör. Med det så har jag kunnat bli lite snällare mot mig själv. Att jag inte är sjuk (det är ingen sjukdom) jag har en funktionsvariation som inte är anpassad för denna världen.

Istället för att tänka på att "jag är skapt fel", så försöker jag istället tänka att allt runtomkring mig, som är svårare för mig än för neurotypiska, är inte anpassat för mina behov. För någon som inte har mina diagnoser kan (tydligen) inte ha en susning om hur det verkligen är. Därför ser jag det som min skyldighet att utifrån min plattform, mitt yrke & mina erfarenheter försöka minska glappet, se individen och se till att JAG ger alla de förutsättningar och möjligheter de behöver för att uppnå sin framtidsdröm. Detta utan att röja vem jag är - för det skulle inte vara bra om mina elever fick veta mina diagnoser, min chef vet det och det räcker.

WoW! det är inget litet ok som jag bär på, men det känns hoppfullt, inte tungt. Det känns som att det kan vara det viktigaste jag någonsin kommer göra i mitt liv.

*haha* det var jag som skulle ha ett kort inlägg, ja just det ;)

Det känns ungefär som jag har skrivit en proposition till skolchefen kring anpassningar i skolan och min yrkesrolls "viktighet"

Nej, nu får jag ta en promenad, sånt man kan göra när man är nykter (fast socker-bakis)

för mindre torra lussebullar. Har funkat tidigare men inte i år. Eftersom jag ägnade mig åt att slappa i går blir det bak i dag i stället. Ska prova att inte smälta smöret den här gången utan använda den rumstempererad i stället. Någon som vet om det kan förbättra saken?

Älskar saffranssmaken och såg att Se klart lägger saffran i sprit, något som jag aldrig provat men läst om. Nu är ju det inte aktuellt för mig p.g.a. av brist på sprit. Men jag antar att saffranssmaken kommer bättre fram om man gör så?

Kram!

Så fint med Julius! Hade också velat ha en Julius, men mig veterligen har vi inte så fiffiga initiativ här. Och fina dottern som kämpar på med julklappsinhandlingen och förväntningar inför julen...

Kram på er!

Ett kaosigt hem är verkligen det värsta som finns. Jag är ingen pedant men älskar att ha lite ordning och reda, hyffsat rent och framförallt veta var grejerna finns! Det där med en bit ost känns igen. För ganska många år sedan fick jag en remiss till en stressklinik. Efter utredningen där (de kom fram till att jag inte platsade) så skrattade psykologen gott åt att jag var den första han stött på som hanterade stress med excesser av brie och camembert. Sedan många år köper jag inte hem den typen av ost längre. Ser dock alltid till att ha en juste parmesan i kylen. Den kan jag karva på när ostsuget kickar in.

Kram!

Så kul att se dig här. Tack för ditt inlägg, det värmer. Jag ligger lågt just nu, känner att det är bäst så.

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram

Huga, ja för mycket saker gör mig också stressad. Nu fick jag ju iväg saker som faktiskt legat i förrådet i princip sedan jag flyttade hit, och då behövs de sakerna verkligen inte...

I teorin är jag en uttalad minimalist - så skönt det skulle vara att nästan bara ha en tandborste.

Utmaningen nu när det är ganska rensat är ju att inte börja handla och fylla på, utan se till att lära mig en sak in - en sak ut (typ ungefär).

Jag är uppvuxen med föräldrar som varit ganska bra på vara onostalgiska och rensa och slänga, så har nog ett påbrå därifrån, men även omvänt - i min närhet finns en kompis vars situation är totalt det omvända, så även hans mamma (pappan är död), där det känns som stor del av livet nu handlar om att flytta fina prylar från plats a till plats b, med massor av minnen. När nu mamman ligger orörlig i sjuksängen har hon inte så stor nytta av den fina bokhyllan, böckerna, sofforna, men hon är glad ha med sig åtminstone bokhyllan :-) Fast inte heller hon får ta med sig den.

Allt fint som finns behöver man ju egentligen inte äga eller ha hemma hos sig. En av det bästa sakerna med att vara ute på vattnet, eller ta en skogspromenad är att sitta ner en stund och beundra allt och känna hur fantastiskt skapat allt är, men att det får vara kvar där ute och jag behöver inte sköta om det :-)

Vad fint ta med din mamma till kyrkogården, det är nog bra kunna prata om slutet och hur man vill ha det.

Rätt form av positivt tänkande tror jag är bra - inte det där "lyfta sig i håret/skägget", men det går ändå välja lite i tankarna, men som du säger - framförallt går det välja vad vi gör.

I en pod jag hörde förra veckan tror jag det var, att få en alkoholist att sluta tänka på tidigare fyllor, eller nästa fylla, det kan vara ett enormt stort arbete - men då missbrukaren så småningom börjar bläddra i en bok och finner den intressant (eller något annat intresse) så är en stor seger vunnen. Då allt intresse inte längre är fokuserat på bruket och missbruket.

Andrahalvlek, precis, råa rena juicer är väl såklart nyttigast. Och behöver inte ens nya forskningsrapporter!!??
Jag skulle vilja ”proteststorma”, i allafall i de forum jag kan nå ut.
Seklart- vet du var man hittar artikeln?
kram till er??

Sisyfos, håller med dig till 100%.
Så lätt att fastna i det som är lättast att fly med för stunden; alkohol☹️
Men som du säger så är det viktigaste att bryta de negativa tankarna om sig själv, kämpa på och se framåt....
Visst ser det ut som att det ljusnar därframme?...?

Jag mår som bäst utan alkohol och ska verkligen försöka få in denna vetskap i båda mina hjärnhalvor! ??

Ha en fin Luciadag ?

Kram???

Helt sjukt. Känns fortfarande som igår. Har jag redan förlorat nästan 1000 (946) dagar till av mitt liv?
Vad har jag gjort med dem? ?
Inte något speciellt kan jag tycka. På ett sätt skönt. Vardagslunk är klart underskattat, i alla fall i jämförelse med spännande bakfylleångest. Har glömt hur den känns, men det är okej, jag behöver inte se om den filmen.

Jag inser att jag i flera inlägg sagt att jag jobbar vidare med mig själv och för att lösa problemen som ledde till alkoholproblem. Men jag menade det mer som att ”jag jobbar med att börja jobba med det”. Dvs mest klagat över situationen (inombords) och tänkt att nån dag måste jag ta tag i det.

Problemet är ”rälsen”. När jag tar ett stort kliv ut i vildmarken så ligger rälsen där och som med små, små justeringar ändå leder tillbaka in på samma linje som jag just lämnat.
Är nog kanske lite för feg och trygghetsknarkande för att verkligen palla. Ja det är ju eländigt till och från men det kan ju bli värre. Det är ju det elände jag ”känner”. Mitt bekanta elände. Nytt elände känns värre och kanske inte värt chansen att det blir bättre. Tänker alltid att imorgon ska jag ta tag i det. Men det kommer ett imorgon imorgon också.

Fan vet, men det känns mer och mer som nu eller aldrig, så i morgon tar jag tag i det.

Ville bara skicka lite värme och styrka. Smarta inlägg från dig som öppnar för diskussion är ju toppen. Kan bana väg för nya tankar.
Problem löses ju på olika sätt och kräver olika mängd arbete.
Hoppas du får en lagom blöt Jul och Nyår.

Kram

Busa på du bara!?
Så skönt det går bra. Som här. Tror som du att våra familjer hade järnkoll. Och har det nu med.
Så bra du tänker svaret, att det är för du lever bara en gång som du avstår att dricka. Det är precis så jag oxå känner.

En vit kväll här så klart, med vatten i glaset. Nu skall de sista kilona väck. Det har gått trögt i två månader så nu gör jag en drive. Och det funkar faktiskt?

Bara vinster med nykterheten. Har saker som är ledsamma i livet nu, men det är så otroligt mycket lättare att klara dem när jag är nykter. Mycket tacksam för det.

Kaffet kommer smaka ljuvligt gott imorgon bitti när vi vaknar vackra? Är också så glad vi har varandra. Sov gott! Kram?

Alldeles nyss kom en ny stor undersökning som visar att även liiite alkohol har påverkan på hjärnan och utveckling av kognitiva sjukdomar som demens/alzheimer. Det räcker väl bra nog för att slippa alla dricka-lagom artiklar för all evig tid.
Och vi- vi dricker inte alls, det var länge sen, och det är över. Kram.

Jag är redo för del 2 i nykterhetsarbetet, ser fram emot!
Mysigt med granen hemma igen ???

Idag när jag kört hit och dit har jag lyssnat på avsnitt #73 KBT, det vill säga kognitiv beteendeterapi. Otroligt bra avsnitt om relationen tanke-känsla-göra. Det här är BRA grejer - steg 2 i nykterhetsarbetet!

Jag har ju jobbat med det här tidigare i mitt liv, i samband med utmattningsdepressionerna. Jag har ju gått till en KBT-psykolog hyfsat regelbundet i 12 år, och jag tror att det tänket hjälpt mig mer än jag förstått även i nykterhetsarbetet.

Man kan inte påverka sina känslor, knappt vad man tänker, men man kan påverka vad man gör. Och inte gör. Jättejättejätteintressant diskussion mellan poddägaren Bengt Renander och KBT-terapeuten Manda Rydberg.

Ska nog lyssna på just det avsnittet igen, bra budskap behöver tas in fler gånger.

Kram ?

Låter som min variant av nattsudd, kan komplettera med en saffransbulle med mandelmassa. Himla fint den här tiden och jag lider inte lika mycket som många andra av mörkret, vi vet ju att innan vi hinner blinka är de ljusa kvällarna här igen.
Jag håller med dig angående rädslan att få i mig alkohol av misstag. Min man råkade hälla gin i glaset som endast skulle fyllas med tonic och sa ”jag kan hälla tillbaka” men jag vill absolut inte dricka ur ett glas som innehållit sprit. Jag skulle aldrig smutta eller ens lukta på alkohol. Jag häller vin i min bolognese ibland, då håller jag andan. Jag känner mig helt- avstängd från alkohol, precis som jag vill att det ska vara.

Låter som du är inne i mkt skönt flow, och mysigt med familjen högst på önskelistan. Skickar adventskram denna väg! ?

Craig Beck brukar säga ett glas vin är måhända nyttigt, men det blir ju aldrig bara ett glas. Och det som är nyttigt i vin är antioxidanterna i druvorna, så drick hellre juice då så får du i dig lika mycket antioxidanter.

Den typen av artiklar i media borde bemötas med proteststorm faktiskt ?

Ofta är det dessutom alkoholindustrin som ”beställt” den typen av studier, och som promotar dem stenhårt mot media. Det ska man känna till. Det ska alla känna till.

Kram ?

Jag avskyr såna här dumma artiklar. Hade jag inte läst boken ”Tänka klart” hade jag inbillat mig att det på något vis är bra att dricka! Det liksom får de som vacklar att ev falla över. Men som sagt! I ”Tänka klart” beskrivs såna här artiklar och hur de är vinklade. Men så jobbigt. Jag tycker det är jobbigt för det väcker ett sug hos mig. Men förutom förklaringen i boken, tänk alla nackdelar det där ”glaset” skulle föra med sig!

https://www.sydsvenskan.se/2020-12-12/ny-studie-rodvin-ger-lagre-blodso…

Ett par Reiker inneskor och nya vinterskor till dottern inhandlade. Som hon slipper knyta, eller rättare sagt VI slipper knyta dem. Mannen i affären var så hjälpsam och sprang och hämtade perfekta skorna till henne. Visade hur hon skulle göra med dragkedjan utan att den fastnar. Hon har precis som sin mamma stora fötter, och hon har dessutom hallux valgus på båda fötterna, så det funkar INTE med vad som helst. Hennes omdöme efteråt: ”Världens bästa skoaffär” ??

Och inneskorna var helt underbart sköna, så jag är supernöjd ?

Dottern handlade sina julklappar på Maxi, och jag fick faktiskt påverka en hel del. Äldsta dottern får inte ännu ett armband utan ett topcoat eller vad det nu heter till naglarna, som hon önskar sig. In och ut på 20 min. Alla julklappar inhandlade. Hon är lätt att shoppa med, velar inte ett dugg. Mammas dotter ?

Hyrgranen Julius följde med oss hem också ???? Nu är den klädd och klar, med mini-kulor i rött och guld och en stjärna i toppen ⭐️ Står på ett bord bredvid balkongdörren, som står lite på glänt så den inte får en värmechock tänkte jag. Ljus från fönstret är viktigt också, och vatten förstås.

Lite gles precis på mitten kanske, har växt pyttelite möjligen, men den är verkligen jättefin ? Är så glad att den överlevde för det är ju återbruksidén som jag älskade från början. Hälften av fjolårets hyrgranar på den plantträdgården överlevde inte insektsangreppet i somras, men Julius är en fighter.

Kram ?

Idag har jag julbakat som om det inte fanns en morgondag. Märker hur mkt lättare jag har att bli engagerad i nya saker, och har mycket energi. Dock är det kaos i hemmet som inte går att åtgärda pga väntan på en eller annan hantverkare så jag har verkligen haft en dag att bearbeta min fobi för röra. Vilket i sig är parodiskt, att jag haft sån ”ordning” på utsidan men så rörigt på insidan, under många år. Återkommer ofta i tankarna till hur jag har orkat. Mer tid över nu, och när jag inte håller på med diverse projekt så tar jag det rätt lugnt. Försöker hitta lust till att göra det jag gör, och komma bort från måsten.
Jag brukar aldrig baka speciellt mycket till jul, är egentligen ingen storkonsument av söta saker, har alltid sagt att jag hellre tar en bit ost men det vet ju alla här vad det betyder.
Dechiffrerar mig själv dag för dag, nykter utan några umbäranden kring det. Nu en sen middag. I röran. ?