Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas på fin fångst?

Inspirerande! Önskar att jag kan ha samma relation till alkohol som du i framtiden. Just nu är det helvitt ett tag till.

Vad intressant att bytet alkohol mot choklad finns beskrivet, jag blev själv helt besatt när jag slutade dricka. Första veckorna tillät jag mig, men det blev snabbt ohållbart. Min självkänsla tar stryk även av mat/godismissbruk, och övervikt. Och då pratar jag inte alls om något fanatiskt kroppsideal, lite gäddhäng och lovehandles är okej i min ålder, men har helst inte BMI över 25 :)
Så jag stängde nyss dörren även där. Finns många bra program till hjälp, man har sina poäng/kalorier att hålla sig till, det finns plats för ett par chokladbitar då och då men inte för det osunda moffandet. Ganska likt det stängda förhandlingsläget gällande alkoholen.
Och din pappa verkar väldigt lik min man, tillika mina barns pappa tyvärr. En stor sorg.

Andra halvlek, håll dig från socker en period så ska du märka att suget minskar och gör det lättare att avstå.
Du som har rutiner på många bra saker borde kunna ha det på det söta också...väl?
Godis en gång i veckan i begränsad mängd och någon bakelse vid festliga tillfällen kan man väl tycka är bra nog?
Aldrig läsk men däremot nötter och smaksatt bubbelvatten när suget infaller.
Och morötter är alltid bra att ha hemma ???

Kram ???

Jag minns inte så mycket av min uppväxt. Det är nog vanligt när man har växt upp i missbruksfamilj. En ren överlevnadsinstinkt. Lägg det bakom dig och gå vidare. En del minns jag förstås, men det är mest trista minnen.

Nu när jag kämpar med chokladmissbruket kom jag att tänka på min pappa. Vid flera av sina nyktra perioder var han storkonsument av just choklad. (Han var storsnusare också, skulle dö på fläcken om han inte fick sitt snus.) Jag minns hur han satt i sin tv-fåtölj och moffade i sig gigantiska chokladkakor. Det syntes nästan att magen växte på honom.

Jag minns också att jag tänkte att det var ju tusen gånger bättre att han åt choklad än drack alkohol. Minns också att jag läst någonstans att just skiftet alkohol-choklad är supervanligt, och att man bör vara uppmärksam på det.

Tyvärr började min pappa alltid dricka igen efter sina nyktra uppehåll. De nyktra perioderna var mer som pauser i hans onyktra liv. De sista gångerna gäspade jag nästan av ointresse när han gladeligen deklarerade att han hade slutat dricka. Det är nackdelen med att sluta och börja gång på gång. Till slut blir omgivningen luttrad. Varför skulle det funka den här gången?

Det känns som det kommer att bli fler inlägg om min pappa framöver. Fler minnen står och stampar i farstun känner jag. Trots våra likheter har vi dock en enorm skillnad. Min pappa kunde inte prata om sina känslor. Frågade man honom hur han mådde svarade han ”bra”, oavsett hur dåligt han mådde.

Just den åkomman lider inte jag av, och det är jag oerhört glad över. Tack vare min öppenhet om både psykisk ohälsa och alkoholmissbruk, som blivit bättre och ska bli ännu bättre, så tror jag mig ha bättre förutsättningar att inte falla tillbaka i alkoholträsket.

Kram ?

Känns som hela jag har vaggats in i ett makligt tempo. Just nu är det lugnare på jobbfronten - och då är det inte bra. Då blir det segt och tråkigt, och jag orkar ändå inte ta mig för projekt som att göra om strukturen i e-post och mappar på datorn till exempel. Borde göras, men orka.

Morgonpromenad mån-ons och lunchpromenad igår ger fyra stjärnor hittills under veckan ⭐️⭐️⭐️⭐️ Håller mig på miniminivå per dag åtminstone. Har haft tur med vädret. Är nog inte lika motiverad när det ösregnar på morgonen, så det gäller att ligga i nu så att rutinen verkligen sätter sig och blir ett naturligt behov.

Åt en glass i går och ett helt gäng pepparkakor precis innan läggdags. I ren desperation i jakt på socker. Det kändes snudd på strössel-nivå faktiskt. Jag har en kompis som till och med äter strössel när sötsuget jagar henne om kvällarna och skåpen är rensade på sötsaker. Så lågt har jag inte sjunkit. Än.

Handlade på lunchrasten i dag. Köpte inget godis, trots att jag var hungrig när jag handlade faktiskt. Jo, jag köpte godis till dotterns väggkalender, som jag ska hänga upp senast i morgon kväll. Att godispåsarna fått ligga orörda i kväll ska jag vara riktigt stolt över faktiskt! Usch, jag skulle inte börja tänka på det ?

Istället köpte jag morötter och julskinka att ta till som mellanmål när suget kommer. Ett jävligt dåligt substitut. Vem äter en morot när kroppen skriker efter choklad? Men jag tänker att jag ska förekomma det där skrikandet liksom, äta moroten innan suget uppstår helst. Julskinkan har jag rullat ihop i två-par á ca 50 g och styckfryst. Åt en sådan skinkrulle ikväll, och det var gott och lugnade suget lite.

Jag vet ju att jag helst bör undvika snabba kolhydrater helt - socker, vitt mjöl, stärkelse. Äter jag sådant väcker det bara sug efter mer. Jag vet ju det i teorin. Man kan bannemej missbruka allt möjligt, och socker är ett väldigt vanligt missbruk. Jag får hålla i och hålla ut helt enkelt, och inte köpa hem skiten.

Har jag inget godis hemma så kan jag inte äta det. Lika lite som jag kan dricka alkohol om jag inte har det hemma. Det är väl typ det enda positiva just nu, att jag inte alls är sugen på att dricka trots godisstoppet.

Jag får nog skippa godiset till helgen också, annars får jag bara börja om på ruta ett igen med sockersuget varje måndag. Orka. Jag tänker lite som med alkoholen, att när man har sluppit det värsta suget så blir det enklare. Det är värre att väcka suget gång på gång, och sen ta sig ur det. Sen har vi en jul i faggorna också. Avstå alkohol känns plättlätt, men hur ska man undvika allt julgodis? Vill jag ens undvika allt julgodis?

Ja, ja. Det är okej, okej, okej. Okej.

Kram ?

Kram ?

Det var väl mest bara en liten tanke :) Men det är ju kul att kunna stötta varandra.

Idag är jag iväg på jobbresa. Det blir ju inte så många nu i Corona-tider. Jobbresa var alltid förknippat med alkohol innan. Min kollega köpte sig en öl till kvällen, men jag har inte funderat på det.

I morgon lovas det sol och svaga vindar här där jag bor. Då bara måste jag ut och fiska.? Så jag sa till chefen på jobbet som det var. Att jag tar ledigt i morgon och åker och fiskar. Jag har inte fiskat på över en månad och det är inte bra för min hälsa. Det var inga problem.? I morgon blir det solnjut och kanske någon fisk som höjer pulsen, Lugnt och skönt men samtidigt spännande. Kan inte bli bättre!

Ha det bra! ?

Hur har du det? Hoppas allt är bra i höstmörkret!

Jag har läst din tråd här idag.
Och vill gratulera till 100 dagar.
Det är många rena klara dagar.
Vill tacka för din kommentar i min tråd.Tycker du gjorde en klok liknelse med drömmen.Allt blir så stort när det gäller alkokolen.För jag vill inte tillbaka till träsket igen! Och nu har jag varit här hos dig.
Ha en fin kväll
Kram Pilla

Tack Smygdrickarn och Jakten för era påhälsningar! Känns fint att du har läst min tråd Jakten och att den kan ge fler än mig själv något. Det är ju liksom lite av meningen här på forumet. Och precis, det är bara Framåt som gäller!

Kram!

Den sorgliga känslan av att inte ha någon annan glädje kvar än att dricka är väldigt väl igenkänd. Den är jäklig att komma runt också för det finns ju inga quickfixes precis i den situationen att hitta en annan glädje runt hörnet, det är ju ångest man krigar mot då.
Jag tar fortfarande också mina glas på fredagar, eller fest och kalas. Jag har min lilla gräns på 2-3 glas och det fungerar fortfarande bra. Ibland öl, ibland vin, och jag njuter av det. Sprit köper jag inte hem. Ibland är jag på väg i gamla vanor att hämta ett fjärde glas i bara farten på småtimmarna men det verkar finnas en gräns hos mig där nu där jag blir vaken på vad som håller på att hända och jag klarar att hejda mig utan att det är jobbigt.

Tror jag klarar mig i denna situationen just nu för att jag är en av de fula fiskarna, jag går fortfarande till gymmet. Hade jag inte gjort det hade hela min värld rasat samman. Det som håller samman min vardag, motiverar mig att gå upp, vara nykter, se framåt, känna glädje och hålla min ångest i styr. Folk kritiserar det och jag förstår det. Ja, det är själviskt, men för mig pest eller kolera. Att gå till gymmet nu är som en del av mig, en daglig medicin och behandling mot mitt inre monster. En rutin jag är beroende av nu och ärligt talat rädd för att förlora. Jag skulle, borde, kunde såklart träna hemma men mitt hem är fortfarande tyvärr förknippat med mycket jobbiga tankar, känslor och ångest. Gymmet är en plats av glädje, kämparglöd, motivation och seger. Min räddning

Man måste nog hitta den där lilla meningen i någonting att kunna hålla stenhårt fast vid i stormarna när allt annat känns meningslöst.

Har i helgen som var, läst din tråd. Du har gjort en fantastisk resa! Grattis och ett stort tack för de kommentarer du gav i min tråd. Nu kör vi -Framåt!

Grymt bra jobbat! Snart ett år ju!

Tack alla för fina grattis! Säger som så många andra. Hade inte klarat detta utan forumet och alla ni som fyller det med erfarenheter och kloka inlägg. Så är det bara.

Kram!

Det tar ett tag att vänja sig vid det nya normala. Att vakna utan att fundera på vad som hände i går eller hur det känns i ens inre.

Kram!

Vakna tidigt, tända levande ljus, fixa frukost till barnen i god tid, gott humör, utsövd, lugn, göra planer för dagen (planer som kommer att följas också). Det är livet som nykter.

Ha en fin dag!

Kram!

Jag läser om dina sluta-snusa-erfarenheter med stort intresse VillJuLevaOckså!

Fortsätt uppdatera oss!

Hälsar Storsnusaren.

Tack alla :-)
Det är klart lite nervöst , men tänker inte äventyra mina andra viktigare projekt, att börja slösa tid o pengar igen på öl finns inte på kartan.

En effekt just nu verkar vara att det liksom inte spelar någon roll hur mycket jag snusar, får ändå inte samma effekt, kan ju undra vart allt tar vägen... Men medicinen - har jag läst på lite till - blockerar till ca 50% av alla receptorer, och lågstimulerar de som är blockerade. Så nikotinet har ingen möjlighet att fästa i lika stor grad som tidigare.

Hjärtat liksom går på lågvarv även om jag trycker in två av gammal vana. och ingen större kick heller.

humöret är inte så jättepåverkat än. vilket ju är bra, kanske lite lite mer lättirriterad.

Jag har märkt att jag varit frusen om händerna, ungefär som när man snusat jättemycket och är utomhus o det är kallt, det är inget stort problem. En annan bieffekt är att jag sover dåligt, är inte lika trött alls. Men är inte lika död på morgonen heller :-)

Jag gissar friskt, men antar att sömnen går till sig på ett tag ?

Så här, om jag inte slutat med annat i år hade jag gärna gett mig in i sluta-snus-kampen med berått mod, men jag såg en chans att slippa äventyra så mycket och ändå få bort snusandet.

Keep u updated

Fördel nummer ett är att vakna tidigt och njuta extra av kaffet innan dag med många möten drar igång.
Fördel med nykterheten alltså men även fördelen med livet.
Lyssnar på nyheter och staden sover fortfarande vad jag kan se.
Önskar er en fin dag! Jag är nykter, en trygghet bättre än en fet pensionsförsäkring. ?

Vaknade i morse och första tanken var - Nej jag vill inte vara bakfull...jag orkar inte mer....men vänta det är jag ju inte jag har ju inte druckit på 9 dagar! Så konstigt att min första känsla var så

Hoppas det går bra! Jag följer dina uppdateringar. ?

Att sluta snusa var otroligt skönt för min speedade hjärna som ofta är uppe i varv även utan snus. Blev lugnare och sover bättre. Så det finns vinster med att sluta även där, både fysiskt och psykiskt. Älskade att snusa förr, men nu kan jag över huvud taget inte frammana något snussug, det har blivit en total icke-produkt för mig. Jag är förvånad själv, höll på att sluta och börja igen under typ tre år, och plötsligt bara funkade det...

Nä, det är så dumt att läsa om alla biverkningar ? Ändå kan man inte låta bli. Och de brer ju på med gud vet allt bara för att svära sig fria liksom. De allra värsta biverkningarna fick jag av SSRI-medicinen. De gjorde att ångesten blev VÄRRE de första veckorna. Överjävligt. Tror inte några biverkningar någonsin kan slå det. Då gäller det att ha tilltro till att medicinen hjälper till slut.

Jag håller tummarna för att det går galant för dig! Men äventyra inte nykterheten!

Kram ?