Senaste kommentarerna i forumet

Hjälpa sin mamma praktiskt med olika saker känns så oerhört givande. Det blir vinn-vinn ❤️

Chill helgkram ?

Kram aeromagnus!

Du skriver skrämmande likt vad jag hade kunnat skriva i våras. Nu är jag hemma och ledig, pustar ut efter ett par år som lärare i grundskola. Jag studerar till att bli lärare för unga vuxna istället. Vad hade du tänkt utbilda dig till? Vi är nog inte de enda som anser att vissa av barnen har brist på respekt och ouppfostran. De varna till och med mig att inte bli lärare, lärarna på skolan sa att jag måste tänka om, de hade gjort det om de kunnat, men nu är det för sent på grund av ålder. Då trodde jag dem inte, men börjar förstå nu!

Trevlig helg nu och se till att få den vila du behöver.

Hej Andra Halvlek ? Ville bara kika in och tacka dig för alla tips på dokumentärer och fakta. Gillar fakta och det hjälper mig enormt nu i början känner jag.

Tack! ? Och ha en fin fredag ?

Jag ligger i min favorit soffa och summerar veckan som gått. Det har varit en lugn och fin vecka. Vi har ett barnbarn boendes hos oss just nu. Det har inneburit mer liv och rörelse i huset. Jag och frun uppskattar verkligen att få umgås med barnbarnen. Våra katter är dock inte lika förtjusta i främmandet. Alkoholen och jag har fortfarande paus från varandra. Det känns skönt att slippa vakna med ångest och bakfylla. En dag i taget ?

Jo.

Sedan detta med anonymitet på nätet. Det var ju det som fick mig våga ta bladet från munnen och börja prata anonymt om mig själv och se att det inte var helt kört och att det gick tråckla sig ur det, så det har verkligen varit guld.

Men mitt liv levs ju inte på nätet, så nästa viktiga steg var för mig att faktiskt våga ta och berätta för några utvalda vänner om det. Att det inte var omvänt är kanske ett underkännande av närheten i de vänskapsband jag har, att jag undvikit det så länge och dolt det från dem så det inte varit naturligt vända sig till dem. *knasigt*

Jag hoppas jag framöver kommer göra tvärtom - söka stöd irl bland människor jag känner före anonymt på nätet. Att jag lärt mig jag inte behöver trassla själv med något utan kan - där det finns förtroende säga som det är. Vad gäller alkoholen hade det ju kunnat skona mig från flera år av kamp mot A. Fast nog är det onödigt gräma sig över det som varit :-)

Men, skamfylld som jag var så var detta sätt det som gick för mig. Och jag är väldigt tacksam för att forumet finns o alla som stöttat på olika sätt :-)

Jag kommer inte överge forumet, utan fortsätta dutta in lite inlägg här o där, just nu har jag en period jag mest/endast skriver i min tråd, kanske kommer en annan period framöver, kanske tystnar jag några dagar ibland, men är ändå inne här och läser.

Ha en fin fredag alla.

Bra gjort av dig
Röror med olika grönsaker är supergott. Brukar steka squash, paprika, svamp, morot o vitlök. Cremefresh till. Sen kan man ha lax, kyckling eller vad man vill till.
Har upptäckt ännu en fördel med att bo själv, man kan röra ihop precis vad man vill att äta utan att någon har synpunkter.

Strongt att du ger dig ut o cyklar trots kvällsmörkret????

Ha en fin fredag?

Torn; ja det är nu livet börjar på riktigt! Jag pratade igår kväll med en kompis över telefon om detta - och kompletterade "men det som varit tidigare var ju inte helt bortkastat". *ALLT* som hänt tidigare var ju inte elände, och även eländet som var kan bli meningsfullt framöver.

Är (för att plocka Andrahalvleks ord) ganska nöjd med min självsamhet - jag är ju singel ännu så länge, vilket är en liten välsignelse, mycket hade varit mer trassligt för mig om jag hade varit gift dessutom, såklart en sorg också, men livet är inte slut än riktigt. Så kompisar, umgänge med bekanta, i olika former är viktigt, för förutom mina syskon o mina föräldrar har jag ju inga som automatiskt finns i min närhet. Fast det är skönt att inte ha ett skriande behov av att vara med en kompis hela tiden, att kräva, klänga, att måsta sms:a med någon en kväll för att finnas till.

Det här med att inspirera andra; jag är lite "kluven" inför det;

Dels för att jag inte vill bli känd som en som har problem med X(vad det nu är), utan som den jag är; min pastor tog upp frågan sist jag pratade med honom - fundera vilka du delar med - för det blir ju gränslöst om jag skriker ut min historia överallt. Och kan bli rejält jobbigt om det skulle bli ett bakslag. Då är det bättre ha några som jag litar på i förtroende som faktiskt kan stötta även om det brister. En viktig aspekt.

Sedan, jag vill undvika dela för att någon ska titta upp på mig och tänka "wow vad han är duktig"; alltså... det är ju inte inspirerande utan jag blir någon slags idol. Då har jag lättare dela saker jag 100% vet jag inte har problem med, såsom min tidigare (sociala fobi (som fortfarande kan göra sig påmint i känslan ibland, men inte som när jag inte vågade åka buss eller lämna lägenheten, mer som en liten reaktion att jag kan vara obekväm bland folk men inte agerar utifrån den obekväma känslan), denna fobi nämnde jag för några vänner i kyrkan häromkvällen, en av de som hörde sa "men oj, hade du inte berättat så hade jag aldrig ens anat det". I samtalet som följde så kändes det som flera andra slappnade av, och samtalet blev lite mer personligt.

Det ä rväl en balansgång. Jag har en resa att göra i båda aspekterna, men har inte superbråttom :)

Faktiskt har jag inte bråttom försöka gå ner i vikt, att komma igång med superträningen igen, något som jag haft på agendan länge. Det får ta sin tid. Och nu är ju tiden det går ha en lite mysig varm vinter/höstjacka så inte "fläsket" syns lika mycket. Men jag behöver inte förändra min kropp för att försöka må bra eller duga längre.

Nu ska jag föröka avrunda mitt morgonbabbel....

Det där med att må bra bland andra känner jag igen. Det var väldigt gött när man upptäckte det. Minns tex när jag var på en trädgårdsfest i våras. Så mycket lugnare och mer närvarande som du skriver.

Du har verkligen kommit långt med det här att prata med andra irl. Och ventilera din egen resa och kanske t.o.m. inspirera andra. Riktigt nice!?. Jag umgås inte jättemycket med ”kompisar” på fritiden. Blir mest umgänge med familjen för tillfället. Däremot pratar jag en hel del med kollegor på jobbet. Jag har en ( än så länge) riktig solskenshistoria som jag har bidragit till på jobbet. Hen har varit nykter ganska länge nu. Vilken skillnad! Vill/ kan inte skriva så mycket mer om det här dock. Anonymitet du vet.?

Ha det bra!

I dag har jag varit och hälsat på min gamla mamma. Hon vistas så mycket hon kan i sin älskade sommarstuga. Hon har sjukdomen kol och måste verkligen försöka se till att hon inte blir smittad av Corona. Detta har såklart inneburit väldigt få sociala kontakter sedan i mars. Men i sin sommarstuga kan hon fixa med trädgården och gå långsamma promenader, eller åka på cykelturer med sin elcykel. Men oj vad glad hon blir av lite besök!❤️

Fick fyllt en hel släpkärra med bröte och körde det till tippen och har hjälpt henne med att bära in utemöbler mm också. Är imponerad över att hon pallar med den ensamheten som pandemin har inneburit för henne. Min starka mamma.?
I kväll blev det en promenad i stället för löpning.?. Ha det bra alla som kämpar mot alkoholdjävulen!

Kram

Hoppas du mår bra!

För mig funkar fysisk aktivitet. En kvällspromenad i mörkret om du bor på en plats där det funkar? Och sen in i värmen med en kopp te... Annars en omväxlande kall och varm dusch, det startar också om hjärnan tycker jag. Eller lyssna på Alkispoddens intervju med Rebecka Åhlund, hon är inspirerande tycker jag. Eller ring jourhavande präst om du behöver prata akut, behöver inte vara om religion. Och vi vet båda att ångest inte håller i sig hur länge som helst..Kämpa på, det kommer att gå över..

Tack för att du tog dig tid att svara! Kanske är jag inte helt ensam i detta, kanske måste jag ge det mer tid?! Det är bara en sån ångest som kommit över mig ikväll, den känns övermäktig.
Hur ska man handskas med den?

Har gjort mindfulness idag och igår med hjälp av youtube. Så skönt.

Idag putsade jag fönstren samtidigt som middagen var i ugnen. Har så mycket energi att göra av med ibland. När jag putsade kände jag en längtan efter mitt vinglas som jag hade med mig för att göra städningen roligare. Puttade bort den tanken. Men behöver vara på min vakt fortsatt.

Det absolut bästa med att vara nykter är att jag är en nykter mamma. Det näst bästa är att jag har ork och tid att träna. Och alla andra fördelar såklart.

Tacksam för all tid jag har frigjort ??

Härligt med nykterheten! Jag kan också känna mig ensam om det ibland, har ingen annan nykterist i mitt umgänge. Men så går man in här och läser och inser hur många vi är som tagit detta beslut. Och hur bra vi mår av det! Så läs och skriv mycket här så får du ett nyktert sammanhang. Ser fram emot att höra mer om dig!

Jag har själv periodvis varit väldigt orolig för olika sjukdomar. Har börjat se ett mönster att om något annat stressar mig som kanske är lite svårare att definiera, så har jag istället får för mig att jag har någon svår sjukdom och riktat oron på det. Kan det vara något sånt för dig? Att bli nykter är ju rätt omvälvande och man måste skapa en ny självbild och bryta massa vanor, typiskt läge för åtminstone mig att få en släng av hypokondri.. Utifrån vad din läkare säger så tror jag du kan vara lugn.

En annan sak jag läste om katastroftankar är att hjärnan blir beroende av dem, på så vis att man först jagar upp sig med sitt scenario och sen får den sköna tillfredsställelsen av att lugna sig med tanken att det inte är någon fara. Och det är så skönt efter att ha stressat upp sig att man blir lite beroende av det tankemönstret: oro-lugnande tanke-tillfredsställelse.

Men viktigast av allt, vad bra att du är nykter, resten kommer lösa sig!

Charlie, Andra halvlek och Torn???
Era inlägg och omtankar är guld värda???????

Jag är säker på att du är på G snart igen ?? du behöver bara lite mer tid...så på återseende ?
Ha det så gott ?

Kram ???

Att få sådana kommentarer av eleverna..Förstår att man inte tycker det är inspirerande att jobba då..Det finns ingen möjlighet att ha vuxna eller i alla fall äldre elever? Det finns väl mycket andra jobb som lärare kan få? Eller som du själv är inne på något nytt? Jag har provat på lite olika jobb nu dom senaste åren, och det har varit kul..Att leta utbildningar och jobb är intressant och leder en ofta på nya spår. Lycka till..??????

Men nu tror jag faktiskt du mår bäst av att släppa oron. Grubbla dig inte sjuk när läkaren är så bestämd. Fokusera på att fylla ditt nyktra liv med trevligheter ?? Återuppta en hobby, sök upp umgänge. Umgås med andra nykter är helt magiskt! Man är närvarande och lyhörd på ett helt annat sätt.

Fortsätt skriv och berätta om dina tankar, planer och strategier i det fortsatta nyktra livet.

Kram ? (som blir 8 mån nykter den 9/10, tjoho!)

?
Uhm, nej det såg jag inte alls komma, jag jobbar inte med att hjälpa andra företag med att bli bättre på cybersäkerhet, är mer på andra sidan bordet och tillhör den del av organisationen som har mest ågren om sådant inträffar. Väldigt lätt det blir ett eftersatt område - eftersom när allt funkar vill ingen i ledningen lyssna. Tack o lov har det blivit lite bättre...

Webinariet var ganska intressant - jag fick med mig några tankar som jag ska ta upp i vår styrgrupp. Så länge det är gratis är det alltid gott ?

Mic, du ska inte ha brådska för någon annans skull :-)

Denna dag har varit otroligt lång på slutet av dagen - det var flera möten i BRF:en jag bor i som vi hade knökat in på samma eftermiddag - kväll... Ett härligt gäng umgås med runt praktiska frågor. Det som jag satt o reflekterade över flera gånger är hur bra jag faktiskt mår numera när jag är bland andra. Så mycket lugnare, och många gånger kan jag släppa självanalysen och bara vara närvarande. Tänk vad missbruk kan röra till det och förstöra? Lite som att vakna ur en lång mardröm för första gången....

På söndag ska jag o en bekant åka till en gemensam bekant och umgås, han jag ska plocka med mig har haft en lång historia av missbruk, men är nu i princip nykter. Han har berättat ganska mycket om sitt liv, en klok kille som periodvis trasslat rejält. Men en vänlig själ. Får se om jag kommer berätta i bilen på väg dit eller hem igen hur min sommar varit. För jag har ju själv hört honom berätta om sina perioder, men jag har inte sagt något om mina.. präktig som jag försökte vara. När öppenhet och ärlighet var det som löste mig ur våldet. (och envishet)

Nåväl, det finns säkert mer upptäcka av livet nu när det är mer lugn o ro i kroppen.

Jag får läsa ifatt andra trådar här sedan, nu behöver jag varva ner och börja tänka på sängen.

:)

Alltid fint att se en ’gammal forumkompis’! / mt

Ja, tack så mycket. Vi hade en sammankomst med jobbet häromdagen och det var en kväll jag kände mig riktigt bra och jag kände just vid den tiden att faran var över. Det är ju öl och vin på företagets bekostnad givetvis, och jag brukade väl vara den som utnyttjade det allra mest. Men det kändes liksom inte ens svårt. Det är lite svårt att förklara. Jag tycker ju om alkoholen och effekten av den. Alltså, om man räknar bort de negativa effekterna och bara tänker på det uppiggande men samtidigt rogivande ruset. Men ändå kände jag mig aldrig sugen.

Angående läkaren, jag har redan förmått honom ta ett extra prov mer än han tyckte vad nödvändigt samt att han på grund av min oro kontaktade en specialist och gick igenom min historia och mina olika provsvar. Specialisten uttryckte något i stil med att man inte har dessa resultat på proverna när man har leverskador. Min läkare gick igenom en del av provsvaren. Bland annat finns det en som heter ASAT. Den är normalt högre än den som heter ALAT när man har alkoholleverskador. Vid avancerad cirros ser man ofta dubbelt så höga ASAT-värden. Min ASAT har alltid varit cirka hälften av ALAT och även inom sitt referensvärde. Detta i sig är inget fullständigt bevis på att det inte är alkoholskador på levern, men ett tecken på det. Men om man tar det sammantaget med resten av provsvaren så skall det tydligen visa på att det inte är några skador. Så jag har allt fått en del förklarat, mer än detta. Men sista gången jag pratade med läkaren så pratade vi tills han var tvungen att gå till nästa patient. Han sa också att fler prover inte är nödvändiga. Inte heller att referera mig vidare till specialister.

Det gör mig lite lugnare i alla fall. Men man kan kanske inte alltid tänka logiskt heller.

Jag har nu inte druckit alkohol på en månad. Det har gått över förväntan men ikväll känner jag mig så fruktansvärt ensam i detta...

Accent är en riktigt trevlig tidning med mycket läsvärt!

Kram ?

Nu ska jag bara försöka omskola mig från mitt nuvarande jobb som lärare. Det tar knäcken på mig. De flesta eleverna är roliga och bra men jag orkar inte ta konflikter varje dag om självklara saker. Idag ifrågasatte en elev att jag ringde hem för hen skolkat för jag var ju inte hens klassföreståndare. Igår vart jag kallad för dum i huvudet för att jag ställde krav. Förra veckan skulle jag dra åt helvete för jag vägrade låna ut material och dator för hen inte haft saker med sig på fem veckor. Så nu får det vara nog. Jag tycker undervisning är kul men dagens brist på respekt och uppfostran är sjukt svår att handskas med. Imorgon är det fredag ska bli skönt. Se om jag åker till jobbet imorgon.