Senaste kommentarerna i forumet

Klockrent miss lyckad!? Du och ett antal andra här som har varit nyktra lång tid har ju inte bara egen erfarenhet av detta, utan har ju sett massor av detta här på forumet under lång tid. Du vet hur det är liksom. Att det inte funkar i längden med kontrollerat drickande för ” beroende” personer. En del klarar det kanske, med vita knogar + att de aldrig får uppleva hur det är att må bra på riktigt. Bra att du är inne och skriver om detta! Jag tog till mig av det direkt när jag började läsa på detta forum. Som tur var ?

Kram

?????

Du får både medaljer och ballonger! Medaljer för att du har varit SÅ duktig. Och ballonger för att du ska fokusera på det som är roligt, det vill säga alla fördelar med nykterheten.

Såg igår ett klipp med min husgud (som jag inte får nämna vid namn för admin). Klippet hette just ”Quitting alcohol - why success breed failure”.

Hans teori var att det blir en obalans efter ett tag. Skräckbilderna av det tidigare livet fejdar ut successivt. Fördelarna med nykterheten känns samtidigt inte lika revolutionerande längre, de börjar bli vardag.

Då är det enligt honom väldigt vanligt att problemdrickare börjar tänka ”så farligt var det nog inte ändå, jag överdrev kanske bara, jag är nog inte alkoholist”. Och då vaknar alkoholdjävulen! Då vädrar hen morgonluft.

Om man då ”råkar” få ett glas i sin hand, på en fest till exempel, är det SÅ lätt att tänka de fem allra farligaste orden enligt honom ”just one drink won’t hurt.” Det går bra första gången, andra och tredje också. Det smakar inte ens särskilt gott. Då kan man ju knappast vara beroende?

Då är det enligt honom bara en tidsfråga innan man sitter i fylleträsk igen. Det kan gå på några veckor. I värsta fall tar det flera månader att bryta återfallet.

Och den nyktra resan blir SÅ mycket svårare nästa gång. Orsaken är att man har tappat tilltro till sin egen förmåga. Just det ser jag hos väldigt många här på forumet. ”Varför skulle jag lyckas den här gången, när jag inte har gjort det tidigare?”

Så det är jättebra att du skriver om det jobbiga suget - så att fler av oss är beredda på att det kommer att komma. Förr eller senare.

Hur gör man då? Så här tänker jag. Man är medveten om att svackorna kommer, är snäll mot sig själv på andra områden kanske, och sen repeterar man nyktra argument så att det sprutar ut genom öronen.

Det tror jag funkar. Så gör jag. Och jag har inte plågats av svårt sug omkring 5-6 månader. Inte som jag minns i alla fall.

Kram ?

Gäddfisket i Blekinge skärgård tillhör ett av det bästa i hela världen, och det kommer långväga gäster dit för att fiska. Jag har dock tyvärr aldrig fiskat gädda där. Men har faktiskt planer på att göra det. Tävlingen i dag kan man följa live på nätet förresten.

Jaha, då blev man sugen på fiske, ? men jobbar tyvärr hela helgen.
Låter bra med med boendet till din dotter. ? Hon kommer säkert få lägenheten, det känner jag på mig!

Ha en bra självsam dag! Kram

Att du ska skriva oftare, både i med- och motgång. Ta dig den tiden att reflektera. När du skriver faller pusselbitarna på plats lättare. Man tvingas sätta ord på vad man tycker, tänker och känner.

Och man kan gå tillbaka, påminnas, kanske se olika mönster.

Kram ?

Det här är SÅ viktigt!

”Jag har själv druckit mej till ett beroende och detta är konsekvensen. Det är ingen mänsklig rättighet att få dricka alkohol.”

Grattis till 8 nyktra år! Och tack för att du skriver ibland och berikar forumet med din erfarenhet.

Kram ?

Skönt att kunna lägga tid och energi på ”allt annat” ??

Kram ?

Ibland här på forumet känner jag mig lite knäckt när ännu en person med alkoholproblem uttrycker att de vill dricka kontrollerat. Suck.

Samtidigt tillhörde jag dem också för snart ett år sedan. Blev medlem 2019-10-10. Min ambition var då att dricka kontrollerat. Max fyra glas fredag respektive lördag var min plan. Jag tänkte också så. Då.

Jag tänkte om tack och lov. Det tar sin tid att tänka om, men för mig tog det ”bara” 2-3 månader. Alla måste nog gå igenom jag-kan-nog-dricka-kontrollerat-stadiet först.

Sen tar det olika lång tid att tänka om, och en del gör det aldrig.

Kram ?

Nästan vindstilla. Årets Gäddfestival med 200 deltagare fick ovanligt bra väder i år. Det brukar tydligen ösregna. Fiskare är en tålig sort.

Dagen började med bleke i havsvikarna. Bleke betyder stilla spegelblankt vatten. Därav har länet fått sin namn, som är väldigt gammalt.

Tänkte på dig Torn ? När jag läste i tidningen om Gäddfestivalen, med bilder på båtar med två-tre personer stående i varje båt med fiskespö i handen. Just den siluetten ”båt med stående fiskare” är vanlig att se häromkring.

Själv ska jag cykla. Leta efter några hittaut-kontroller på en liten ö tror jag. Om turbåten fortfarande går. Äta lunch på något ställe jag hittar på vägen. I självsamhet.

Kram ?

Igår fick jag mail från dem som bygger LSS-boendet dit vi hoppas att yngsta dottern kan flytta. Inflyttning 1/4. Nu är det dags att söka gruppboende-plats för henne hos kommunen i skarpt läge.

Och som av en händelse har jag ett sådant möte inbokat på tis 29/9 kl 15. Nä, det är förstås inte som om av en händelse. Allt är noga planerat och förberett förstås.

Det finns sex lägenheter. Håller på och byggas nu. En av dem hoppas vi att vår dotter får. Men jag vågar inte ropa hej förrän jag har skrivit på kontraktet!

Vi har börjat prata om det med dottern. Tittat på bygget. Hon förstår inte hur hon ska kunna bo där ? Hon är lite tveksam. Svarar oftast argt ”Inte än” om någon frågar om när hon ska flytta hemifrån.

Hon är så mammig och pappig ❤️ Som en liten femåring i en kvinnas kropp. Hon är lika lång som jag, väger nästan lika mycket. Väger mer än sin pappa ? Men hon vill ändå krypa nära och tanka närhet flera gånger varje dag. Pussas, kramas, klappa på kinden. Hon får dock inte sitta i våra knän längre ?

Ena stunden som en femåring, andra stunden ilsken tonåring, tredje stunden väldigt ansvarsfull och plikttrogen. Och väldigt hemmakär ❤️

Att hon vant sig vid två hem som ger henne trygghet är en stor gåva, nu ska vi introducera ett tredje hem. Hennes eget.

Och det här är förstås lika jobbigt för oss. Yngsta barnet ska flytta hemifrån. Men inte någonstans inom oss får vi tveka ett enda dugg, då känner hon av det och hennes egen tillvänjning blir då svårare.

Vi får köpa en riktigt bra bäddsoffa och sen får vi sova hos henne tills hon en dag säger ”Du kan åka till lägenheten/huset nu, det här är mitt hem.” Den dagen kommer, jag vet det. Och det får ta den tid det tar.

Efter ett drygt år är hon så ”inbodd” på sin dagliga verksamhet att hon är redo för nästa steg. Och vi föräldrar också.

Mina egna flyttplaner lägger jag helt på vänt ett-två år. Under övergången behöver hon tryggheten i det här hemmet att falla tillbaka på då och då.

Kram ?

Grattis till dina 5 månader.
Bra att du skriver om dina sug så långt in i nykterheten.
Det gör att jag som inte kommit så långt blir mer på min vakt och inte tror att nu är allt fixat bara för att jag inte känner något sug just idag.
Kämpa på. Du är värd detta⚘

Tänkte bara höra hur det går. Är du OK?

Jag har läst din tråd från april och framåt, och det känns väl ändå liiite bättre idag, trots sugattackerna? Det är bra att du "sprattlar emot" och inte tvekar att ta till Antabus om så skulle behövas. Klokt. I krig och kärlek är alla medel tillåtna, och det här är krig.
Du har ju klarat 5 månader ??, med din inställning klarar du dig igenom det här också. Suget går ju över, förr eller senare.
Envishet, vita knogar, samtal, medicin, använd det som behövs. Och gneta vidare, en dag i taget.

Tack för dina vänliga ord i min tråd, de gjorde mig glad! Och tack för alla kloka, ärliga och inspirerande inlägg du gör på forumet!

Jobbigt med de där tuffa dagarna men du har ju helt rätt inställning i att bara kötta igenom. Men som många också skriver, tveka inte att be om hjälp! Jag minns 4,5-5 månader som en oväntat jobbig tid. Som om ett gigantiskt pms-moln parkerade sig ovanför mig, och vägrade flytta sig.
Här finns några som håller stenhårt på dig och som är övertygade om att du fixar den här tuffa tiden och snart seglar in i nästa blankpolerade parkettgolv av nyktert liv. Krsm ❤️

Livet är så mycket mer som nykter!
Nu handlar livet om mina barn, min fritid, jobb, träning, böcker, drömmar, relationer.. allt med en närvaro. En närvarande hjärna.
Checkar in här för att påminna mig om vägen. Har haft mycket med nya jobbet och inte orkat skriva och läsa här. Men inser att det är en viktig del av vägen. Forumet är fantastiskt!
Önskar er alla styrka och lugn för att fortsätta det nyktra livet! Ha en skön nykter lördag!
??‍♀️?

Det är faktiskt redan drygt åtta år nu så rubriken är föråldrad. Jag kan vara en förebild att det går att bli varaktigt nykter. Mitt vapen är att jag aldrig får tro att jag är botad och kan ta ett glas. Liksom jag är ”icke rökare” så är jag ”icke alkoholdrickare”. Det är många år sen ETT glas frestade mej, kanske aldrig. Jag såg ett antal glas för mej. Att dela en flaska vin var ointressant, för lite...
Det gäller också att snabbt sluta tycka synd om sej själv. Jag har själv druckit mej till ett beroende och detta är konsekvensen. Det är ingen mänsklig rättighet att få dricka alkohol. Det bästa är att det är så mycket bättre utan.

Känns som att jag bara hoppar in och skriver här när det blir skit. Bla bla bla psykisk ohälsa tar tusentals år att bli bättre ifrån. Men jag tror att det är bra att jag håller i att skriva, för det går ju faktiskt bättre, och jag tycker om att kunna se tillbaka och se att jag växer. Vissa dagar försöker någonting inuti fortfarande sitt bästa för att ta sönder mig, men jag märker att jag slår tillbaka, med full kraft. Det är bra, det har satt sig i ryggmärgen att det är jag som har kontrollen.
Det säger att jag ska ge upp, att jag är värdelös och pinsam. Nähe, säger jag, jag ska fortsätta ändå och jag skiter väl i om jag är pinsam.
Det säger att jag ska spränga alla mina relationer i luften och börjar göra det. Förlåt, säger jag, lyssna inte på mig när jag pratar såhär för det är inte vad jag menar.
Det lovar att det håller käften om jag köper alkohol, drar in mig på toaletten och fräschar upp mig så att jag kan gå iväg. Absolut inte, säger jag, jag ska köpa tortillabröd och majs till ungarna vad fan.
Jag är utmattad, ledsen, har ett sugande svart hål mellan revbenen. Men jag ger inte upp.
Tänker på er alla fantastiska, läser nästan allt men kommenterar ganska lite. Tycker om att ni finns.

5 månader nykter ?, känns fint att notera det. Annars är sugen jätte jobbiga nu. Parerar, tränar, och sprattlar emot allt vad tygeln håller. Torn, jag försöker ha ett positivt synsätt o göra saker som känns skoj, de hjälper, men inte fullt ut. Använder alla mina vapen för tillfället o har inte alls som avsikt att dricka. Men det är en tung period nu, som med säkerhet kommer kommer stärka mig på sikt. Har oxå ett ess i rockärmen, nämligen antabus. Blir det för farligt, tvekar jag inte en sekund på att börja äta dom igen. Nykter 24 h till och vem vet? Imorgon kanske läget är helt annorlunda... kram alla kämpar

? men jösses vilket lyckopiller du är. Jag är mäkta imponerad. Kommer aldrig springa i ösregn, men vill gärna ha lite mer positivt go. Så jag stannar helt kort o tankar. Jullan

Härligt med löptur i regn, och ja- håller med Andra Halvlek att snart är du odräglig ? men vi älskar dig ändå och att inget depp verkar hitta in och inga problem ta krokben. Heja dig och ditt envetna, uthålliga goda humör och att du är en sån klippa här! ?

Det har du verkligen blivit ? Men jag gillar det - och vi behöver dig som ett lyckopiller här på forumet ?? Springa i ösregn. Nja. Nä.

Chill helgkram ?

Idag har jag jobbat hemifrån. Tog ett avbrott vid lunch och gick på ett riktigt hållkäften-pass. Har varit nykter i 5 veckor och tränat en del. Känner mig starkare redan.

Hade ont i huvudet på em så vin lockade inte alls. Vilket inte brukade vara ett hinder för mig.

Tacksam för att jag orkar träna och tycker det är roligt ??

Ligger på 10-12 prillor per dag, så jag är nöjd. Blivit av med okynnessnusandet. Inte funderat över någon medveten minskning än dock.

Kram ?

Lim .. Hoppas allt är bra med dig o barnen ❣️❣️❣️

Man slutar aldrig att förvånas över dessa härliga nya upptäckter som tydligen forfarande ramlar in. Jag har i hela mitt liv alltid tyckt det har varit fruktansvärt tråkigt att träna genom att springa. Nu har jag tagit en runda varje dag denna veckan och vad sjutton, det är ju riktigt kul!? I kväll spöregnade dessutom, men det gjorde nästan rundan ännu roligare. Fy fan vad härligt det är att vara helnykterist! Tråkiga saker blir kul. Såklart har man tråkigt i bland nu också, men det gör liksom inte så mycket. Det är mer en ”skön tråkighet” på något sätt. Mycket svammel nu,? men håll i, kämpa och ge inte upp, så kommer ni tids nog förstå vad jag menar.

Ha en bra helg! ?