Senaste kommentarerna i forumet

Jag ska strax iväg till gymmet och köra spinnig i en timme. Känner fortfarande av gårdagens två timmars skogspromenad i kroppen. Tänkte tanken att hoppa över gymmet i någon sekund. Då missar jag ju den sköna känslan efter avslutat pass. Nä det blir till att rycka upp sig och dra till gymmet.

Ang skillnad;

"Jag har förstått att du har slutat dricka några gånger tidigare. Vad är skillnaden den här gången tycker du?"

En sak tror jag faktiskt är skillnad, månaderna innan märkte jag när jag hade samtal med en kompis hur oresonlig och arg jag blev. Oförlåtande. Tror det var en sak till som fick mig inse att det här inte är hållbart. Antagligen hade pulkaåkandet i utförsbacken börjat accelerera utan att jag märkte av det.

Nu när vi träffas känns det bra mycket bättre. Min kompis får ha sina åsikter. Det gäller för övrigt många andra situationer.

Beror antagligen på ? Mindre interna konflikter för mig. Jag behöver inte vara 1000% perfekt (spelandes perfekt), så andra behöver inte vara det heller lika mycket.

Regn och rusk här, så blir en innesittarkväll!

Jag jobbar oxå med att försöka hushålla med mina resurser. Tänker på det varje dag och försöker hitta balansen. Har haft två rejäla utmattningsperioder i mitt liv som jag inte vill ha tillbaka. Balansen i livet har varit svår att hitta för mig. Det blir ofta full rulle framåt tills det tar stopp av olika anledningar.

Kul att se dej också! Ja tänk så länge vi känt varann! Så känns det. Jag tittar in ibland på detta välbekanta forum. Kommenterar sällan men ibland känner jag mej manad:). Många som kommit och gått under åren. Det är glädjande att tänka att det lyckats bra för många. Jag minns hur jag med både förundran och lättnad läste andras berättelser om fylla, att gömma alkohol och black-outs. Och jag tänkte herregud, det finns dom som varit värre än mej, haha!

Ha det så gott!

för de orden Charlie. Nu inne på dag5 och det är verkligen svajigt i humöret. Har i alla fall börjat motionera för att få lite struktur.

Vi är många härinne som har svårt att nöja oss med good enough, det vill säga tillräckligt bra.

Jag jobbar med det hela tiden, och försöker hushålla med den energi jag har. Just hemarbetet har jag taggat ner rejält senaste åren.

Jag har ju varit utmattad, så jag var tvungen för att inte bli sjuk igen.

Kram ?

Ser att du gör en del inlägg här. Så fint att se dig och att du lever gott i din nykterhet. Känns lite fantastiskt att tänka på alla år vi följts åt här och att våra liv tagit en så bra vändning! Ha det bäst / mt

Pianisten, Det svåra är att veta vad kroppen/psyket egentligen behöver för att orka med allt vi vill göra/uppleva. Det gäller att hitta alla energitjuvar och planera rätt. Jag klarar inte heller av ett stökigt hem. Jag blir skogstokig om det är ostädat. När barnen var små och bodde hemma fick de ofta ovett av mig när det stökat till. Jag kan inte få ro inombords innan jag har städat huset på fredagar. Jag måste oxå ha en grovplanering över vad som ska hända under alla mina dagar både på jobbet och privat. Har jag inga planer får jag ångest och mår dåligt. Jag försöker djupandas och vara i nuet så mycket som möjligt. Det lindrar ångesten för min del. Dessutom käkar jag lyckopiller sedan många år tillbaka. De hjälper mig att ha ett bättre humör. Jag känner oxå väldigt ofta att jag aldrig blir riktigt återhämtad med energi för jag orka med mig själv fullt ut. Alkoholen var min flykt kompis men inte nu längre. Ibland drömmer jag om att bosätta mig mitt i skogen för att hitta lugnet inombords. Vet dock av erfarenhet att jag blir super stressad av att vara för mycket ensam. Jag tror jag är en HSP människa. Det blir ju liksom aldrig bra för min del hur jag än gör. En dag i taget :)

Ja det kan mycket väl ha varit just vila kroppen egentligen behövde i lördags, att jag helt enkelt inte räckte till för det jag hade lovat i ett starkare ögonblick. Sen vet jag också att om jag inte planerar helger så händer ofta väldigt lite och t.o.m lite ångest brukar dyka upp, så svårt att veta hur jag skulle kunna gjort annorlunda. Jag fixar ju inte oreda hemma heller, det skapar sån stress i mig, ännu ett problem jag inte kommit runt.

Så länge det bara är jag själv att rätta mig efter så fungerar saker väldigt bra, men i relationer till andra, som min familj eller vänner finns alltid en känsla av att inte räcka till. Att aldrig få nog med avskildhet. Aldrig vara helt återhämtad.
Min flykt-fantasi att resa iväg själv eller bo och leva själv finns alltid nära och lugnar. Men jag har ju satt barn till världen som jag älskar, hur skall jag räcka till. Jag klarar inte ensa av att ge dem EN dag utan att mitt humör tränger igenom och visar så starkt att jag helt enkelt inte räcker till. Vad äter min energi?

Varje dag tränar jag fortfarande på att var jag. Slappna av. Inte ta mer plats än jag behöver. Hitta energitjuvar.
Känner t.o.m just i detta nu att en viss ångestklump trycker i bröstet, lite lätt andnöd. Jag räcker inte till.

Jaha, idag firar jag 10 veckor nykter. Har blivit så att jag är tvungen att gå tillbaka i tråden för att se hur länge jag har varit nykter. Tänker sällan på det och har slutat räkna. Dagar och veckor rullar på och jag mår väldigt bra. Saknar inte att döva mig med alkohol.

Hoppas alla får en riktigt bra dag ❤️

Klokt isåfall. Jag som färgblind lider ganska ofta av att siter eller grafer är helt omöjliga att se, så förstår behovet :-)

Rosavina, jag fick efter många om och men igenom avlösning i hemmet via LSS med åtta timmar i månaden. Ett starkt skäl till motståndet är att jag är skild och då bedöms kunna vila varannan vecka. Det kan jag ju också så korttids känns inte aktuellt för mig nu i alla fall. Flickan är tolv. Avlösningen gör att jag kan träna en gång även under den veckan jag har flickan. Har möte med LSS-handläggaren i dag och hoppas på att vi fortsatt kan behålla denna insats. Mycket viktig och bra. Som en förberedelse inför eget boende tänker jag att den modell Andrahalvleks dotter har med korttids kommer att bli toppen. Men, det är några år dit.

Var iväg och handlade kläder i går inför jobbstart. Hemskt att inse att jag nu drar stl 44 mot tidigare 38/40. Min kropp håller starkt i kilona. Har läst på och förstår nu att det INTE ännu är aktuellt med några dieter eftersom utmattningen fortfarande bidrar till kortisol-produktionen som gör att kroppen håller stenhårt i kilona - "i fall det skulle bli svält". Jag får ta det lugnt med den frågan också - precis som med så mycket annat här i livet. Ser såå himla mycket fram emot att få börja jobba nu. Ska bli toppen!

Särskilt tack till dig Varafrisk för att du orkar titta in hos mig. Inte nödvändigt, men värmer.

Kram!

Härligt att läsa din tråd och om din resa till de nio.

Jag läser att du får stöd från habiliteringen och dina funderingar om framtid och tid. Nu vet jag inte hur gammal din dotter är, men skulle ett Korttids vara en avlastning för dig?

Ett av mina barnbarn kommer att snart ställa sig i kö för ett LSS boende, inför framtiden. Vi är en diagnosfamilj, med olika npf diagnoser...

Nu vill vovven ut, ha det fint Charlie!

Det kan vara så att man anpassat sajten till talsyntes och även på annat sätt tillgänglighetsanpassat sajten.

Alla länkunderstrykningar tror jag beror på att man väldigt tydligt ska se att du med hjälp av dem kan navigera dig vidare på sajten. Att de enbart är blå är egentligen otydligt.

Att rubriken blir gul beror på att man verkligen måste fylla i rubriken. Den skapar själva inlägget.

Generellt gillar det mänskliga psyket inte förändringar, så det här är nyttig träning för oss ? Det här blir snart det nya ”normala”.

Kram ?

Ja, för vi för ett ständigt krig mot alkoholen och dess luriga påverkan på vår hjärna. Ibland funderar jag på att tautuera in Sober på ena axeln. Fast jag tror att det får vara en mental tautuering, eller?

Andrahalvlek, ja då har du också förlorat förälder i alkoholens grepp. Det är så sorgligt och sätter sina spår i oss anhöriga. Jag är oerhört tacksam att jag satt stopp. Jag ser också att det kommer in väldigt många nya medlemmar här på forumet som kämpar med sitt bruk/missbruk. Många är dessutom väldigt unga.....

Charlie och Finalisa, gulliga fina ni. När jag var barn var det jättejobbigt att se yngre ut, men nu är det ganska trevligt ;) . Kan inte påstå att det stämt under de perior när jag druckit, då ögonen varit själlösa och ansiktet pluffsigt. Vid nykterhet, liv i ögonen och fräsch hy, ser vi yngre ut.

Idag ska jag träna en stund innan det är dags att cykla till jobbet. Jag har kommit igång med min vardagsmotion igen. Ibland går jag långt, rusat upp för långa trappor (på dryga 100 trappsteg), tränar på utegym, inne gör jag yoga och kör med gummiband. Endorfinerna är min nya kick.

Allt är inte enkelt men jag kämpar på

kram

Ja charlie70, kanske jag gör det, det kom upp som förslag på mottagningen sist, ögontjänare är vi ju lite till mans vettja ?

Jag blir glad när du tittar in?och 3,5 år , jösses vad fint det klingar i mina öron. Jag ska inte sträcka ut handen pi31415. Lite kött på benen har jag nu och viljan kan försätta berg, även jävelberg. Kram Jullan

i nykterheten nu Jullan65. Sug är bara en mentalt konstlad känsloyttring som drabbar oss alkoholberoende. De blir mindre störande och irriterande om vi bestämt oss för att de inte får rubba vår övertygelse att bevara nykterheten.
Sträcker vi aldrig ut handen efter glaset, så kan inte sugen ställa till med något, de kan då få skava och störa lite, de är ofarliga, och de går över.

Själv har jag inte drabbats av sug på snart 3,5 år.

Du fixar det här Jullan, du har verktygen och erfarenheten, och du vill och kan.

Sänder över varma sensommarkramar, eller höstkramar om man tittar i almanackan.
Sköt om dig Jullan65

/Pi31415

Måste också tydliggöra att detta stickspår om vikt sannerligen inte är prio i livet. Och jag har inte i hela mitt liv mumsat så mycket smågodis, bsnankakor, (mums!) cola, a-fritt bubbel, biff och bea, chokladkakor och glass.
Allt i ett led i att ge mig själv allt jag behöver istället för vin.
Tycker minst sex 7-8 månader ska ha passerat innan man ska börja med nya begränsningar, eller- så har det funkat för mig. Bra tillagt Torn ?

Grattis till en månad! Sådana listor är bra att skriva ned. Och ju längre tiden går kommer du upptäcka massa nya saker att fylla på med.

kram

Min lista över saker som jag är tacksam över att jag slipper när jag inte dricker:

- vara full med barnen
- ha ångest
- inte kunna köra bil
- ha dåligt samvete
- vakna mitt i natten och inte kunna somna om
- må illa på morgonen
- gömma flaskor
- slänga flaskor på vägen till jobbet
- åka omvägar för att inte alltid gå till samma systembolag
- Inte orka träna
- inte orka...

Jag har en trivselvikt som jag helst vill hålla, så det inte brakar i väg åt andra hållet. Ett tecken är ju vilket hål på mitt skärp som känns bekvämt att använda. När nu frugan i helgen dessutom utbrast ”oj, vad stor din mage har blivit!” så var det dags att väga sig.?. Hittills går det bra, ett lätt sötsug har jag haft men det stillar jag med ett par sockerfria tuggummin. Och som sagt Se klart, en sak i taget. Så till alla som är i början av nykterheten och kanske äter choklad eller annat i stället för att dricka alkohol. Fortsätt med det, vikten kan ni ta tag i senare när nykterheten har satt sig ordentligt.

Kram ?

Tack ❤️ För era fina kommentarer. Idag skippade jag lunchen och var vrålhungrig när jag skulle laga middag. Typiskt dåligt. Var väldigt sugen på vin. Min vintid brukade vara efter jobbet, Innan middag. Stod emot. Tacksam.

Vill bara sända en John Blund ?? hälsning och hoppas du har det bra!?
Tack för pepp och uppmuntran i min tråd! ??

Kram ???

Du såg verkligen så pigg och fräsch ut när vi sågs och visst har det stor betydelse för självkänslan!
Och visst gör alkoholmissbruket att man ser sliten, trött och grådaskig ut. Speciellt ögonen blir på något vis halvdöda, finns inget liv eller glimtar i dem.
Skönt att vi slipper må dåligt över det nu...?
Nu är vi som stolta och snygga 60+are!???

Kram ???