Senaste kommentarerna i forumet

Saknar dig och hoppas du har fullt upp med livet och nyttigheter. Kram ?

Ja precis, mellanbarn, det kan säkert variera hur det blir i familjen, och vad som händer under uppväxten. vi har fått ta olika smällar i livet. Det är lite underligt när det kryper fram ur lillebror att jag har varit hans förebild. Kanske naturligt det blir så, även om det inte känns som jag varit mycket förebild alla gånger...

Men nog har jag en keps av medlare i mig hela tiden, jag har ganska mycket jag behövt bearbeta genom åren, där det här med alkoholen i sig bara varit en relativt liten sak - än i alla fall - och den var definitivt en flykt som fastnade kvar fast jag inte behövde den längre. Jag behövde den väl kanske aldrig över huvudtaget, men valde den för den kändes skön. Det jag har med mig som erfarenhet av livet kan ibland var riktigt nyttigt när jag stöter på andra som också mått/mår dåligt.

Det är skönt att alla syskon bor kvar på orten, även om vi kanske inte umgås varje dag direkt.

Jag har en kompis som är ensambarn, och det var jobbigt på slutet när mamman dog, och inget fanns kvar. Har man liten kompisskara så blir det extra jobbigt efteråt.

Mina föräldrar har varit sjuka av och till senaste åren, det verkade nära att pappa skulle stryka med för tre år sen men han repade sig också. Det var en jobbig tid, särskilt när jag var på lasarettet och han kom gåendes med en droppstång och hasade sig fram. Ingen livslust just då. Men nu är han ute med motorsåg och bärhink igen :-)

:)

Nya bättre rutiner..Du kan det här..Det blir bra..Kram..??

Jag vägde mig i dag och konstaterade det jag misstänkte. Jag har smällt upp 3,6 kg sedan i maj.Så jag kör igång ett race from i morgon. Endast vatten till dryck, inget godis eller annat onyttigt, och så kör jag igång med dagliga motionsrundor igen. Det brukar funka. Jag har njutit för mycket av det nyktra livet helt enkelt.?

Ska bli intressant att se om detta kan trigga igång alkoholsug, något jag inte har känt överhuvudtaget på ca ett halvår. I så fall avbryter jag tvärt.

Ha det bra!

Jag har inte slappat och slöat hela lediga måndagen. Skjutsade dottern i morse kl 7. Har tvättat och rensat ur dotterns garderob, vilket var SÅ välbehövligt. Jag har också lagt all ren tvätt i garderoberna!

Det där sista brukar jag aldrig orka. Jag stupar på målsnöret liksom. Så det är mer regel än undantag att det står kassar med ren tvätt bredvid min säng, tills det är dags att tvätta igen 14 dagar senare. Då behöver jag kassarna ?

Två höneblund har det blivit - en timme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen. En extra bra ledig dag alltså, eftersom en bra ledig dag alltid innehåller en höneblund ?

Första tiden för massage fanns tyvärr inte förrän 12/10, men när jag ändå var igång bokade jag ytterligare tre tillfällen omkring löning i okt-dec. Att gå på massage är ett riktigt bra sätt att fira löning! Hälften av summan får jag tillbaka som friskvårdsbidrag från företaget.

Imorgon jobb igen, och jag känner mig utvilad och på hugget.

Kram ?

Jag är ensambarn, men jag har hört att det spelar stor roll var i syskonskaran man befinner sig, och att mönstret från barndomen sitter i.

Storasyskonet blir oftast ordningsam och ”hjälpförälder” till småsyskonen. Yngsta kommer ofta undan med saker, det är inte lika noga. Mellansyskonet blir medlaren som vill att alla ska må bra. Utvecklar ofta bra skills för att förhandla även på jobbet.

Som ensambarn vet jag inte hur man präglas, mer än att det känns ensamt. Både som barn och nu i vuxen ålder. Liten släkt, stort och ensamt ansvar för åldrande föräldrar.

Jag är ju i den åldern nu att väldigt många kollegor har mycket jobb med sina föräldrar. Jag hade ett helvete med min mamma förra hösten, trodde inte att hon skulle överleva julen ens, men nu är hon pigg igen tack och lov ??

Kram ?

Grattis till fem månader, jag närmar mig oxå det. Det verkar som det kan vara en luring som tittar fram Just vid ca 5 månader. Jag har oxå haft en del sug. Men vi vet ju att mota Olle i grind nu, så vi håller i och håller ut. En dag i taget. Jullan

Hej andrahalvlek

Det är ju bara måndag ? men ja det är lugnt och ganska bra med mig. Hälsan teg still här; inga tankar på A, och kommer de så viftas de lätt bort ☺️

jag har inte haft så mycket att uppdatera egentligen, men tänkte lägga in ett inlägg senare i vecka. ?

Jo det Varit lett par syskonfödelsedagskalas i helgen, riktigt roligt vara med alla mina (två) syskon på samma kalas och det var ett normalt samtal. Verkar som de flesta av oss mår bättre. Skönt. Det var länge sen.

I övrigt vara regn och rusk här. Men i perioder när det är uppehåll är ju hösten fin också ?

Ha det bäst!

Det är stunder/dagar av ovisshet, rastlöshet och understimulans som tankar smyger sig på, fast jag är inte ens nära, och som du säger så vet jag denna gången hur det funkar.
Man kan ha väldiga humörsvängningar minst sagt...

för all pepp. Sov oroligt men ändå rätt hyfsat. Ja idag Dag2. Fantastiskt att kunna ta bilen i morse till ett frukostställe och börja dagen utan ångest och baksmälla. Nu måste jag hitta nya rutiner när inte dagen går åt att planera för inköp och sedan börja det tröstlösa drickandet.

Hej Charlie, det var ett tag sedan du skrev här. Tänkte bara höra hur du har det?

Kram ?

Den dagen jag är för pigg för att ta en höneblund en ledig dag ska jag sätta ett gigantiskt kryss i min kalender ? Jag har ett säg: Varje bra ledig dag innehåller en höneblund.

Konstigt nog kan jag somna snabbt och gott på kvällen trots höneblund, det är nytt för mig. Jag sover till kl 8-9 om jag är ostörd. Det är tidigt för mig, men kanske sovmorgon för dig ?

Och du har helt rätt. Den naturliga tröttheten och möjlighet att få sova när man behöver är det allra viktigaste.

Kram ?

Ja det är lite tråkigt med utebliven tupplur Andrahalvlek, men jag har helt enkelt inte blivit tillräckligt trött för att kunna ta någon i helgen.? Det har hänt något med min nattsömn också, jag vaknar inte lika tidigt längre. Jag får väl ta och ställa väckarklockan på kl 04.30 nästa helg så kanske jag kan ta en tupplur.? Det har varit väldigt intressant det här med sömnen under den här nyktra resan. En massa olika faser, men ännu så länge har jag inte haft några problem av detta. Det är skönt med tupplurar, men det är skönt med lite sovmorgon också. Det är skönt att sova när man behöver det helt enkelt. ?.

Läste att du hade det bra i Varberg, härligt! Såg även att du verkligen är i gång med att njuta av livet på massa olika sätt.? Det är så vi ska ha det, det är det vi är värda.

Jättekram! ?

Vi fortsätter, heja oss!

Kram ?

...som det känns nu igen.

Ni har rätt allihop!

Det är inte värt att bryta den här nykterheten. Det är en kompassriktning jag valt för livet.

?

Ibland tror jag du tänker för mycket, eller för långt.
Varför inte låta livets impulser få slå in, tidigare har du låtit alkoholens impulser fått styra dig när det har känts jobbigt.
Nu när de är positiva, låt dem få blomma ut, ta en dag i taget!
Inget varar för evigt och livet består av förändringar hela tiden.
Låt magkänslan få styra dig ett tag, och dina förväntningar på livet kanske ändras något när livet tar en annan stig.
Och sist men inte minst, jag avundas ditt sällskap, han kan inte få något bättre, någonsin.

Lycka till!

Berra

Ångesten gav med sig under helgen. Jag hade inga tankar på att dricka mer alkohol överhuvudtaget. Jag har varit flytt gubbe under helgen. Har hjälpt en kompis att flytta. Vem vill bära tunga grejer och vara bakis? Nä det går helt bort. Nu laddar jag för en ny arbetsvecka här hemma. Vi ska åka på hotell weekend nästa helg. Det ska bli nice och skönt utan alkohol. Käka god mat och gå långa promenader. Njuta av spa bad och må riktigt gott. Inte vill jag riskera att förstöra en mys helg genom att dricka alkohol. Ångest attacken som jag fick sist när jag drack en mindre mängd alkohol har lärt mig en läxa. En dag i taget ?

Ibland är inte drömmar så rakt på sak som man kan tro, men jag tänker att det nog handlar om åldersnoja i någon form, och rädsla inför förändring.

Dina föräldrar är döda, du tillhör nu den äldsta generationen. Otroligt sorgligt men oundvikligt. Det är så olika hur vi accepterar åldrandet. En del gillar läget direkt, andra backar nästan in i den förändringen.

Du har många år framför dig innan kroppen begränsar dig, och du har hjälpt den jättemycket på vägen genom att vara nykter och motionera. Tre timmar med hunden låter mycket bra!

Det är en skön tid ute nu. Lite vilsam, naturen går in i vilomood. Vacker med alla färger på bladen. Frisk lite kylig luft. Jag älskar förhösten ?

Kram ?

Vis av erfarenheten från tidigare alkoholstopp vet du hur viktigt det är att hänga i och hålla ut.

Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Grattis till snart 5 nyktra månader!

Kram ?

Det går i vågor just nu, livet. I går var en sorgens dag och tårarna hängde tungt i ögonvrån. Sorgen efter mina föräldrar som jag förlorade förra året är fortfarande inte läkt. jag hade sorg, ångest och hjärtat skenade och slog ojämt. Panikångesten var nära och jag kunde inte ta mig för någonting. Jag satte på flera deckare och försökte distrahera mina tankar. Drack en hel stor kanna med te och åt en chokladkaka, som om den vore en smörgås. Ja ja, bättre än alkohol och samma den av beroendehjärnan fick lite tröst iaf. Kunde ha valt att dricka, ta en Citodon eller propavan för att lugna mig, men valde att inte göra det. Klarade mig med chokladen. Kunde ha valt en promenad iställer men ville inte.

Idag är jag lite tung i huvudet, typ bakis av sockret. Mår sådär men bättre än igår. Sorg tar tid och behöver få sin plats. Det går inte att spola bandet, förbi delar av livet.

Jag hade en sån konstig dröm inatt. Jag var på kurs med jobbet och plötsligt säger kursledaren, att jag ska gå i en annan grupp, med andra gamla mäniskor. Jag var helt knäckt, med gamla. Jag vill inte gå med gamla, jag ser mig inte som gammal. Jag må vara 60+ med faan heller att jag är gammal. Jag är piggare, smidigare, starkare än många 30 åringar på mitt jobb.

Vaknade med en konstig känsla av att ha blivit förolämpad ;) drömmar är märkliga. Kanske jag har åldersångest? Rädsla inför framtiden? 5 av mina vänner har dött i Cancer och stroke före 60 års ålder. Min man har varit svårt sjuk och är fortfarande dålig. Kanske inte konstigt att jag svajar. Denna isolering i dessa tider är tuff och jag saknar min familj.

Hursom, jag är nykter och idag är en ny dag. Tänkte tvinga mig ut på en 3 timmars promenad med jycken nu.

En dag i taget!

Så glad för din skull, att orken att träna har kommit tillbaka och att du återfått lugn och ro i nykterheten ?

Kram ?

Så glad för din skull, att du kan njuta av flowet i nykterheten ?

Kram ?

Har ångesten släppt? En del beskriver att ångesten kan sitta i flera dagar, trots ringa alkoholintag, och då är det frestande att ta till alkohol för att må bättre. Trots att det har motsatt effekt ?

Kram ?

Hälsan tiger still hoppas jag ?

Kram ?

I bilen upp till Varberg lyssnade jag på en massa poddar, bland annat Klimakteriepodden. I avsnitt 149 berättar vetenskapsjournalisten Maria Borelius om sin senaste bok ”Förundran”.

Förundran är en känsla som tydligen heter awe på engelska (aldrig hört talas om). Själv skulle jag snarare kalla känslan för wow. Det är en känsla vi fylls av vid vissa aktiviteter som gör oss helt uppfyllda av glädje, nöjdhet och tacksamhet.

Det som sker är att hormonet oxytocin frigörs, också kallat ”kärlekshormonet”. MYCKET oxytocin frigörs när vi är förälskade, och det är ett hormon som verkligen gör underverk för vårt psykiska mående.

Mig veterligen frigörs oxytocin vid amning, kramar, massage och sex. Även i stora mängder vid förlossning, det är det hormonet som sätter igång förlossningen. Det får igång värkarbetet.

Det är även det hormonet (fast kemiskt framställt) som används vid igångsättning av förlossning. Man får det hormonet i dropp helt enkelt. Det vet jag eftersom jag är igångsatt vid båda mina förlossningar.

Nåväl, förlossning, amning, kramar och sex har jag inte mycket av i mitt liv just. Tyvärr, eller tack och lov, det beror på hur man ser det ?

Massage däremot tänker jag boka in nu på fredag. Jag har fallit ur min vana att ”fira löning” med massage, men jag ska genast återuppta den igen. Lika mycket för ocytocinets skull som för själva behandlingen.

Maria Borelius hävdar att förundran väcks och oxytocin frigörs vid många fler aktiviteter. Hon uppmanar att man ska hitta några sådana stunder så ofta som möjligt. Två minuter då och då räcker långt.

Hon ger några exempel:

? Mäktig musik, som ger ståpäls av välbehag.
? Alla typer av naturupplevelser.
? Alla typer av konstupplevelser: Konserter, teater, konst, litteratur etc.
? Skratta och ha roligt ihop med nära och kära.
? Gosa med en bebis (alla mor- och farföräldrar känner till det fenomenet).
? Bli förälskad (ja tack ?).
? Gosa med ett husdjur.
? Utöva yoga och meditation, och andlighet generellt.
? Ideellt arbete och att hjälpa andra.

Hon säger att man ska ta tillfället när man får chansen. Möter man en hundvalp och får chansen att gosa och leka med den så ska man ta sig den tiden, inte bara hasta iväg.

Sen börjar jag lyssna på hennes bok ”Förundran” och där finns inte många tvåminuters-aktiviteter. Den handlar om pilgrimsvandring till Santiago de Compostela (osäker på stavning), ayourveda (ännu mer osäker på stavning), och österländsk andlighet mest.

Lite besviken blir jag. Jag har inte varken tid eller lust att pilgrimsvandra. Förundransaktiviteter som musik, konst och naturupplevelser är mer på min nivå.

Sen tänker jag att allt som man gör mycket av tappar sin wow-effekt efter ett tag. Lyssnar du på ”Life On Mars” med Bowie varje dag så tappar den sin förundranseffekt efter ett tag. Gosar du dagligen med en bebis eller en hundvalp tappar det också sin charm, även om förundranseffekten nog kommer och går lite mer där.

Och jag tänker också att man nog kan bli beroende av att få uppleva förundranseffekten. Att man hela tiden måste levla upp. Det är kanske det som kallas att man är ”på jakt efter något”. Eller att man fortsätter dejta nya killar i jakt på förälskelsen/oxytocinet.

Jag tänker också att äldre människor generellt har väldigt lite wow-upplevelser i sin vardag, och att det är därför djur på äldreboenden gör underverk och att dementa personer mår bra av att pyssla om dockor och gosedjur.

Våra äldre borde få massage varje vecka och passa hundar och katter på våra äldreboenden! De kan ju med hjälp driva hunddagis för oss yrkesarbetare, vilken vinn-vinn ?

Jag drömmer faktiskt om att öppna hunddagis kombinerat med daglig verksamhet för yngsta dottern och hennes kompisar. Det hade berikat både mitt och hennes liv oerhört mycket ? Dagdrömma är sunt, det frigör nog också oxytocin.

Jag lär återkomma i detta ämne eftersom det lär skramla runt i min skalle ett bra tag.

Kram ?