Senaste kommentarerna i forumet

att den tappat i populäritet eftersom det är ganska stor risk att man blir ”invalid i tarmsystemet”. Det går en stor nervstam precis intill magmunnen. Låter sådär. 1 på 200 drabbas. Och tydligen kan man behöva göra om det efter några år och då är det 1 på 20. För hög risk enligt mig. Min doktor sa samma sak och avrådde än så länge. Men jag känner folk som gjort det med gott resultat.

Stort grattis till 1:a nyktra månaden och alla fördelar du hittills har upplevt! Och fler fördelar kommer för varje nykter månad!

Att främja min psykiska hälsa var den helt avgörande faktorn för mitt alkoholstopp. När jag fullt ut förstod att alkoholen skapade min ångest och återkommande depressioner så fanns det ingen återvändo.

Jag har också haft tankar på att ta livet av mig när jag mått som allra sämst. Bara att tänka tanken är fruktansvärt hemskt. Man tror ju där och då att alla andra får det bättre utan en.

Men eftersom jag mått så dåligt så har jag ju lite mer förståelse för hur det känns för andra. Jag försöker då förmedla ”this to shall pass”. Ha tillit för att det blir bättre och att tiden är din bundsförvant.

Jag har väldigt svårt för att folk lättsamt slänger sig med uttryck som att de är deppiga, har gått in i väggen och lika gärna kan gå och ta livet av sig. När de i själva verket bara är lite nedstämda. Jag tar det snacket ibland, men inte alltid. Orkar inte. Okunskapen är så enormt stor.

Kram ?

Tack Torn o AmandaL för uppmuntran :-)

Ett annat skäl, eller snarare symtom på hur jag hade målat in mig i hörnet, mina tankar hade åter börjat snurra om att åka till Jula och köpa rep och gå ut i skogen. Det är ett symtom, och jag vet av erfarenhet att jag aldrig skulle komma hela vägen, eller ens prova på riktigt. Det har jag aldrig aldrig gjort.

Däremot har sådana tankar förföljt mig ganska ofta av och till beroende på hur jobbigt livet varit. En gång för länge sen när jag mådde riktigt dåligt, tog jag bilen, körde iväg, svängde av på en skogsväg, stängde av bilen och bestämde mig för att sitta där tills jag svalt ihjäl.

Det gick ju sådär.. *skratt* Satt där nån... halvtimme eller kvart tills det blev för varmt i bilen. Det är typ det längsta jag kommit i aktiva försök.

Överlag mår jag oerhört mycket bättre nu för tiden, mot vad jag gjorde för 10-20 år sen. Ja, jag har släng av social fobi fortfarande, men det styr mig inte längre. Jag vet mitt värde på ett annat sätt nu än tidigare. Och livserfarenheten gör ju att man blir stabilare.

Just tankarna om att göra slut på allt är såklart något jag får passa mig för att leva i, för det har varit en flykt från mig själv som kortslutit alla möjligheter att faktiskt resa mig upp och gå. ”Det är ändå ingen mening”. ”Det är hopplöst”.

På ett sätt är jag glad jag har den livserfarenheten, för jag kan säga ibland till folk i min omgivning om just de erfarenheterna, när de själva mår skitdåligt. Och jag kan säga - det är ALLTID fel utväg. Det drabbar inte dig utan alla omkring dig. Gör *aldrig det*. Jag sa det senast igår till en i min närhet som blivit arbetslös och tyckte det skulle vara rätt ställa sig på spåret.

Det är inte hopplöst. En månad nu då tankarna inte finns där, utan när det är som värst är jag bara uttråkad över att jag inte gör något roligt. Att vara uttråkad tror jag är nyttigt, fast tråkigt.

Att må dåligt, ha ångest, så till den milda grad att man har lust skippa allt. eller supa bort det. Tror jag nästan alltid är symtom på något annat. Eller en dålig vana/ett beroende, av att tycka synd om sig själv är ju också ett bra sätt att slippa ta ansvar för sitt liv :-) ”jag ligger här och allt är bara skit, ingen mening göra något åt det, se det blev som jag sa, jag låg där och tyckte synd om mig, och det blev bara skit”. Typ.

Hahaha ?! Ni är så roliga ?! Jag hör er?! Nikotin och annat som gör livet njutbart får vara med mig ett tag till..??! Har ju gjort mina små försök, men det är som med alkoholen det där med. Iaf med nikotinet, finns inga halvmesyrer. Det är en stuga på landet i ensamhet, så man kan gråta, va arg, trött, irriterad, fnissig, kort gott åka med i den berg-och-dalbanan som det innebär att lägga av med snuset..??. Har också slutat tidigare, så jag vet att jag kan. Men också att det behöver vara ett helhjärtat beslut med ?% motivation bakom. Som du säger Ironwill, jag har ju min atletiska bakgrund. Så är nog snarare där jag ska lägga krutet. Bygga upp min träning successivt igen. Går gärna ut för hårt och så tappar jag både vilja och motivation. Denna gång ska jag bygga för att hålla?! Och äta pizza där emellan?!

Känns också så skönt med dina ord Mirabelle om att släppa 0an som självändamål ☑️! Tror jag lyckas bättre med det idag. Riktningen är densamma och fokus må bra och ta hand om sig, kommer man så oändligt mkt längre med, än alla självförberåleser jag tidigare ägnat mig åt.
Livet är förhoppningsvis långt. Och målet är att göra det både friskt och njutbart längs med vägen. Och mest njutbart blir det när jag låter bli att hälla gift i min kropp..☑️!

Tack för ni finns??! Och tack till mig som tycker om mig själv trots att jag snubblade ☺️!
Kramar!
/Fibblan ?.

härligt att du kan/orkar/vill ta upp kontakten med din vän igen !

För min del är det så att de 2 som stod mig närmast när vi var unga så är båda borta. Jag flyttade från den stan och vi tappade kontakten men kunde mötas igen för kanske 10 år sen och efter det blev fb vår kontaktväg. Lite enklare men ändå inte..... Jag saknar både svårt och svär över att jag inte tog kontakt tidigare. Nu är det ju för sent.

Skynda långsamt och ta en dag i taget !

Riktigt bra jobbat, grattis till 1 månad!? Du är på helt rätt spår och med risk för att låta kaxig, men nu har du klarat det värsta i början. Nu börjar snart det verkliga fördelarna falla på plats. En efter en , ju längre tiden går.

Gött är det!

Grattis villjulevaockså och fin lista på varför du blivit nykter. Hur det påverkat dig, både positivt och ibland negativt men framförallt om att få livet åter utan depression och ångest, så bra ???

En månad idag! (31 dagar)

Tjohoo.... det var den 25:e jag vaknade upp efter att ha halkat ner i ölflaskan senast.

Några takeaways till mig själv;

• Själva slutandet gick lättare på ett sätt än jag trodde, det var nödvändigt hänga här på forumet, och skriva av mig. Att bli ”responsible” för några, även om det är ett nätforum som gjorde det iaf skillnad för mig. Mycket kunskap, erfarenhet, smärta och glädje här.
• Efter ett tag var det inte lika krampaktigt och nervöst.
• Sug och triggers kommer av o till men jag behöver inte vinka in dem på landningsbanan, det har gått att säga nej. Direkt eller efter ett tag.
• Tröttheten har ibland varit stor, så där utslagen så man bara vill sjunka ner i kudden och vara där. Inte på grund av depression eller nedstämdhet, utan bara trötthet. Det är okay.
• Vikten av att bara låta saker vara som de är, acceptera att du inte blir i tipp topp form och ny människa på 2 minuter. Du har hela livet på dig. Första steget var att inse det inte ska drickas mer.
• Vikt, mat o sånt. Jo, jag vet inte, har nog börjat äta lite mer onyttigt ibland, men vad gör det? Om det ger lite tröst nån gång och jag unnar mig det, istället.
• Det är jätteviktigt försöka aktivera sig, eftersom tröttheten som sagt kan få mig att sova bort ganska mycket om jag bara vill.
• Jag är inte deprimerad längre (i alla fall inte på det där ältande, jobbiga, trista, hemska sättet). Det är mycket mer stabilt i mitt liv nu.
• Meningen var inte jag skulle bli perfekt och oklanderlig, utan börja leva. Och vara bättre rustad för alla viktigare saker än sprätta ölkapsyler.

Så dagens utmaning: Det är fortfarande grått, trist, regn ute. Bara det blir lite mer dag och mer uppehåll ska jag tvinga mig ut efter någon vandringsled här i närheten. Det går inte tillbringa en lördag inomhus helt.

Vaknade tidigt efter en skön nattsömn. Vi har huset fullt av barn och barnbarn. Idag ska vi besöka Skansen tillsammans med dem. Det ska bli nice.

Hemma igen från några dagars underbar semester i Dalarna. Alkohol är ickefråga och min nykterhet känns helt naturlig. Har aldrig mått bättre.?

Härligt att du gillar fisk Varafrisk! Jag tar tillvara på sådan fisk jag gillar att äta och står nästan alltid för tillagningen själv. Jag har inga direkta recept utan vill kunna njuta av den specifika smaken som olika fiskarter har. Med salt och peppar kommer man långt. Det viktigaste är att fisken är färsk eller var färsk vid infrysningen. Den fisk man köper i fiskaffärer är ofta långt ifrån färsk, och har ofta varit isad flera dagar. Det känner man på lukten och ser på fiskens ögon. Viktigt är också att inte tillaga fisken på fel sätt, och det innebär oftast för lång tillagningstid.

Kram

Många som äter Omeprazol är det ju. Så skönt du kunnat sluta. De är rena giftet som tillverkarna tjänar multum på.
Du kan inte få operation för magmun/bråck? Förut var det inte så goda resultat med op. men numera brukar det bli stor skillnad vet jag.
Inte kul att ha ont i magen. Huvva?
Ha en bra dag o bli en glad surgubbe?

8 dagar nykter. Ligger här i sängen och sträcker på mig. Känns segt att gå upp idag men skönt att ligga kvar i sängen och dra sig utan ångest och bakfylla.

Note to self:

Efter drygt en vecka utan alkohol så känner jag mig fräschare över lag och ett par kilo har försvunnit. Jag upplever att jag sover Mycket bättre, vilket gör att jag inte är lika hungrig samt att jag rört på mig mer eftersom jag orkar det.

Suget efter socker har dock ökat så behöver vara vaksam på detta eftersom jag tidigare tvångsätit sötsaker på samma sätt som jag druckit alkohol. Men det går rätt bra eftersom jag äter lågkolhydratkost sen en tid tillbaka.

Skönt att skriva ner allt man upptäcker med sig själv så att man kan påminnas om det om djävulen smyger sig på.

Ha en fin dag allesammans ❤️

Jag har tänkt en del på ditt första svar till mig i denna tråden, och jag måste be dig att läsa igenom TYDLIGT i fortsättningen vad det är jag VERKLIGEN skriver!! Jag menar inget illa, men du verkar bara snappa upp det du VILL att det ska stå!?

Hur tror du det känns när jag förklarat hur dåligt mitt: EX!! (som haft: FEM ÅR på sig att ordna sin bostadssituation!!!) får mig att må och hur han påverkar mig negativt på olika sätt, att läsa dina ord: "Du och din sambo.... Er relation...ett annat missbrukarpar..." osv...
SKÄMTAR DU???
Jag gjorde SLUT, finito, break-up, och bad honom flytta år 2015! Detta framgår tydligt i min text!!
VARFÖR TYCKER DU JAG SKA TA ANSVAR FÖR EN ANNAN VUXEN MÄNNISKA?!?
Vad gör att du tror att han är min POJKVÄN????
Jag tycker det är hänsynslöst att svara som du gör!
Och nu är jag inte ens det minsta arg, utan vill bara markera att jag tycker det är fruktansvärt att du tar parti för mitt ex- och sen påstår att du gillar mig?!?
Är hans liv och välmående mer värt än mitt? Varför isåfall? Jag mår dåligt av att bo med honom, comprende?
Han vill bara fortsätta knarka, vill inte ha hjälp, söker inte bostad..!
Snälla svara och förklara varför jag INTE ska slänga ut han, varför ska jag vara barmhärtig samarit??
Har HAN inget ansvar för sitt eget liv menar du? Tycker du det är OK att uppehålla sig i åratal hos sin ex- flickvän och lasta alla sina problem och tankar på henne?
Skulle du själv vilja bo med en
ex-man eller ex- pojkvän??

Har du någon gång i ditt liv fått en stroke? Eller flera? Jag har träffat en del missbrukare som fått det nämligen, och märkt att deras hjärnor felkopplar och blandar ihop information, och de tror att saker är på ett sätt det inte är på, samt att deras minne inte fungerar optimalt.
Isåfall har jag full förståelse för att du missförstår mig, och jag skulle kunna läsa och svara dig utan att jag känner att du motarbetar mig. Och då kan jag förstå varför du svarar som du gör, behöver inte bli sårad och ledsen över att känna mig hänsynslöst bemött, och stämningen här skulle bli trevligare för alla!

Men jag behöver få en förklaring till varför du svarar som om du inte orkar läsa allt utan bara några meningar..? Alternativt inte tar mig på allvar eller tror att jag inbillar mig saker..?

I min tråd hittar du även en massa tips på böcker, poddar och klipp om alkohol och hur det skadar våra kropp och hjärna.

Jag tror på ”faktametoden”: Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera. Jag skulle kunna skriva tenta på alkoholism när som helst ?

Det handlar om att hjärntvätta sig med nyktra argument. Snabbast möjligt hamna i ett övertygat ”jag vill inte dricka”. Då går den nyktra resan mycket lättare.

Skönt att du kände dig hemma direkt på AA-mötet ?

Kram ?

Det gick mycket bra att gå dit kändes väldigt bra, försökte öva i bilen jag är... jag är... bryter ihop.
När jag är på mötet jag är Alkolist! Jag lyckades. Är otroligt nöjd (hur nöjd man nu kan vara med det) men känner att det är ett steg i rätt riktning. Pratat med sambon hon är förstås fortfarande ledsen, jag försöker lägga fram att jag är sjuk, att min hjärna och jag ljugit för alla vi älskar. Försöker vara förklarande. Vi får se resan har precis börjat. Och ja jag tränar en del men kommer börja löpträna mer efter semestern, trötta ut mig själv tänker jag, skall försöka gå på många möten för det kändes bra. Är
Skönt att skriva här med. Nu måste min hjärna vila. God natt å kämpa på!

Så kan jag äntligen krypa ned i soffan med chips o ett glas mjölk. Ytterligare en dag har förflutit, med både gott och ont, ja som en helt vanlig vardag. Märklig känsla att ångesten i vissa stunder bara är borta till o med så att hjärnan har slutat att brinna.
God natt

Jag körde ett rejält jäkla träningspass och nu efteråt känns det så skönt. Jag har en tendens att ha så starkt självhat så jag varken tränar, duschar eller äter. Knappt att jag går på toa när jag är kissnödig, som att jag ska utöva något slags självplågeri.

Men jag vet ju också att när jag väl tar mig ut i världen igen så mår jag ju så mkt bättre.

Tack för pepp och fina ord <3

Jag har gått på det till och från. Som längst ca 1 år. Men min trasiga magmun/bråck blev betydligt bättre av att sluta dricka. Men det kan komma och gå en del speciellt när det är mycket stress och oro. Jag har aldrig trappat ner, bara slutat rakt av och stöttat upp det värsta bakslagssymptomen med gaviscon i tablettform. Försöker oftast med gaviscon först nu för tiden. Över lag är det dock betydligt bättre utan alkohol.
Kan orsaka benskörhet vid längre användande också. Det var det som fick mig att vilja sluta. Skitmedicin uppfunnen för att krama livet ur arbetskraften i stället för att skapa hållbara samhällen där folk slipper lida av stressmage (eller supa). Lindra symptomen men inte fixa problemet. (Jävla surgubbe. ?)

En dag i taget, en rätt bra livsfilosofi för alla egentligen.

Jag som alltid har planerat allt, skriver listor som ska bockas av, eget påtvingade måsten som ska utföras. Har inte gjort det alls under den gångna nyktra veckan och ändå hunnit med allt jag behövt, velat göra och klämt in en hel del roliga saker också. Detta jäkla planerande tar såna enorma mängder energi och inget blir lustfyllt. Snacka om att man sätter sig själv i ett mentalt glashus när man har ett sånt beteende.

Har läst delar av din tråd o slås av din styrka, men oxå din förmåga att visa mänskliga svagheter, du känns så genuin och skriver verkligen inkännande. Jag önskar så att jag hade din förmåga att sätta ord på känslor. Kärlek och respekt. Jullan

Tack snälla du! ?
Du har så rätt i att mat är medicin. Bra mat är så otroligt viktigt, att man lyssnar på sin kropp - äntligen - och inte dränker både den och sinnet i alkohol.
Hoppas du har en fin kväll. Kramar tillbaks?

Tänk att det finns personer som kan få en att både bli ledsen, upprörd och nästan helt uppgiven. Känner att jag behöver ingen mer skit nu. Åkte och handlade nyss och ytterligare ett paket cigaretter. Hade detta hänt för en månad sen hade jag köpt ett 6 pack men jag är bestämd o står fast, inte nu o kanske aldrig mer.

Det måste nog fram. Som att punktera illaluktande bölder. Det viktigaste är ju att du vet att du har lagt det bakom dig. Eller hur?

Kram ?

Jag har haft tid att fundera över det här med den skuld och skam jag känner inför några specifika situationer rörande min aktiva period som alkoholist.
Flera gånger den senaste veckan har jag hamnat i flyktsituationer, det rör gamla arbetskamrater som har besökt min nuvarande arbetsplats i ett eller annat ärende.
Det är hemskt obehagligt och något jag måste försöka komma till rätsida med, själva känslan, eftersom det inte är normalt att man vill emigrera ur sin egen kropp så pass mycket att man får panikångest över någonting som jag troligtvis själv hajpar upp. Det är liksom inte normalt och jävligt slitsamt om du frågar mig.
Jag tänkte börja med att försöka fundera ut varför jag skäms över att vara nykter alkoholist i vissa sammanhang.

Kontroll är det ord som dyker upp i mitt huvud. Förlust av kontroll, oförmögen att ha kontroll på sig själv, sin tillvaro och sina handlingar.
(När jag just skrev dessa rader var jag tvungen att ruska på hela kroppen av obehag, sen tänkte jag att jag skiter i att skriva vidare, men skiten ska väl ut och alltid kanske det roar någon att läsa?)
Liksom många andra gjorde även jag upp regler för när jag fick dricka i något slags diffust försök att återta kontrollen på mitt intag. Mina regler, och nu kommer vi till ett otroligt extremt mödosamt känsloläge, var inte som de jag ser här på forumet rent generellt, vilket gjort att jag inte sett, pga att jag jämfört mig med några skribenter här inne, att jag under ganska långt tid ändå omedvetet försökt ta kontrollen över alkoholen, och det är först när jag vidrör dessa som jag förstår hur jävla långt nere i skiten jag varit.
Jag hade inte regler för vilka veckodagar jag skulle få dricka, eller med vilka, mina regler bestod istället av att jag helst inte skulle dricka innan jag gick till jobbet, och om jag inte kunde hålla dessa regler var "reserv-regeln" att inte dricka under själva arbetspasset, fast jag hade ju med en PET-flaska vin i väskan ändå eftersom det var rysligt jobbigt när jag fick tremor i händerna efter ett par timmar på jobbet och hjärtat rusade.
Ja, men jag ser ju själv. SJUKT.
Så, förlust av kontroll. Det betyder en massa olika grejer för mig. Det betyder också en jävla massa svarta hål i min minnesbank som aldrig kommer klarna. Det kan vara allt ifrån stora grejer som när en kompis dumpat mig till de små - vad har jag lämnat ut för information om mig själv.
Det kan också vara oförmågan att ha kontroll över min egna kropp i onyktert tillstånd.
Hur yvig var jag i mina gester, hur mycket promille behövde jag för att få en jävla daggmask till tunga i käften som jag inte kunde styra runt när jag snackade med folk?
Kontrollförlust av mina känslor - hur jag kunde sätta igång och lipa, toklipa alltså, och säga till folk att det var lika bra att jag dog? Sånna uttalanden stärker ju inte direkt karisman hos en person liksom.

Jag väljer ofta st att tänka på min inre styrka jag besitter som klarat av att bli nykter, hellre än att tänka på dessa grejer, kanske är det det som drivit mig framåt och att jag nu kommer in i nästa fas av att även hantera det mörker jag stoppat undan för att istället få känna mig fri och stark?

Är nedtyngd av jobb just nu, springer från det ena till det andra stället så det blir svårt att hinna med allt jag vill hinna hemma och det irriterar mig?
Att hålla mig upptagen gör i alla fall att alkohol inte hinns med.