Senaste kommentarerna i forumet

Jag har sett flera anhöriga vara nyktra långa perioder..Sedan tycka att a-fri öl funkar fint till bastun..Senare. Ett par lättöl duger, ingen fara..Efter någon månad, folköl och fast på kroken igen..Jag försöker lära mig av andras misstag..Känner faktiskt ingen nykterist som dricker a-fria alkoholliknande drycker..Tror det på sikt är lättare att falla för alkoholen igen, om man dricker a-fri vin och öl..Gäller säkert inte alla, men jag vill inte falla..?

Tack för dina stärkande och värmande ord?! Som vi pratat om tidigare är det kämpigt emellanåt, och det kan kännas som att man inte alls kommer någonstans. Inte längesedan jag kände mig deppig och modstulen över brist på framsteg. Klarheterna kändes snarare lysa med sin frånvaro.. Men jag tror stenhårt på vårt gemensamma motto, att så länge vi inte ger upp, så har vi övertaget om a-?! För var gång förlorar han mer och mer kraft. Till sist ligger han där som en sargad drake?️. Det pyr av lite halvhjärtade försök, men elden har slocknat ?, och endast små rökpuffar lämnar hans uttröttade näsborrar..☁️.

Tack för du finns Vinäger ?!

Tillsammans kommer vi att vinna slaget?! Inte med muskelmassa och viljestyrka enbart. Den töms vi på. Det har jag fått erfara mången gång..?. Men med kärlek och klokskap, och envetet utforskande kommer det att gå?! Jag vet det??!

In med ljus i all mörka vrår ?️, så har draken ingenstans att ta vägen???!

Önskar dig en fin och stärkande sommar?☀️?!
Kramar!
/Fibblan ?.

En tanke som slog mig.

Varför i all sin dar är det okej att sälja BiB på systembolaget? Det måste ju vara en del i att vissa utvecklar riskfyllt drickande eller beroende. Det är ju för mycket och inte sunt. Herregud, de kan ju reglera cigarettsmaker och möjligheten att köpa enskilda cigaretter - så varför bestäms det inte att man bara får handla på flaska? Vi får ju bara handla vissa tider, varför inte reglera vad vi kan handla också, för vårt eget bästa. Ingen BEHÖVER ju en BiB, vin finns ju på flaska också.

Nu är ju inte det ett problem för mig, då jag är en sån som inte dricker nu - men seriöst. BiB har ju blivit som en kultur och folk går bara och fyller på och tar lite för att det finns där.

Total utstickare, vet inte var detta kom ifrån. Var bara tvungen att skriva i vilket fall.

Skulle behöva ett ljud från dig. Hoppas allt är bra och den där nedrans sjukan har släppt.

Stor kram

Tack för heja och för dina stärkande ord?! Fick en sån härlig bild av ditt sista stycke - klivet är tagit till den nyktra sidan av mänskligheten..✨✅?!Änglakören låter i bakgrunden och det är guld och glitter och det skimrar av friskhet och sundhet när jag funnit den livgivande källan - den heliga graalen?! Nu ska jag bara se till att inte vandra för långt iväg från den igen. Alltid ha den friska källan nära, inom synhåll
✨⛲??✨!

Kramar!
/Fibblan ?.

Precis så är det för mig med JoYo, Vaknavacker o Andrahalvlek. Inte alkoholen i sig utan längtan efter avkopplingen och ron i kroppen som den ger. Aha-upplevelse att läsa det ni skrev ovan?. Har inte kunnat sätta ord på det själv.
Får finna andra sätt att få lite lugn o ro i kropp o själ.

Tack för att ni delar era kloka tankar?

Ett mycket bra inlägg av dig Vinäger! Jag känner att jag inte kan peppa någon som vill
och strävar efter att dricka kontrollerat. Alltså de som absolut inte VILL bli kvitt alkoholen för gott.
Det är som om jag skulle peppa någon att äta en maträtt som jag tycker smakar jätteilla.
Då kommenterar jag hellre inte alls. Sedan så skulle jag vilja peppa mer här på forumet men
ju mer tiden går så blir det mindre och mindre har jag märkt. Helt naturligt tror jag.

Önskar dig en fin sommar! Kram

I dag ska jag till andra lägenhet. Åker säkert förbi 5 systembolag på vägen dit, men det blir ingenting med det. Ska försöka slipa och spackla det sista innan städning och målning. Lite mer uppåt i dag än i går men helgens planer har blivit lite förändrade från vad jag hade tänkt så det stressar mig lite.

Hade en plan för att laga mat och fixa hemma under söndagen (alltså i morgon) men nu behöver jag vara hundvakt och känner att jag inte kan säga nej. Det är ingen jättefara, men det nöter lite i mig. Huvudet blir lite som en torktumlare och det är liksom svårt att vika ihop allt och lägga det i rätt fack där uppe just nu - det blir kaos vid förändringar. Men har ingen direkt ångest eller panik över det. Det kommer fler dagar och just nu jobbar jag ju hemifrån dessutom så stressen är inte lika hög och orkar ju göra mer än bara jobba på vardagarna.

När jag jobbar som vanligt, bland människor, med människor, för människor - ja då är jag DÖD efter 8 timmars jobb, är egentligen död efter 6 timmar. När jag bara jobbat 5 timmar, då orkar jag med det där andra.. annars försvinner motivationen och jag får ta allt på helgen, vilket jag ofta inte orkar då jag tar hela helgen till att återhämta mig från jobbet. Jag vet att det är ohållbart, men jag är ju inte sjuk liksom, så kan inte sjukskriva mig och då min profession är ensam på min arbetsplats så är det bara jag som ska göra allt det, ingen annan gör det om inte jag är där, ni förstår... ohållbart. Har funderat mycket på detta, och jag skulle kunna gå ner i tid, det är inga problem för pengarnas skull, har så jag klarar mig och lite till.. men jag skulle ju få jobba 100% ändå fast på färre timmar så spela roll. Vill inte vara en sån som sjukskriver mig, vill inte vara annorlunda, vill inte sitta hemma - älskar mitt jobb. Det är väl det enda som jag vet att jag är superbra på, som folk ser upp till mig för...

Oj, detta blev ett rabblande om, jag vet inte vad... ibland glömmer jag bara bort vad jag sitter och skriver.

I dag väljer jag att inte dricka, istället blir det en trip till andra lägenheten och förhoppningsvis en subway-macka :)

Finaste Fibblan. ? Jag är imponerad av dig och framför allt så glad för din skull. Du går från klarhet till klarhet. Framsteg hela tiden.

Tack för kloka tankar, som alltid. De ger underlag för diskussioner. Viktiga sådana.

Ha en underbar sommar. Och tack för att just du finns här och berikar. ?

Jag väntar på lusten att orka leta upp en bra läkare som kan hjälpa mig att trappa ut kontrollerat.

Jag har ju slutat flera gånger tidigare, och har alltid blivit deprimerad igen inom tre månader. Jag vill inte riskera något! Vill aldrig mer må så dåligt. Jag vill i alla fall inte medvetet sätta mig i den sitsen.

Pratade med min dotter psykologstudenten om just det. Hon sa att om man vant kroppen vid SSRI så kan man behöva livslång medicinering. Men om man vid första sjukdomstillfället får adekvat KBT-behandling istället så kan man slippa medicinering helt.

Som ni förstår är hon som psykologstudent skeptisk till SSRI, även om hon har kunskap om hur effektivt det är.

Hon säger att psykologer generellt har god inblick i hur en psykiatriker jobbar, men att det omvända är ovanligt. Det är helt olika professioner, och hon tycker att läkare på vårdcentral oftare borde remittera till en psykolog istället för att slentrianmässigt skriva ut SSRI.

Så en bra läkare ska jag ha tag på först innan jag börjar trappa ut.

Kram ?

Tänker att alla vi som är här har antingen påbörjat resan för att förändra drickandet, eller så har vi kommit en bit på väg.
Var vi än är i den så är den inte avslutad. För många av oss börjar den med att vi vill minska. Hur många har bara slutat helt? De är nog lätt räknade?
Så var det för mig. Försökte minska på olika sätt och misslyckades. Så finns det några som lyckas med det. Skulle aldrig falla mig in att uppmana alla att sluta helt. Man måste göra sin resa.
Den enda jag varit bestämd emot är mig själv. Och det behövde jag då och nu?

Kram?

Jag jobbar i dag, i morgon och på måndag. Sedan har jag 5 veckors semester. Jag har inte mycket planerat i år, men det blir några tripper till bla Gränna, Norra dalarna och till morsans sommarstuga i Onsala med familjen. Sedan har jag ett par artsatsningar inplanerade. Kosterhavet och Helgeån ligger överst på listan. Tänkte hinna med att byta ett par fönster och en dörr på garaget också, men det är lågprioriterat.

Det där med öl tvekar jag om. Det var ju öl som jag drack mest av förr och testade en A-fri öl efter någon nykter månad men tyckte det smakade skit.Helt klart eftersom jag förknippade det med mitt missbruk. Nu testade jag förra veckan igen och det var helt ok men frågan är om det är värt att fortsätta dricka A-fria öl. Kanske får jag mersmak och gud förbjude får för mig att testa en folköl. Nä, det duger nog bättre till snigelgift!

Snuset har jag börjat trappa ner med. Jag snusade mycket mer i början av nykterheten, men det var det värt för att underlätta nykterhetsarbetet. Nu försöker minimera snusandet men har ingen plan på att lägga av helt. Jag får se om ett år eller så. Hur går det med era SSRI mediciner? Du Se klart var på gång med en nertrappning där har jag för mig.

Kram

Tänker också att jag ska bli en sådan som hellre bjuder in till nyktra aktiviteter och sammankomster framöver. Föregår med gott exempel.

AW med gokart eller laserdome, bjuda vänner på grillad korv i skogen, eller bjuda på picknick i en park eller på en klippa vid havet. Promenad med en kompis istället för häng på uteservering.

En sak jag har bestämt mig för redan är att ALDRIG ge bort alkohol i present till någon igen. Aldrig mer.

Det låter verkligen som om du har tagit klivet över till den nyktra sidan av mänskligheten Fibblan ❤️

Kram ?

Det är så tydligt att nykterheten bara är en del av den resa som vi har satt igång mot ett bättre mående. Alkoholen var ett symtom, nu går vi vidare och gör något åt grundorsakerna.

Och du praktiserar precis som jag ”faktametoden”. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset.

Bra att du skriver om att du fortfarande efter alla dessa månaders nykterhet fortfarande aktivt ”pluggar” nyktra argument.

En del kanske kan tro att den här nyktra resan har varit plättlätt för några av oss, men det ligger faktiskt hårt jobb bakom framgångarna.

Kram ?

Det är precis det jag menar. Du peppar och stöttar på ett suveränt sätt. Självklart måste vi ifrågasätta, det är en del av processen. Slutar vi med det, riskerar vi att aldrig komma framåt. Det är ju själva vitsen. Och i mina ögon klarar du balansen. "Då avstår jag hellre från att komnentera." Huvudet på spiken.

Tack för att du finns. ?

Kram

Håller med dig till hundra procent! Vi måste ha respekt för att vi har tagit oss olika långt på den nyktra resan. Och peppa och stötta så mycket vi förmår och orkar.

Men alla mina inlägg här måste vara hundra procent ärliga, även om de gör lite ont hos mottagaren.

Jag kommer aldrig att skriva inlägg för att göra mottagaren nöjd, om jag upplever att vb lever i förnekelse och enbart söker stöd för sin uppfattning. Då avstår jag hellre från att kommentera.

Kram ?

Först av allt, tack för all fantastisk respons mitt befarade relativt provocerande inlägg fått. Min erfarenhet visade sig delas av flera andra.

Bra eller dåligt?

Vet bara att det finns många sätt att göra rätt på. Och att allas resor ser olika ut. Vissa är övertygade om att helvitt är enda vägen, andra vill förändra sitt drickande.

Det måste vi respektera.

Självklart utgår vi från våra egna erfarenheter. Har vi varit djupt nere i A-träsket vill vi oftast inte dricka mer. Någonsin. Vi väljer det säkra före det osäkra. En form av överlevnadsstrategi. Andra vill förändra sitt A-intag då de är rädda för att det kan bli för mycket.

Det är här det kan bli en krock, tänker jag. Vi som varit längst ned vill förstås förskona riskpersonerna att hamna där. Med all rätt. Vem vill se en medmänniska i värsta fall supa bort sitt liv?

Men hur varnar vi på bästa sätt?

Det är här det kan se olika ut. Minst sagt. Vissa är mottagliga för skräckexempel, andra tar inte till sig det alls. Andra vill höra framgångssagor, vissa lyssnar inte på dem. Vi måste komma ihåg att vi kommit olika långt på resan. Ibland får vi stå och se på när någon sjunker djupare. Vi når den helt enkelt inte.

Insikten måste komma inifrån.

Men är det något som brukar hjälpa så är det omsorg, råd och stöd på ett individuellt plan. Många känner sig missuppfattade och ibland attackerade. Det ger sällan goda resultat.

Min strategi vad gäller att hjälpa andra är att peppa, peppa och åter peppa. Hur många gånger någon än fallit. Om det hjälper? Ingen aning, vi har inte facit. Men, det jag vet är att jag kan försöka bidra till att personen känner sig åtminstone något mindre misslyckad.

För det är ju det vi känner, vi som inte lyckats ända ut. Misslyckade. När vi hänger här och kämpar och kämpar. Och kämpar lite till. Självklart blir vi stärkta av alla som hittat det självklara vita livet. Är oerhört tacksam över er som fortsätter att skriva och kommentera efter flera/många år av nykterhet. Oerhört tacksam.

Håller med Andrahalvlek fullt ut om att förstärka det positiva. Som pedagog i botten vet jag att det är mycket framgångsrikt. Men vi får inte glömma bort alla som det tar extra lång tid för. Eller - sorgligt nog - aldrig kommer fram.

I min värld är det viktigaste vapnet för att kunna hjälpa andra ödmjukhet. Självklart, jag upprepar, självklart måste vi hjälpa på det sätt vi kan/mäktar med.

Som jag skrivit tidigare, vi brukar hitta likasinnade här på forumet. Alternativt vissa som vi känner lite extra för. Skriv till dem du orkar/vill/kan. Stötta, stötta och åter stötta. Vi/de behöver det. Även om vi inte når/nått dit vi vi vill. Målet. Åtminstone inte ännu. Jag är säker på att det finns förståelse för om en del inte klarar av att se den långa kampen hos vissa. Vi är här för att i första hand själva må bra. Det ska inte finnas någon press.

Vill också betona att forumet måste få vara en frizon. Fri i den bemärkelsen att alla känner att de får skriva av sig. I min värld är det själva vitsen med Alkoholhjälpens sida. Om vi bara fick läsa om framgång skulle ingen våga sig hit. Och då har forumet helt förlorat sitt syfte.

Ber om ursäkt för om mitt inlägg är svamligt och fullt av upprepningar
Trots den forna svenskläraren i mig väljer jag att skriva utan för många redigeringar. Kände efter att ha läst något inlägg att även detta måste bli sagt. Känslorna tog över.

Alla alla alla måste få känna dig välkomna här, oavsett A-status.

Tack för mig.

Kram på er

Har vaknat vackert idag med. Helg 27... Som vanligt och inget tvivel om det. Från dag ett var det slut på drickandet.
Läst min egen tråd, det är bra att göra.

Arbetet går vidare, denna helg skall jag lägga lite tid på preventivt återfallsarbete. Nykterheten är färskvara. Så är det. Aldrig glömma. Aldrig börja mjuka upp tanken och låta tankar om att dricka börja bygga bo.

Har tagit kontakt med psykolog för kbt via nätet. Har full insikt i hur mycket jag bär på som behöver bearbetas. Efter att jag tog kontakten grät jag. Tårarna bara rann, det var länge sedan sist.

Framför allt behöver jag ha verktyg för att hantera all den oro jag känner för de saker som händer i mitt liv som jag inte kan påverka. Känner stor omsorg om de personer jag har i min närhet och det kostar.

Men nu har jag i alla fall slutat dricka. So far so good. Stark som en björn.

Kram??☔

Det tog tid för mig med att inse att det är själva stunden av avkoppling. Inte alkohol, man behöver. Jag har lärt mig att ha med mig en bok, det här forumet eller annat som får mig att stanna upp. Under semestern har jag stannat upp, läst lite, sprungit en runda eller löst korsord. Stunden då jag kan återhämta mig. Vi behöver balans, återkoppling. Stressar vi på med sysslor, oroande tankar kommer suget, har jag märkt. Vi ska spara på energin, fylla på med massa härlig energi.
?

Jag är så glad för din skull Torn ❤️ När du beskriver att precis ALLT blivit bättre i nykterheten blir jag helt varm inombords. Din familj måste vara överlycklig över att ha fått sin pappa och make tillbaka.

Det är nästan omöjligt att förstå att du för sex månader sedan var slav under att få dina öl. För visst var det så att du drack öl varje dag? Jag förstår att du har svårt för alkoholfri öl, eftersom smaken förstås påminner om den tiden.

Håller med dig Se klart angående vin. Trodde också att jag skulle sakna smaken massor. Men det gör jag inte. Provat ett alkoholfritt rött vin en gång, spottade ut den enda klunken jag tog och hällde ut resten. Apäckligt. Inte i närheten av likt i smaken alls.

Jag gillar ju inte läsk och cider eftersom det är för sött. Dricker hellre alkoholfri öl, Oddbirds eller Bra dryck No 1, 2 bubbel vid riktigt festliga tillfällen, äppeljuice, örtte, smaksatt bubbelvatten och mycket vanligt vatten.

Jag såg på Hemköp att de hade stort utbud av just smaksatt tonic, bland annat ginger tonic. Det ska jag prova. Kanske hittar nya favoriter.

Man ändrar sina smakpreferenser med tiden. Jag slutade för cirka 30 år sedan med socker i kaffet och tycker att det är jätteäckligt om jag råkar få det. Jag avskydde oliver och sill i unga år, som vuxen älskar jag det.

Jag rökte då jag var 14-32 år. Om jag tar ett bloss nu tycker jag att det är jätteäckligt. (Mitt nikotin får jag via snuset istället. Även det ska jag vänja mig av med så småningom.)

Det som krävs är en viss tid av avvänjning eller tillvänjning. Sen är det förstås så att drogen krånglar till alltihop, eftersom man får abstinens. En abstinens som gör det extra svårt att låta bli, men det går!

Svarta Kalamataoliver lärde jag mig älska för kanske tio år sedan när jag läste att de är så otroligt nyttiga. I början var det INTE gott. Nu älskar jag smaken.

På samma tror jag faktiskt att just rött vin om ett år eller så också smakar riktigt illa. Så du gör nog rätt Torn som avstår helt även från alkoholfri öl eftersom det var just öl som var din drog.

Kram ?

Ja nog är det så. Haft så stressigt och kommit av mig i livet. Nu blir det bot och bättring. Måste vara bättre på det?

Dag 10
Gårdagen blev inte som jag hade tänkt, ingen morgonpromenad, ingen träning alls då, eftersom himlen var öppen då. Det blev att ta bil dit jag skulle under dagen. Men på eftermiddagen, tog jag mig i alla fall ut på min ”lagstadgade” (dvs schemalagda) joggingtur för dagen. Kallt och blåsigt var det verkligen, men skönt inte låta vädret styra för mycket.

Jag struntade i att ta någon fler promenad den kvällen, även om jag hade kunnat göra det. Bestämde mig för vara lat istället för ”i farten” och göra massa. Ganska skönt trots allt. Ladda kroppens batterier lite.

Maten var ganska okay, igår, så även humöret. Bakade brödet jag skulle göra, med mandelmjöl vilket var nytt för mig. Ganska gott, men bröden såg konstiga ut, man skulle klicka ut smeten på plåten, vilket säger sig självt att då blir de inte så fina *skratt*, men goda.

Idag har det redan hunnit spöregna, så får se hur mycket utomhus jag kommer vara...

Men det blir inget besök på bolaget idag heller, och inget A i kroppen.

Önskar dig också en underbar sommar?☀️???!

Ja, visst är det sorgligt med den naturliga platsen som denna drog har fått i majoriteten av hem..?. Så även i mitt. Jobbar på att få bort den helt och hållet ur min närhet. Men så kommer det kvällar som ikväll. Bad ju mannen plocka bort det vi hade överblivet sedan midsommar. Så det har gått bra med det??!

Ikväll har vi haft lite gäster hemma och jag var på systemet och köpte både öl och vin till dem. För egen del blev alkoholfritt mousserande ?! Enda nyktra i sällskapet. Hade trevligt. Varken mer eller mindre. Men väldigt nöjd med att jag håller i och kanske t.o.m utvecklar, skulle jag våga påstå ?, min "jag är en sådan som inte dricker alkohol längre person"??! Det som blev över ikväll får mannen ta hand om att avlägsna imorgon ✅! Men även det är ju konstigt på ett sätt, och talar verkligen sitt tydliga språk i hur normaliserat alkoholen är. Även om jag tagit ett beslut som jag står fast vid, känns det långt ifrån helt ok att bjuda hem folk, utan att erbjuda alkoholhaltiga drycker..Bara det är ju tokigt egentligen, och säger en hel del om hur naturligt och starkt förknippat alkohol är med festliga tillfällen. Det stör mig faktiskt☺️. Kanske kommer det en dag när jag säger att vill man ha det och tycker det är så viktigt för att kvällen ska bli bra, så kanske de själv ska ta med..

? - kanske är det att dra det lite väl långt, men det är iaf så jag känner nu. Slattarna i köket är dock lika lockande som slatten i toaborstskålen??! Så I'm good✅?!

Men imorgon åker det ut iaf. Även om jag är stark och övertygad, avslappnad och lugn nu, så kan det vända snabbt också, det vet jag. Med risk för att vara tjatig, så tror jag verkligen att denna gången kommer det att hålla för mig. Känner mig så färdig giftet. Men inte på det där forcerade sättet, som jag känt vissa andra gånger. Ni vet när man vill vilja, men kanske inte riktigt har hela sig själv med sig i beslutet. Nu är jag iaf lugn och trygg och ser fram emot varje nykter dag igen
❤️??!

Må gott vackra medmänniskor ?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Hej
Jag har som du inte så mycket händer i nykterheten men små saker dyker ändå upp varje dag. Just som du också skriver tycker jag att mat är så otroligt gott nuförtiden. Ibland anstränger jag mig massor, vissa dagar är det superenkel middag, men jag njuter nog mer än innan. En annan sak jag tänkt på är hur lite jag saknar smaken av vin. Trodde det skulle vara en stor grej men det är det absolut inte. Dricker tonic med is och citron. Älskar cola zero för att släcka törsten och ibland a-fri öl till middag.
Hur är det för dig nu med semester och vad hittar du på då? Kram ?

Jag tror dig, och kommer trippandes efter i dina fotsteg ???