Senaste kommentarerna i forumet

Jag vågar aldrig ta ett glas vin igen. Eller rättare sagt, jag vågar inte ta risken. Jag vill inte heller. Lika lite som jag vill dricka bensin ?

Kram ?

För några få förunnat så verkar de mesta ordna upp sig när man väl ger nykterheten en ärlig chans men för fler av oss så är det bara början där problemen slutade sist. Jag har fått lite känslan nu av att livet faktiskt kräver lite mer som nykter, det kräver att du tar hand om dig. Med alkohol verkar många kunna leva ett liv med att bara köra på i vardagen med huvudet i sanden för sen går allt att glömma för en stund med en fylla. Nykter så behöver både vecka och helg vara hållbar i längden för det är samma värld oavsett där inget jobbigt bedövas.
Det är aldrig försent att möta sina demoner. Mina kommer fortfarande till attack med jämna mellanrum. Man blir lite rädd, förtvivlad, men man överlever och kommer ut starkare för varje attack.
Härligt att höra att det finns en ny gnista, jag hoppas du blir antagen till projektet. Kan ju vara en väldigt bra motivation!

Hej. Jag dricker för mkt och vill veta hur ni andra klarar er ensam. Jag vill vara ensam men måste nog få vara med nån kompis för det. Jag tror inte man ska vara ensam. .

Måndag igen, en ny vecka som startat med bra känsla. Helgen har också varit väldigt bra med flera upplyftande ingredienser som trädgårdspyssel, socialt umgänge och träning. Även fredagen ensam hemma med sonen gick väldigt bra, det gör mig extra glad. Försöker träna på att inte lova småsaker som jag pratat lite med psykologen om, t.ex när barnen tjatar och vill man skall vara med och leka är det lätt att säga "kanske... sen..." om och om igen. Bättre att säja nej om man inte vill/kan/hinner, då undviker man att de går och väntar på det där "sen" och att tjatet fortsätter och blir till en stress. I fredags ville sonen så gärna ha hjälp att hitta en legobit och jag tänkte varför inte, det ledde spontant till att vi byggde lego tillsammans i säkert 1 timma. Det var både roligare än jag trodde och kändes bra i själen. Sen var vi ute i trädgården och han hjälpte mig plantera lite potatis. Ge och ta :)
Denna veckan väntar fler lediga dagar och på fredag kommer en gammal vän på besök till stan som jag har spelat i band tillsammans med förr. Vi har bokat in att träffas och "jamma" lite och det är en väldigt rolig grej att blick mot! Så som sagt, en härlig inledning på en ny vecka och måendet känns stabilt och tryggt för tillfället.

Känner likadant. Mitt inre lugn gör mig nöjd på ett väldigt behagligt sätt. Jag kan känna en helt annan glädje i varje stund, även över småsaker.

Kram ?

I diskussion med både barn och tonåringar så kan diskussionen få pågå i flera år ibland. Nöta, nöta, nöta. De måste ju förstå VARFÖR också.

Minns en diskussion jag hade med min äldsta dotter när hon gick på högstadiet. Skolmaten var ju inte god. Många av hennes kompisar gick till korvmojjen och åt billig pommestallrik på lunchrasten.

Vi pratade och pratade och pratade. Jag bad henne att åtminstone gå till skolmatsalen och kolla vad det är för mat varje dag. Uppmuntrade henne att skippa den äckliga potatisen och bara äta kött och grönsaker.

Jag berättade hur pommes påverkar blodsockret, dvs som strösocker i princip. Först blir blodsockret skyhögt och sen totalkrashar det lagom till mattelektionen på eftermiddagen.

Jag sa också åt henne att hellre gå till Coop och köpa en färdigsallad eller youghurt/müsli än att köpa pommes. Och så vidare. Prata, prata, prata, prata.

När jag senare fått höra mina egna ord, när hon pratar om vikten av bra kost och daglig motion med andra (vänner, pojkvän, lillasyster) så blir jag helt varm inombords.

Din son är oerhört omtänksam, och han kommer att lyssna på dina råd till slut ❤️

Kram ?

Hemma efter en första större träff i dessa coronatider. Det brukar vara massor med folk och man går hos varandra, tar ett glas vin och umgås. Fortfarande var det några som tog ett glas vin, men vi var inte jättemånga där och dessutom var vädret inte det bästa! Kallt och blåsigt! Jag måste erkänna att jag kände lite saknad, inte efter alkoholen utan mer rutinen! Gemenskapen som finns i att ta ett glas vin tillsammans! Men jag kände också att , nej, jag är inte mogen ännu! Kanske kommer jag en dag att kunna ta ETT glas vin, men den dagen är inte här ännu!

Så fantastisk du är Charlie70. Så stor igenkänning här med kämpandet med balans, ork, aktivitet, trötthet och vila. Jag har en pågående utmattningsperiod och kämpar med att hitta den där fantastiska balansen i livet....men det är olika från stund till stund, från dag till dag vad jag orkar och hur mycket återhämtning jag behöver. Sociala aktiviteter kan trötta mer än jag vill....
Stor kram från Saskij?

Det är skönt att vakna för klockan. Dricka sitt kaffe och plöja nyheterna på paddan. Idag ska jag välja att må bra. Jag bestämmer själv över hur jag vill leva mitt liv. Väljer jag rätt kommer jag garanterat att må bra. Ingen alkohol för mig sedan sista tillfället. Det tog extremt lång tid att bli kvitt ångesten den här gången. Det har varit störande tankar i hjärnan hela helgen. Nu verkar det mesta av dessa tankar klingat av. En dag i taget ? blir dagarna många kommer jag att må riktigt bra.

Att vara lojal mot sig själv är superviktigt...kände av lite sug igår kväll,men jag valde att reflektera över varför...
Har jobbat långa timmar hela helgen så jag var helt slut,det har kommit in några nya boende på jobbet som kan vara väldigt oroliga stundtals så man får verkligen ge allt man har för att försöka få till en lugn tillvaro där inte alls springer runt som yra höns.
Så jag var helt enkelt trött,både kroppsligt och mentalt,men idag är jag ledig...och jag tänker bara njuta.

Strålande jobbat!!???
De där sugen...? Vi tar dem med jämnmod... så gött att vara nykter.
Kram!?????

Att det aldrig tar slut för dig.....! Styrkekramar sänds på pall från mig.

Ni som har följt mig har ju läst om mina försovningar. Ja, jag tar på mig ansvaret för att min 15-åring ska komma upp ur sängen och i tid till skolan. Han är dränkt i hormoner. Så mycket att han är helt sänkt på olika sätt. Men, vi har pratat om det och han ställer numera väckarklockan också. För säkerhets skull. Har jag inte lagt mig vid 21 som är det vanliga har hand dessutom börjat komma förbi mig på kvällarna med försiktiga undringar om det inte är dags för mig att gå och lägga mig. Han har noterat mitt sömnbehov och tycker det verkar lagom om jag kommer i säng senast 22. Gulligt! Sonens egna nattetider har vi diskuterat i oändlighet. Jag har nu gett upp den kampen, den kostar mer än den smakar. Dock märker jag att ju tidigare jag lägger mig, desto tidigare börjar han göra sin inflygning mot sängen. "Jag följer ditt råd" brukar jag säga numera, "Jag går och lägger mig nu". Baktanken är förstås att han någon gång också ska följa mina råd....

Kram!

Beundrar dig Vinäger och dessutom hinner du - inte minst - med att reflektera över ditt eget liv.

Kram!

Du är så energisk och aktiv här på forumet, fattar inte hur du orkar med att se, reflektera och ta in alla människors historier!
Beundransvärd och underbar är du! ?
Själv har jag varit tvungen att spara på min energi då den under denna jobbiga coronavår varit på så låg nivå.
Men jag läser och följer en dryg handfull personer härinne på forumet, mer mäktar min hjärna inte med. Och jag blir glad för varje kommentar jag får och försöker ge tillbaka så gott det går.

Vinäger, hoppas du och alla andra fina forumvänner får en härlig och skön majvecka med ☀️ och värme.

Kram ?

Tack Andra halvlek, att orientera sig på nytt är ett läge som jag inte längre är rädd för. Tiden finns där framför mig. Tiden i nyktert tillstånd. Jag har fått en ny dröm att längta till.

Den sparar jag till sen. När tiden är mogen.

Midnatt råder, tyst det är i huset och jag känner glädje utan rus.

Kram :)

Jag tål inte Antabus! :( Får som böldakne på ryggen, bröstet och i ansiktet. Så jäkla sorgligt, för den hjälpte mig verkligen att avstå från att dricka!

Vad är The Drawing Room för något?

Som sagt, jag vet inte ens OM jag behöver förlåta mig själv! Jag vet inte om jag "gjort något mot mig själv" ens! Jag har nog inte kunnat göra så mycket annorlunda än jag gjort!

De senaste dagarna har jag fått en ny”känsla”. Svårt att beskriva men de där korta skavande stunderna av rastlöshet jag har känt är borta. Jag har helt enkelt inget att klaga på mer vad gäller den biten. Planer på fisketurer som jag vill göra, tankar på saker jag vill greja med här hemma, hur jag kan utvecklas på jobbet, semesterplaner, saker jag ska göra med fru och barn, träffa släkt och vänner mm är sådant som min hjärna jobbar med nu. Och det känns helt underbart. Jag längtar och ser fram emot saker utan att ens nudda vid tankar kring alkohol.Min motivation har på något sätt ökat ytterligare nu. Men jag tror inte att jag är ” färdig” med mitt nykterhetsarbete i och med detta. Jag har bara hamnat i en ny fas. En fas där jag hoppas att alla ni som läser detta ska hamna i, om ni inte redan är där. En sak har jag lärt mig under den här resan. Tiden är avgörande, man måste ha tålamod.

Ha en bra vecka! /Torn

Låter bra Studenten! Har du vovven varannan vecka? Kanske mår du extra bra när du har hunden? Kan du ha hen oftare?

Önskar dig en underbar nästa vecka!

Det är verkligen sant det som Annie Grace skriver i sin bok ”Tänka klart”:

”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen.”

Blir jätteglad av att läsa ditt positiva inlägg - lika glad som dina blommor kommer att bli ?

Bli nu inte orolig över att de kommer att sloka någon vecka. Precis som för oss som blir nyktra behöver de lite tid på sig för att gilla läget och nyorientera sig.

Kram ?

När man tagit sig igenom en sån där motstånds-dag, det är en liten men nog så viktig vinst i att vara nykter. Förstår precis din känsla med barn och barnbarn. Jag är så nöjd med att känna mig fullt ut pålitlig, närvarande. En viktig sak i våra liv. Heja dig!

Det bästa med nykterheten hittills är att jag vågar prata, få kontakt med människor. Nyss gick jag ut med soporna och såg en tjej som gungade sitt barn. Jag stannade till och sa "idag har jag planterat om mina krukväxter för första gången i mitt liv, tidigare hjälpte morsan mig, då såg jag mest på och glömde bort hur man gjorde, men idag klarade jag det och gjorde det själv, sagt med eftertryck".

Det visade sig vara en pratglad tjej, hon berättade på en gång om hur hennes växter dog, var torra hela tiden och vilka näringsämnen hon använde mm. Jag lyssnade, njöt av att så lätt få kontakt med en för mig helt främmande person. Hennes dotter avbröt mamman/tjejen och frågade mig "varför har du tofflor på dig?". Tyckte det lät gulligt och svarade att "jag ska ju bara gå till soprummet och jag undviker alla vattenpölar så det går nog bra".

Tidigare, när jag drack, stirrade jag ner i marken, sökte inte ögonkontakt med nån utan försökte göra mig osynlig.

Jag är egentligen en social person som gillar att prata, umgås med andra. Nu som nykter öppnar sig hela världen för mig, jag ser värden och så mycket annat som jag tidigare hållit för mig själv.

Nu tar jag tag i det som behöver göras. Tidigare sköt jag det framför mig och trodde att det skulle försvinna av sig själv om jag väntade ut det tillräckligt länge.

Tack vare medicinen som jag fått vaknar jag pigg och utvilad på morgonen, har lust till allt som tidigare bara var tråkigt och jobbigt typ ta hand om disken, städa, handla och tvätta. Vardagssysslor nuförtiden har blivit spännande och intressant. Jag har lärt mig att älska mina växter/blommor och ska ge dom massor av kärlek så att dom växer och mår bra.

Det är så mycket som händer med mig och under så kort tid ändå. Nyktra alkoholister känner igen mitt sätt att vara och viskar lite försiktigt, du har kommit långt men var varsam...Det tar jag till mig på riktigt, för jag vet hur lätt det är för mig att trilla dit igen. Behöver påminna mig ibland om varför jag slutade. Då blir det på allvar igen.

Annars tycker jag att jag inte har skrattat så här mycket som jag gör nu på väldigt länge och skratt är förlösande, då känner man sig levande igen.

Kram :)

en glad gubbe som är nykter av egen fri vilja!

Men efter regn kommer alltid solsken ? Och det är en tröst att påminna sig om det. Men när skiten kommer i stim är det lätt att hålla sig för skratt.

När jag mår sämre brukar jag tänka att livet kan inte vara happyhappy jämnt. Man behöver må lite sämre ibland för att verkligen uppskatta när man mår bra.

Och det är ju sant, eller hur?

Kram ?