Senaste kommentarerna i forumet

Alltså, jag har varken något intresse av honom som man eller människa, jag älskar en annan man, och jag är inne på en påfrestande inre resa som gör att jag MÅSTE få vara ensam!
Jag inser som du skriver att han är fucked utan mig, men som Rosette skriver: Han har ansvar för sig själv! Han är inte mitt ansvar! Jag har offrat 5 år av mitt liv bara för att jag inte haft hjärta att slänga ut en trasig människa på gatan..Men hur många år till ska jag låta honom stjäla av mig?? Vi har en son, och även om mitt ex inte är intresserad av sonen så är jag det! Mitt ex tar så mycket energi och kraft att jag inte orkat hälsa på vår son, så ledsen över det!

Kära du... känner igen så mycket i det du skriver.. man mår ok ena stunden för att sen på panikångest från H-vete... tror du gör rätt i att avdramatisera... jag tycker det funkar bra för mig i alla fall... vi är också hemma båda två ( jag och min man).. jag har blivit en expert på att få i mig A utan att han märker även om vi båda e hemma.. men jag gör inget sånt nu.. har ingen lust och är tacksam att jag inte håller på med smusslandet.. det ger styrka.. imorgon dags att börja träna igen.. slappat till mig senaste veckan och faktiskt bara njutit av att lata mig och laga en massa mat.. jag vet att jag borde göra allt för fosterland och ställa upp överallt ( för det e sån jag är som person och min tid går ofta åt till att se till vad andra behöver och känna ångest för att jag inte räcker till)... men det e också en av anledningarna till mitt drickande.. så jag har bestämt mig att det är OK för mig just nu.. att vara lite självisk.. att inte prestera... att acceptera att min kropp och själ behöver VILA. vet inte om du kan känna igen dig i det jag skriver... men du verkar också vara en person som vill så väl och är så mycket för allt och alla... underbar egenskap och jag kan tänka mig att du är oerhört älskad av dina nära och kära.. men det kan ju också " backfire" när man inte hinner med sig själv... hur som.. jag beundrar din styrka kära Vinäger.. och jag finner själv styrka i att gå in här och läsa dina ärliga och ofta vansinnigt humorfylld inlägg... :) skrattade gott åt " avsugningen"... även den senaste... " VIN- Äger"... haha jag skrattade så jag tjöt.. underbart. Sänder dig varma tankar denna " vinterdag" .. här i Stockholm haglade det vid 14.. heeeelt galet... nu ska jag ställa mig och laga saffrans-grädd-chorizo pasta till mig och maken för en tidig middag.. med svartvinbärssaft.. :) KRAM till dig och jag hoppas att du kommer må bättre för varje dag som går.

Om man känner sug och det sedan går över, har man då blivit avsugen... ?

Nä, skämt åsido.

Herregud, vad jag pendlar mellan ned och upp. Likt aprilvädret i maj med hagel och sol, kyla och värme, mörker och ljus, vått och torrt, svänger mitt mående.

Dividerar och förhandlar inte alltför ofta med A-hjärnan, men det händer. Än så länge nykter och känner stor tillfredsställelse för att det är så.

Avdramatiserar för tillfället. Märker att det blir lite mindre fokus på alkoholen då. Framför allt på eventuella misslyckanden. Kan jag hålla det som jag gör nu känns det bättre.

Passar på att utnyttja Coronasituationen. M jobbar hemma helt och hållet, vilket verkligen försvårar smygande och smusslande. Jag jobbar hemma till och från, vet hur lätt det brukar vara att svänga förbi Systemet och fylla (!) på gömman.

Men inte nu...

Njuter av alla långpromenader, påtandet i trädgården, kaffet i solstolen. Visst, de stunderna fanns tidigare också, men nu ligger fokuset på att må bra i vardagen, inte ha det som ett sekundärmål.

Det är längesedan jag drack nu. Ja, allt är relativt, men med mina mått mätt... En eventuell dikeskörning knäcker mig inte. Vill inte kalla den ett litet hoppsan, men ändå inte stanna världen på grund av det.

Jag mår bättre, har gjort det några dagar nu. Glömmer lätt hur illa det är när jag mår som sämst, glömmer panikattackernas kraft.
Kanske för att det går över hyfsat snabbt.
Kanske för att det kan liknas vid ett A-uppehåll, då vi snart inte kommer varför vi inte vill dricka.
Kanske för att jag i grunden är en så otroligt positiv person.

Jag klarar inte allt, men är inställd på att fixa det jag måste. Så måste det vara.

Alternativet är inget alternativ.

Kram på er

-----

Tack Honungsblomman, FinaLisa, Varafrisk, Stormenlilla och Odette för stöd, pepp och kramar.
Kloka Nurture, blir lika glad varje gång jag får ett livstecken från dig.
Obstinat, glömde säga att det var kul att få påhälsning här.

Vilket känns genom mindre grubbel och en jämn motivation. Har efter lång övervägning påbörjat en liten viktnedgång igen. Småkilon har krupit på senaste halvåret, ser och känner att en del kommer positivt från gymmet men har börjat känna mig lite plufsig också så kände att det är dags att göra nått. Att dra ner lite på kalorierna kommer påverka träningen och jag får ställa in mig på att det kommer krävas mer ansträngning och utan ökningar på stången. Det är därför jag tvekat om jag skall göra det om det är för tidigt och riskera att "försura" träningen som ju är en stor del till mitt bättre mående. Men jag mår också dåligt av att inte trivas i min kropp så jag har nu bestämt mig för att göra en väl kontrollerad insats, därför nördar jag nu ner mig i en app och loggar kalorier och träning. Kan man tycka vad man vill om men jag finner det faktiskt ganska underhållande och sysselsättande, och samtidigt motiverande att veta att man ligger någorlunda rätt och inte äter för lite. Känner att det gör dagarna lite extra spännande just nu X-) Bara de första dagarna insats då man tappar en del vätska och har mindre mat i magen gör att jag känner mig lättare och fräschare och på lite extra bra humör!

Imorgon permis så snart inväntar en längre helg igen. Har lite planer jag tänkt fokusera på. Alltid intressant att läsa sina gamla inlägg även såna som är ganska färska som min senaste riktigt låga helg. Inser att jag behöver vara smartare och mer konsekvent i mina strategier att möta ångesten som kommer. När jag läser märker jag att det fortfarande är väldigt planlöst rundvanding i panik och affekt. Jag har fortfarande instinkten att fly från känslan genom att gå runt och söka efter sysselsättningar som inte fungerar. Jag behöver träna på att attackera ångesten med full styrka.

Ett härligt lyckligt inlägg ? Vi nynyktra blir lite nyfrälsta i vår nykterhet - och det är så härligt att ta del av det varje gång det sker hos olika forumvänner.

Kram ?

Nu på måndag som kommer den 18:e maj har jag varit nykter i en hel månad, jiipie!

Då får jag min första symboliska medalj enligt AA:s livsfilosofi. Känna hur gruppen reser sig upp och applåderar för mig, stoltheten som sprider sig i kroppen, känna sig åtminstone lite nöjd på sin väg att bli en av dom som valt ett liv utan den tunga drogen alkohol.

När jag väl bestämde mig att sluta dricka har det gått fort.

Har ramlat igenom så många gånger förr men då har jag inte velat sluta utan börjat om igen för jag har en djup kärlek till alkohol som nog alltid kommer att finnas kvar där i grunden av mitt egna medvetande, tyvärr. Har gått igenom många återfall förr som det heter när man trillar dit igen. När jag blivit så knäckt och trasig att jag självmant slutat dricka. I dom lägena är det tillräckligt starkt gjort av mig att ta mig upp ur sängen, eller glänta på persiennerna, släppa in lite ljus och till slut våga öppna dörren till lägenheten och isoleringen för att möta verkliga människor och inte "bara" brottas med mina självskapade demoner.

Den här gången maj månad, solen skiner ute, sommaren kommer snart har jag för första gången i mitt liv, med hjälp av polisen som gav mig en broschyr om Alkohol och drogmottagningen, kommit på fötterna, tagit tag i mitt liv och sökt hjälp.

Hjälpen finns där ute, många människor som brinner för att hjälpa till men tidigare har jag vägrat, stenhårt. Jag ska inte ha nån hjälp, jag vill inte sluta dricka och då är det lönlöst, all så kallad hjälp blir bara till tvång för mig och då slår jag bakut.

Nu är jag här och nu på riktigt. Känner hur energin flödar i min kropp och hur jag sakta men säkert, väldigt säkert hittar mig själv igen, mitt sanna jag, hurra! Ni som varit med om det här ögonblicket vet vad jag snackar om.

Till er andra som inte kommit lika lång som mig säger jag bara. Sanningen som finns i djupet av alla våras hjärtan, för vi är människor som känner, finns där. Den som letar finner bla. bla. men kommer inte på nått annat för tillfället. Jag flödar just nu och jag mår bra. Kan jag så kan du.

Nu kom jag hit för jag känner att jag är i det vidare livet! Jag trodde jag skulle känna sug, men har inte gjort det på hela tiden! Det tuffar bara på; jag börjar återgå till tidigare aktiviteter och umgänge där det förekommit alkohol, men jag har inga problem med att få dem att acceptera att jag är nykter. vi har roligt ändå!

Sänder styrkekramar och mod till dig ???
???

Varje nykter dag är en vinst för oss alkoholberoende..Din kropp och dina sinnen tackar dig..Var stolt för vad du klarat..Fast livet är jobbigt så har du fixat det..Hejja dig???

Energi har jag fått massor av nu när jag är nykter men håller med. Ska ägna min energi åt annat en stund och vila i mig själv ett tag. Tack för uppmärksamheten Kristoffer och att du förstår min osäkerhet över hur saker och ting fungerar här i forumet, är glad för det :)

Ville titta in och skriva ett svar till dig i denna tråd då du tar upp något som verkar mycket viktigt för dig och påverkar din förändring av dina alkoholvanor.

Jag tänker att det är klokt och modigt att du har börjat se och agera mer på dina behov i förhållande till ditt ex. Du har inte något ansvar över hans förändring eller icke-förändring och det hjälp finns för ditt ex att få om han väljer att ta emot den. Du har funnits där för honom och han för dig samtidigt har ni inte livslånga skyldigheter att alltid finnas där för varandra när relationen tagit slut.

Du har fått tips om kronofogden, polisen och såklart ska det kännas bra för dig om du väljer att ta en sådan kontakt, samtidigt vill jag ändå påminna om att det är hjälpande instanser. En möjlighet är alltid att ringa dem och utan att ge personuppgifter helt enkelt fråga hur eller vad de kan hjälpa dig med i den här situationen eller vart du kan vända dig för bäst hjälp. Utifrån det du beskriver låter det som att kommunen skulle kunna vara en instans att kontakta, och samma där att du skulle kunna förklara situationen och höra med dem vad de kan hjälpa till med.

En ytterligare sak jag vill passa på att skriva som inte hör till denna tråd, hoppas ändå det är okej.
Du skriver aktivt och läser här på forumet, peppar andra och skriver om din egna förändring i dina trådar, jättebra. Ibland, och nu mer här på senaste har du nämnt att du inte alltid är hjälpt av det en del skriver till dig, du skriver om att du blir upprörd och känner inte att du kan ta till dig av det dem som skriver som hjälpsamt, om jag förstår dig rätt.

Att vara många som kommunicerar och tänker och tycker mycket kan riskera att det kan bli missförstånd, att något som var menat att vara hjälpsamt kanske snarare känns kränkande och så vidare.
Jag tror att du är långt ifrån ensam om att känna så, samtidigt när känslor bubblar över (som jag tror det handlar om?) är det frågan om forumet just där i stunden är det bästa alternativet. Kanske är då en personlig kontakt eller att göra något helt annat tills att det värsta lagt sig en bättre idé. Vad tänker du själv om det?

Att jag skriver detta är lite för att det verkade ha blivit lite tråkig ton i din andra tråd, vi går inte så ofta in i trådar men det sista inlägget du skrev om hur du mådde just då och hur negativt påverkad du blev av personens inlägg blev lite tokigt. Vi valde därför att avpublicera det. En gissning är att du för stunden mådde fruktansvärt dåligt och hade tagit åt dig av det personen skrivit på ett sätt som gjorde dig väldigt illa.

En idé om det händer igen är kanske att fråga vad personen menade kring det du tog illa upp av eller att kanske själv släppa forumet ett par timmar tills det känns aningen bättre för att kunna svara när du känner dig lite lugnare. Du kanske själv har idéer om vad som skulle vara hjälpsamt för att undvika att skriva på forumet när du är i ett väldigt känsloladdat läge?

Detta är något vi gör ibland, kanske tar bort inlägg, delar av inlägg men vill då såklart förklara varför. Vi hoppas att det ska lösa sig och att ni själv tar hand om det men ibland känns det som det kan fara iväg. Vi brukar också radera länkar, reklam, när någon skriver väldigt onykter, ta bort personuppgifter med mera, så det är något vi gör på rutin. Allt i syfte att försöka göra det här till en så trygg och lugn plats för alla som det går.

Hoppas du inte tar illa vid dig, det är inte personligt utan handlar snarare om Hur en kommunicerar. Det är svårt med bara text då en bara ser själva orden och kan därför lätt bli "hårdare" än vad en menade i text osv.

Vi från admi har tidigare skickat meddelanden till dig som jag tror att du inte sett ännu, titta gärna på dem och återkom till oss om du vill!

Nu blev det ett långt inlägg, hoppas som sagt du mår bättre idag och att du känner att detta ändå på något sätt blev hjälpsamt för dig!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack Andrahalvlek för den infon, jag visste inte att jag förmodligen har dopaminbrist o andra brister... försökt gå ut o gå ett par gånger om dagen för att få fart på endorfiner. Trött idag, vill helst ligga på loftet och läsa för mig själv, ska snart ha mens och känner av min pmds.

Jag var och pantade massa ölburkar idag. Jag gick mot ölhyllan på rutin för att hämta mer.... stannade upp och tittade på dem och tänkte nej ni kan bra stå där. Gick och köpte jordgubbar och blåbär istället ?

Skulle så vilja och hoppas att den här sommaren blir nykter... vad mycket tid till annat man skulle ha då! ?

Grattis du med till dag 9 Saskij. Vi kämpar vidare ❤️

Kram ?

Ni har skrivit till varandra i den här tråden och i några andra trådar i forumet. Det ser ut som att ni har olika sätt att kommunicera, och även om det inte finns något tvivel om att det handlar om välvilja så funderar vi i admi på om er interaktion kanske tar mer energi än vad den ger. Vi brukar tänka att det bästa sättet att få ut så mycket som möjligt av forumet är att välja att fokusera på sin egen förändring och det som kan vara hjälpsamt i förhållande till den. Och - åt andra hållet - försöka att inte lägga energi på det som inte hjälper.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag älskar att jag har hittat till den här platsen, blir så himla glad och pepp av er starka, kloka, kärleksfulla hjältar.
Tack för att jag blir sedd <3

Och jag tar till mig rådet, det låter som en bra strategi, imorgon ger jag mig på första frågan!

Vilken upplevelse med healing! Jag är så fascinerad av allt övernaturligt, men tyvärr har jag aldrig upplevt något själv. Jag är öppen för det, men nada.

Jag tror dock på ödet och skyddsänglar. Det har jag fått tillräckligt med ”bevis” på själv för att verkligen tro på ??

Jag upplever likadant med känslorna. De kommer mer smygande, men de blir starkare och mer genuina och stannar längre.

Som när man är så glad att man bara måste le brett, men till slut gör det nästan ont i kinderna. Eller när man ser en bra föreställning eller konsert och bara måste klappa i händerna hela tiden hårt fast det gör ont händerna. Så börjar mina känslor kännas nu i nykterheten.

Tack för de fina orden om att jag skiner för dig ?

Kram ?

Önskar att jag hade kunnat ge dig en kram IRL för det hade du behövt nu.

Du gör ett jättebra jobb! Och du är värd att må så mycket bättre snart.

Friends är för övrigt en kanonserie som tål att ses många gånger ?

Kram ?

Du och din sambo är två missbrukare som tar hand om varandra, det är bra. Känner ett missbrukarpar som åkt in och ut på behandlingshem i tio års tid och som fortfarande håller ihop i vått och torrt.

Att ni påverkar varandra i er relation och att det gör det galen ibland är inte konstigt. Paret jag pratar om och som jag ger som ett exempel, gjorde inbrott och stal handsprit som dom hällde i sig, försökte bjuda mig men den gången sa jag, nej tack. Där går min gräns. För jag har gränser och jag håller mig inom dom. Klickar med pundare, flummare och framför allt fyllon, grava alkoholister. Vi talar samma språk med varandra.

Du sa till mig att jag är brutalt ärlig. Det tar jag till mig i min resa till absolutist = nykter alkoholist resten av mitt liv. Lyssnar bara på ärliga människor som rakryggade står för vad dom tycker och tänker, ingen annan.

Polisen och kronofogden är en del av förtryckarna i vårt samhälle men dom förstår inte vad dom pysslar med så jag förlåter dom. Kastar du ut din sambo nu och han hamnar på gatan igen så dör han. Det dör missbrukare i Sverige varje dag som går. Narkotika lagstiftningen är åt h-vete.

Folkhälsomyndigheten, vänsterpartiet och en del centerpartister och liberaler har fattat galoppen men regeringen vill inte lyssna. Det måste till en förändring i stigmatiseringen av missbrukare så att vi som hamnat i missbruk får vård istället för böter och fängelse.

Ja, till dina 15 dagar i dag då. Bra jobbat. Är nyfiken på hur besöket gick, så gör gärna en uppdatering när du vill/kan/orkar.

Kram

Jag blir så glad för din skull ❤️ Vi klarar mycket mer än vi tror, bara vi bestämmer oss med hela hjärnan.

Kram ?

Över en månad helnykter! Och fortfarande inget sug! Alkoholfritt vin och öl och massor med bubbelvatten funkar för mig! Jag funderar väldigt mycket och hoppas jag en dag skall kunna prata om det med min man! Mina nära tror inte att jag kan klara nykterhet utan hjälp, men det SKA jag! DVS jag tar tacksamt emot hjälpen här, men vill inte prata med någon IRL! Fast det är inte riktigt sant; jag har en väninna som försöker trappa ner och vi stöttar varandra. Det känns väldigt skönt!

Ja, ännu en gång har du visat vilken fin mamma du är. Mitt hjärta blir så varmt av att läsa din kärleksförklaring till din son. Att fokusera på kärlek istället för krav - när det är det som behövs. Att kunna balansera mellan dessa är en konst. När han känner att kraven blir för höga finns du där och stöttar. Underbart.

Kram till dig

Även jag vill skicka lite extra stöd och pepp. Alltså, som du får kämpa med allt. Det är ju liksom inte bara alkoholen... Du gör ett jättejobb med ditt liv.

Ville bara säga det.

Kram till dig

God morgon Ztark-are!

Igår tog jag en iskall öl i solen på balkongen, dock helt alkoholfri med lime och citron.... Det var så gott. Och jag var så nöjd med att jag inte behövde alkohol för att njuta av min stund i solen...

Små fina framsteg...

Grattis till dag 9! För oss båda!

Idag har jag njutit av mitt kaffe, sovit gott inatt och ser fram emot denna kalla men soliga dag, nykter...

Kram Saskij, klok som en ?ibland..
Dag 9

Alltså, du är bara så himla bra. Kommer fortfarande ihåg när jag läste ditt första inlägg här. Vilken resa du har gjort. Respekt!

Kram till dig

Vill bara säga att jag tycker att du gör ett jättebra jobb. Det känns som att du lugnt betar av det jobbiga i ditt liv. Det försvinner förstås inte, men du lär dig att leva med det.

Kram