Senaste kommentarerna i forumet

Tack Andrahalvlek! Ja den listan ska jag aldrig glömma. Känns bra om det är någon som man hjälpa lite på traven till nykterhet. Lider när jag ser någon här som desperat vill bli fri från alkoholen. Minns ju hur man själv hade det.

Ha en bra kväll!

Tack för ditt svar andrahalvlek.

Använder mig dagligen av meditation, och tycker att det hjälper mig.

Jag är fullt på det klara med att situationen är extremt, och att det är mycket begärt att inte oroa sig alls.
Men alla råd och tips är väldigt välkomna.
För ju stabilare jag är, ju mer nytta kan jag vara för min fru.

Och det är ju faktiskt sant, just här och nu ser det faktiskt bra ut.
Du ser, jag fick hjälp. Hade själv inte tänk på det så.
Tackar!!

Mvh Bo

Ja andrahalvlek jag gör ju så att jag läser min tråd ibland. Då påminns jag. Och blir lite extra tacksam över att jag tog steget tillslut.

Ledsen att läsa att din pappa var alkoholist ☹️☹️ hoppas du bearbetat det ❤️

Tänker ofta på när jag brukade göra olika slags kalkyler för mig själv. "Om jag stannar med honom i fyra år till så hinner äldsta sonen bli 13" tänkte jag då för ett år sedan. Och sedan tänkte jag att yngsta sonen vore för liten så 4,5 år då.... Kunde direkt känna en lättnad för att jag hade ett årtal samtidigt som det kändes så långt.

Trodde inte då att jag skulle komma till den punkt jag tillsist kom till ändå.

Tror jag luras lite att tänka att alkoholen inte är ett problem nu eftersom att jag inte sett honom dricka eller vara berusad sedan han flyttade. Tror sista gången var för tre veckor sedan på torsdag. Men jag har ju mött honom bakis ett par gånger och det är trist det med.

Men det är verkligen så bra att vi flyttat isär. Jag tycker barnen haft mycket mer kvalitetstid med sin pappa. Även jag har haft det. Vi umgås på ett helt annat sätt nu. På det sätt jag önskade förut när vi bodde ihop men som helt enkelt inte gick. Det är mycket mycket bättre och vi träffas utan irritation och besvikelse. Jag är avslappnad och inte på min vakt som när han bodde här.

Herregud alltså nu fick jag en sån skön känsla i bröstet över hur bra det är just nu. Kanske är det inte lika bra imorgon eller nästa vecka men precis nu kändes det skönt allting.

Det är en lättnad att inte sitta och vänta och oroa sig över en full man. Hur kvällen än blir så är det inte hit han ska om han dricker. Det kommer antagligen inte ens påverka mig om han dricker ikväll för jag kommer inte veta det. Det är ju så skönt!!!!

Jag känner dock mig själv och jag kan lika gärna gråta massor om någon timme. Men även om jag skulle göra det så finns lättnaden där också samtidigt.

Kram alla ❤️

Den listan över fördelar med nykterhet ska du pränta in i ditt medvetande, och då lär du inte ha något problem med att vara fortsatt nykter ? Och den platsar absolut på Facebook när du är mogen för det!

Och du lär med din lista inspirera och sporra andra att också bli nyktra, dvs precis det du vill göra. Du har fått hjälp av människor här på forumet för att bli och förbli nykter - och nu gör du detsamma för andra ? Som ringar på vattnet sprider det sig vidare.

Svinbra jobbat Torn!

Så har ytterligare en vecka passerat. Vecka ja, känns som jag inte behöver ta dag för dag mera på samma sätt.
Snart 9 veckor utan en droppe alkohol, på fredag är det 2 månader. Det är inte utan anledning jag känner mig stolt, yes! jag har klarat det så här långt!
Veckan som gick har rullat på bra, inte så mycket att skriva om egentligen, en vanlig arbetsvecka helt enkelt. Men det är så mycket som är skillnad mot när alkoholen hade makten över mig.

Har ju lovat mig själv att skriva en lista här på fördelar som kommit sedan alkoholen är borta från mitt liv. Är väl mest för mig själv, men det är ju alltid kul om någon orkar läsa, och kanske känner igenkänning eller blir sporrad. Önskar att jag längre fram, om några år kanske, kan gå tillbaka hit, kopiera min lista och lägga in den på Facebook. Och då känna mig stark och stolt att dela med mig av den till alla mina "vänner" på fejjan.
Lite som folk för det mesta gör, tex "titta vad god mat jag har lagat" "Åhh, vilken perfekt semester jag har" eller "skaffade denna tatuering i helgen, fin va?"

Nu till listan, nedanstående är fördelar/vinster som jag känner i nuläget, dvs den senaste veckan. kommer fylla på med fler när de dyker upp. När jag skriver "då" så är det hur det var den senaste månaden innan jag slutat med a.

1: Massor av smärttillstånd är borta. Då: En ständigt malande värk i levertrakten, Giktanfall titt som tätt,
svullna/ömmande leder, fantomsmärtor,dvs stickningar,ryckningar
lite överallt,huvudvärk mm.

2: Magen är i form. Då: Totalt kaos i magen, ständigt lös i magen och en massa gaser,
även smärtor.

3: Bra aptit. Då: Var aldrig hungrig, åt i princip bara en måltid om dagen, middag
på kvällen. Aldrig någon frukost. Alkoholen gav den "energi" som
behövdes.

4: Bättre kondition. Då: Rörde mig inte mer än nödvändigt, träning var inte att tänka på
.

5: Vikten, har gått ner 5 kg hittills . Då: Ölmage som hette duga.

6: Ångesten är borta. Då:Trodde jag skulle dö när som helst. Inbillade sjukdomar.
Rädd för panikattacker osv.

7: Bra sömn. Då: Orolig sömn, vaknade titt som tätt, extremt svettig.

8: Motivationen är tillbaka. Då: Kände ingen lust till saker och ting, Jobbet var en plåga,
Mitt stora fritidsintresse som jag haft sedan barnsben
(sportfiske) föll bort, att dricka alkohol var de viktigast av allt.

9: Ägnar tid åt min familj. Då: Orkade inte ställa upp och hitta på saker med familjen utan
att vara påverkad av alkohol.

10: Fixa med hus, Då: Det gick bra med alkohol i kroppen, annars inte, ingen lust.
trädgård mm blir av och det känns kul.

11: Sparar en del pengar. Då: Alkohol är dyrt

12: Slipper gömma/ljuga. Då: Massor av tid gick åt till att planera systembolagsbesök,
gömma alkohol, forsla bort lik, ölburkar alltså :)
Hitta på nödlögner, se till att alkoholen räckte på
helger resor mm.

13. Vakna upp pigg och glad. Då: Särskilt lördag och söndagsmorgon var en plåga
utan dess like.

Det här var vad jag kom på nu, men det finns massa mer fördelar, fyller på med mera senare.
Den här veckan är jag ledig och ser fram emot massa roliga saker att hitta på. Tyvärr är minstingen
krasslig i dag och är hemma från skolan, men jag ska se till att hon får ha det så bra som det går.
Ska i väg och handla snart, och både hennes favoritglass och favoritdricka ska inhandlas :)

Har märkt att jag klarar att planera mer än en dag i taget nu. Har också märkt att känslor som "tråkigt" och "sug" liksom glider bort mer och mer för var dag som går. På fredag ska åka ut på en heldags fisketur då vädret ser bra ut. Ut med båten på en stilla skogssjö med vårsolen i ansiktet och bara njuta. Andas in, andas ut..
Och vet ni vad, ingen öl får följa med, dom får stå kvar på systembolaget och trängas!

Ha det bra alla forumsvänner och ta vara på er!

/Torn

Mirabelle, Stormenlilla, FinaLisa, Pellis och Vinäger - ?! Tack fina ni för påhälsning i min, verkligen inte så aktiva tråd och för små gulliga och peppande ord ??! Man kan ju undra varför man egentligen skulle ta paus från denna härliga gemenskap som ni ? och förstås fler med er erbjuder..??..?!

Men jag står nog fast vid mitt "titta inom koncept" ett tag till. Tyvärr har det inte bara varit faktorn "hälsan tiger still" sedan jag sist hördes av..men dysterheten har lättat och såklart har det också att göra med att jag avhåller mig från alkohol..☺️?. Nu är jag på rätt spår igen ?️???!

Ska man sammanfatta tiden jag inte varit aktiv här, så kan man väl säga att jag druckit som folk gör mest (alltså som de, som man tror och/eller åtminstone utåt, verkar kunna hantera giftet..). Hållit mig vit veckorna och druckit ett par glas vin på middagar och dyl. på helgerna.

Egentligen skulle man kunna säga att jag druckit på ett sätt som jag hade en förhoppning om i början på förra året. Men som ni också vet är det inte längre min målsättning ☺️. Jag är fortfarande inriktad på att bli FRI på riktigt! För det är jag inte så länge jag bjuder in till dans med a-?..

Även om det varit skönt att "va som alla andra" ett tag, vet jag att det inte håller i längden för mig och därför har jag brutit helt med den lismande a-?. Jag säger inte en gång för alla. Lovar inget i förväg. Tar det dag för dag och just nu går det riktigt bra ??❤️!

Tittade in lite här och var innan jag "gick in till mig" och har förstått att fler av er stött på bakslag. Men som vanligt är ni helt fantastiska på att plocka upp tråden igen??! Heja er??! Och jag avslutar med dina ord Vinäger
- Vi ger aldrig upp?!
Nu kör vi så det ryker och möter våren ? klara i kropp och knopp ?☀️☑️ !

Varmaste kramar!
/Fibblan ?.

Min pappa erkände aldrig att han var alkoholist. Men det var han, och det sa jag till honom - och andra.

En annan sak kom jag på. Det mänskliga psyket funkar så att man väldigt snabbt glömmer det allra jobbigaste. Minnena raderas liksom, eller bleknar i färgerna åtminstone. Jag tror att det är ren överlevnadsstrategi.

Så innan du glömmer för mycket kanske du ska skriva ner så mycket du kan komma på att han har gjort på fyllan och pga sitt missbruk. Så att du kan påminna dig själv, och bli mer rakryggad i din sanning.

Alla har olika sanningar, allra helst efter en separation. Men var och en äger rätten till sin egen sanning.

Både för dig och din fru förstås ? Men om läkaren säger att det ser bra ut så ska du tro på det. Just nu, här och nu ser det bra ut. Punkt.

Oron är förstås jättesvår att släppa, det är nog nästan omöjligt att släppa den helt. Men du kan få den att lätta lite med hjälp av yoga eller mindfulness-träning. Funkar faktiskt!

Och att skriva om oron är också bra. Antingen här eller i en dagbok. Om din fru vill prata om det så ska ni göra det, men annars får du respektera att hon inte vill prata om det.

Och du kan också praktisera samma kloka tänk som med nykterheten - en dag i taget.

Kram ❤️

God kväll!

Det glädjer mig väldigt att jag kan få dela med mig, och vara till nytta för andra. Tack så mycket för för era inlägg här.
Men ikväll skriver jag för min egen skull, så får vi se om det kan hjälpa mig.

Min fru har en tumör i hjärnan, och jag är väldigt rädd.
Hon är under behandling, och läkaren säger det ser bra ut.
Men trots det är jag rädd.

Jag försöker hantera det på samma sätt som jag hanterar alla känslo stormar, men måste erkänna att jag inte lyckas.
Jag gör allt jag kan, vilket inte är mycket, och försöker släppa resten.
Men för en gångs skull oroar jag mig över något, jag inte har makt att förändra.
Tänkte kanske att om jag sätter ord på min rädsla, kanske jag lyckas bättre.

Mvh Bo

nu är det bara omkring 300 dagar kvar till nästa träff?

... läste i en tråd här om sorgen över att aldrig mer ta ett glas vin, öl etc.
Jag minns att den blev överväldigande när jag tänkte aldrig mer. Samtidigt var det skönt att ha det slutgiltiga beslutet så man slapp dividera om mängder.

Men sorgen finns kvar än idag (år 1 avklarat). Kan tyvka att det är verkligen pisstråkigt att inte kunna ta ett avslappnande glas för att lätta upp en dejt tillexempel.

Det blir nästan, nästan ett sting av självömkande bitterhet där i tanken.

Men! Det går snabbt över nu för tiden. Det är lättnaden och fördelen med att tiden går.

Tack andrahalvlek ?

Jag läser lite på anhörigsidorna. Det är som att läsa om mitt eget liv ibland. Dels hur det varit och dels hur det är nu, beroende på vilken tråd jag läser.

Ibland tror jag ju att jag överdrivit själva alkoholproblemet hos mannen och att jag hittat på att vi skiljer oss pga det. Det finns andra saker i vårt förhållande som egentligen skulle rättfärdiga en skilsmässa förutom alkoholen. Men jag VET ju att alkoholen var det som på allvar gjorde livet ihop omöjligt. ÄNDÅ kan jag tro att det är min fantasi och att jag överdrivit. Varför funkar min hjärna så?? Jag förstår det inte. Är det för att han inte håller med mig kanske?

Ibland skenar ju fantasin iväg och jag föreställer mig att jag nångång skulle ha anledning att säga till nån att jag levt med en man som var alkoholberoende. Då känns det som att det vore att ljuga. Fast det är sant. Men det måste ju vara för att han själv inte ser sitt problem. Det känns då som att jag inte har rätt att sätta en etikett på honom. Men för min egen skull och för att jag ska kunna förstå det jag gått igenom (och fortfarande går igenom) så behöver jag säga till mig själv att "ja, han är alkoholist". Det blir ett sätt för mig att äga min historia. Och eftersom jag levt i det så många år behöver jag få göra det.

Jag bjöd hem honom en sväng igårkväll. För att få träffa barnen och så. Tror han uppskattade det. Och det kändes bra för egen del också. Men jag kände också att jag verkligen uppskattar att ha kvällsrutinerna med barnen själv. Vi har fått det så fint på kvällarna. Det är skönt att bara anpassa mig efter barnen och mig själv helt enkelt.

Skriver nog senare igen...

Har gått,har jobbat väldigt mycket,blev nästan 60 timmar förra veckan...så nu är det fokus på vila och återhämtning.
Det var ett väldigt bra beslut att säga upp mig märker jag,har fått chansen att jobba mycket natt nu...och det är inte alls lika slitsamt,eller det är ju slitsamt på ett annat vis.
Angående min nykterhet så funkar det väldigt bra nu igen..jag har kommit ur min svacka och fortsätter att fokusera framåt.
Har tänkt flera gånger som senaste dagarna att jag är en sån som inte dricker.
Jag njuter av att kunna ta besluten som får mig att må bra.
Förra året mådde jag inte alls bra,allt var bara kaos och skit...men nu ser jag fram emot att möta våren och sommaren nykter,det finns så mycket jag vill göra.
Förut så avskydde jag nykterister..jag tyckte dom var präktiga och fruktansvärt provocerande,jag förstår ju nu att jag bara var avundsjuk...jag ville ha det som hade,men jag visste inte hur jag skulle lyckas med det.
Men här är jag nu...nykter,stark och lycklig:-)

Tack för att du delar med dig Bo, mycket visdom i vad du skriver. Jag har precis tvingats acceptera att jag är alkis och erkännt för mig själv. Vad du skriver om skuld och skam och att om det beror på något jag själv gjort eller inte. Min skuld och skam beror på mitt drickande, det kan jag göra något åt och kommer därför inte dricka mer. Annat som får mig att må dåligt som faktist inte beror på mig och något jag inte kan göra något åt måste jag släppa.

Tack igen.

Och grattis till nyktra dagar som jag läst om! Det ÄR verkligen möjligt att ta makten i sitt liv! Inte lätt varje stund men möjligt. God gemenskap gör mycket, hjälper till. Allt gott, lev väl? / mt

Jag är dig hack i häl Heimdal! 10 veckor fick jag i går. Berätta gärna mer om dina tremånaderserfarenheter om du har lust. Kanske kan det hjälpa oss andra som snart är där? Stort grattis!
Charlie

Ååh, vad jag önskar dig en lugn och rofylld period i livet just nu.
Jag läser mellan raderna i din välskrivna text att du behöver det så innerligt väl.
Att ta det där steget som sedan inte går att göra ogjort är ett beslut som kanske ska mogna ytterligare en tid?
Till dess kan väl dina arbetskamrater få veta att du är inne i en ganska trött period just nu och du själv skulle må bra av att någon annan tog tag i den där roliga festen...?

Lycka och styrka till dig Fina och Modiga Dee!??
Kram ?

Jag vill tacka för allt stöd jag får genom att vara medlem här inne. Jag är tillbaka på banan och räknar vita dagar igen. En dag i taget ?
/Mrx

Är så glad när man kan skriva om sitt fortsatta liv, som inte alltid handlar om alkohol..Samtidigt kommer jag att hantera den frågan resten av mitt liv..Just nu är inte alkoholen i fokus utan själva möjligheterna till att träffas..En del mil emellan, jobb och familj, och var sitt liv..Tror att det löser sig..Är det meningen så blir det vi..Det känns så..❤️❤️

Vet inte heller när jag ska berätta för någon IRL. Min stora hemlighet. Jag hoppas och tror att den dagen kommer då jag stolt berättar det. Den dag jag är redo.

Fördelen med att du fixar aw är ju att du kan välja ett ställe med schyssta alkoholfria alternativ. Kanske lite sysselsättning också, dart, biljard, karaoke, eller varför inte go-cart eller laserdome? Flytta fokus från alkoholen, för alla ?

Gillar din beskrivning av din pigga blick och rakare rygg ?

Kram ❤️

Tre månader är mäktigt mycket! Själv är jag överlycklig över mina tre nyktra veckor ?

Jag ser precis som du mest fördelar med nykterheten hittills, men det gäller att aldrig släppa garden, aldrig tänka ”ett glas går nog...”

Heja oss!

3 månader idag! Jag är så lycklig, har fått ett helt nytt liv!

Träningen fortsätter och nu kör jag 4 pass i veckan, jag är nere på min målvikt och blir starkare för varje dag. Jag satsar 100% på mitt välmående (nästan så det går över styr) och lever på vegansk kost 6 dagar i veckan.

Alkoholen maler lite mer i bakhuvudet nu än sist jag skrev, jag saknar inte öl längre men ruset... kan sakna den där värmen som sprider sig efter en sup.
Jag har blivit varnad för den 3e månaden, den kan bli tuff.
Men siktet är detsamma, jag tillåter mig inte att misslyckas. Jag har satsat alldeles för mycket på det här och jag har nära vänner och familj som räknar med mig. Tack för att den här sidan finns, jag behöver den, det är den enda hjälpen jag tar.

Jag känner igen mig i dina få meningar.
Jag drack också i smyg, tilochmed i bilen påväg hem från jobbet, det skäms jag för. Nu har jag varit nykter i 3 månader och livet har vänt för mig.
Lycka till!

Tack snälla andrahalvlek och vinäger ❤️ så gjorde jag också igår andrahalvlek: lyssnade på musik. Det var fruktansvärt sorgligt men jag kände en lättnad efteråt. Kunde till och med skratta med barnen när jag tillslut lyckades sluta gråta.

Det kanske är det som är viktigt, som ni både säger andrahalvlek och vinäger. Att släppa ut allt jag hållt inne.

För hjälp vad mycket jag har tryckt undan. I åratal!

Idag har mannen hört av sig mindre än vanligt. Och låtit bli att skicka hjärtan. Trots att jag skickat det. Han kanske också börjar komma till det stadie där han måste hitta sig själv i detta nya. Han kanske gör det genom att hålla sig kall. Men jag ska försöka att inte luska i det ens. Jag kan bara bearbeta mina egna känslor. Jag har skickat hjärtan för hans skull och för att han undrade varför jag slutade med det förut... Då började jag igen för att han skulle vara nöjd.

Det känns konstigt att han förmodligen kommit hem från jobbet nu men att jag inte vet det. Eftersom att jag inte bor med honom. Men vet ni... När han bodde här visste jag aldrig när han skulle komma hem heller. Han kunde sluta kl 16 men komma hem kl 21 eller varför inte kl 2 på natten. Bodde han här nu hade jag garanterat suttit med fjärilar i magen av nervositeten kring att inte veta när eller om han kommer hem. Jag vågade inte ringa honom heller pga alla gånger han stört sig på att jag ringt. Jag minns att de få gånger jag ringde honom så bankade mitt hjärta så snabbt. Jag var nervös över att ringa min egen man!!! Mannen jag bodde med och har barn med. Det är ju helt sjukt.

Däremot om jag nångång stannade tjugo minuter efter jobbet för att småprata med en kollega... Då ringde han och undrade vart jag var. Inte för att han oroade sig utan för att han ville sticka ut och jag behövde ju komma hem och vara med barnen.

Tack för att jag kan skriva här varje gång min hjärna håller på att explodera av alla tankar och minnen som maler.

❤️❤️❤️