Senaste kommentarerna i forumet

Har också märkt att man genomgår en persolighetsförändring med nykterhet.
Mycket av socialafobier verka ha stärkts av alkohol när man försökt döva.
Så glad för din skull att det nya nyktra bombnedslaget visade sitt rätta jag?❤️?❤️/ kram Strulan

Jag är jätteglad för din skull. Vilken kväll!

Ok, nu ska jag försöka förklara min kväll, som jag själv inte begriper mig på... Det var Butter-Smurfen som släpade sig iväg på fest, för att stillatigande slösa bort en lördagkväll på lidande, med planen att fly fältet så snart det kunde anses socialt acceptabelt. Jag inser att jag har inte varit nykter på fest sedan... Någonsin. Om jag avskyr fester med några glas stärkande vin i systemet, måste ju fest spiknykter vara dubbelt avskyvärt. Eller? Mina dystra förväntningar kom helt på skam. Jag hittade så otroligt intressanta människor att föra meningsfulla samtal med. Med vin i kroppen brukar jag få tunghäfta, för jag blir så orolig för att göra bort mig på fyllan. Nu vågade jag öppna upp på ett helt annat sätt, vara vitsig och rapp, till och med aningen skandalös mellan varven. Jag släppte loss min crazy på dansgolvet, vilket verkligen chockerade mig själv. Jag dansar ALDRIG. Igen, jag aktar mig för att göra bort mig på fyllan. Men nu var det fantastiskt kul att släppa loss, tolka musik och rytm med kroppens språk... Och det visade sig att jag är bra på det. Det var JAG (???) som blev den där andra tittar på och försöker göra likadant. Vem hade någonsin kunnat tro det... Det blev inget av det där med att fly fältet. Till slut var det alla onyktra människor jag hade lovat att köra hem som verkligen ville avsluta kvällen. Så jag lämnade dansgolvet, yr av glädje och livslust och ledde allsång i bilen hela vägen hem. Alltså, det är ju inte klokt hur den här kvällen utvecklade sig... verkligen tvärt emot förväntan.

Tänk att man en gång hade bråttom att bli vuxen... Jäkla lurendrejeri ;) Men jag har iaf köpt nya kläder tillfället till ära, så jag går dit som värsta bomben. Kan man inte vara glad inuti, så kan man iaf vara dösnygg utanpå!

Vissa saker måste man göra, är att vara vuxen sägs det ??
Vet att du fuxar detta, nykter är bra för då kan man åka när man vill.
Kram och styrka till dig// ?❤️ Strulan

Jag önskar jag kunde säga att det jobbiga känsloläget ebbade ut och harmonin infann sig igår kväll. Men nä. Jag surade och dagdrömde om en karatefylla hela kvällen. Vaknade idag på gott humör och osugen på vinets verkningar. Ska på fest ikväll. Jag HATAR fester. Har nog aldrig provat att gå nykter iofs, så kanske blir mitt nyktra jag en festprisse i världsklass... man kan ju drömma och önska fritt. Jag misstänker dessvärre att mitt nyktra jag är lika dödstrist som den salongsberusade versionen. En av de få kollegorna jag känner för fyller jämnt, så jag ska gå dit, agera trevlig och belevad, även mot de jamsmänniskor som också kommer vara där. Jag tröstar mig med att jag kan köra bil dit. Det går fort att komma hem. Ögonblicket då det känns socialt acceptabelt flyr jag fältet, nyttjar blyfoten och tar mig hem till mina böcker.

Det finns ingenting att förstå ♥️ Bara att ta emot! Jag har följt dig så länge och tyckt om och tycker om det jag läst och läser, så jag ville ge dig blommor och choklad, värme och kärlek. Så är det ?

Är ljuvliga nu, som nykter kan jag fylla dagen med innehåll så som träning, cykla och uppleva nuet.
På kvällen tar jag mig ett dopp. Doppet renar, svalkar och ger ett lugn (för lite kallt är det)
Förebygga styrka?
Kram alla där ute?

Härligt! Kämpa på. Känslan när idioter på något sätt styr över en är fruktansvärd, men du byter ju jobb nu. Bara köra på.

Det känns bra om jag kunnat hjälpa någon genom mina erfarenheter. Mitt skrivande har hjälpt mej själv att se klarare. Intressant kommentar av Ironwill, det sjuka i att man räknar dagar ”sen man sist kunde droga sej”. Visst låter det lite knäppt kanske. Men i själva verket räknar vi väl varje dag i frihet? Så ser jag det. Man är så glad och stolt över sej själv så man håller räkning. Jag såg filmen om Elton Johns liv, ”Rocketman” och där stod det på slutet att han varit nykter i 28 år. Så det tycks som om alla räknar. Men det skulle vara sunt att sluta räkna, faktiskt.

Vad är skillnaden mellan de första åren och nu? Ja det första året var jag glad bara över att ha lyckats sluta. En hel del lycka och eufori, tacksamhet. Också lite mera ”tänka till”. Varje nytt tillfälle där man tidigare druckit måste man aktivt gå igenom. Första semesterresan utomlands, första stughelgen, första personalfesten osv. Varje tillfälle krävde att jag bestämde strategi. Nu går det av sej självt. Att vara nykter är normalläget och det är skönt. Inga toppar, inga dalar.

Jag börjar känna mig rätt patetisk som gnäller så förbaskat... Men jag är så jävla trött på att hålla mig nykter. Hänger som vanligt ihop med arbetsdagen och ett sjudande raseri inombords. Folk som aldrig gör ett skrapande skrammel och fasen inte ids dyka upp på jobb hälften av tiden. Dem ska det jamsas och tramsas och klemas med. De ska höjas till skyarna och belönas för någon liten oviktig detalj de råkade göra rätt. Så att de får bättre självförtroende. Så att de mår bra och är nöjda med sig själva. Så man kanske kan lura dem till att prestera någon oviktig detalj igen om några år. Vi som alltid är där och sliter livet ur oss varje minut av varje dag (och även stor del av vår fritid) bara för att arbetsplatsen inte ska braka samman pga de där människorna det ska jamsas och tramsas och klemas med... Vi får en klapp på huvudet i förbigående ibland. Tills vi är så tagna för givna att vi till och med hålls ansvariga om vi någon gång inte slår knut på oss och går over and beyond för att lösa det som borde vara jamsmänniskornas ansvar. Baaaah! Det är fredag. Jag vill ha mitt vin och domna bort. Men jag tänker inte dricka något vin. Jag tänker lugna ner mig och sluta gnissla tänder utan vin. Igår hade jag inget sug alls efter berusningens dimma. Jag besökte nämligen min nya arbetsplats för att prata ihop mig litet med chef och kollegie. Åkte hem med stjärnor i ögonen och en underbar sprudlande känsla i maggropen. Så de känslorna tänker jag försöka hitta tillbaka till. Sluta tänka på det som snart är historia, och koncentrera mig på framtiden som nalkas.

Underbart att läsa! Du är en av dem som tog makten i ditt liv och dessutom har delat med dig på ett sätt som hjälper andra.
En sann livräddare! Njut av sommaren? / mt

Det låter som att din semester är tusen gånger bättre nu. Mycket bra beskrivning av alla äckelkänslor som alkohol kan leda till. Att tycka om sitt liv och trivas i bikinin: Det är så det ska vara på sommaren!!

Förr: All planering handlade om att fylla husbilen med det man behöver..Sedan åkte vi iväg..Helst hade vi packat med oss vindunkar och ölbackar innan..Annars var det smidigt att handla på vägen så man slapp hemmabolagets kassörer med i vårt tycke, spion och nedvärderande blickar..Vi var ju stamkunder på ortens enda bolag. Resan gick ibland till Danmark och Tyskland. Där gick många tusenlappar till alkohol, för det var ju så billigt..På semestrarna var aktiviteterna grill, bad och annat..Men många semestermornar kändes hemska. Med kvällen i ett fylletöcken..Vad hände, just det ja, vi träffade folk.Som vi söp med..Skönt att vi rumlade oss tillbaka till husbilen på natten..Museum och nöjesparker som besökts i bakfyllans ånger..Inga roliga minnen så här efteråt..Barnen som bara fick acceptera och ibland skämmas för oss..................,Idag: Jag packar min bil med allt utom alkohol..Alla pengar kan jag nu använda till mig och mina nära, istället för att köpa alkohol..Slipper fundera på när jag kan köra på morgonen..Ingen behöver skämmas för mig längre..Inte jag eller mina barn..Jag har fått en bikinivänlig kropp..Allt smakar bättre när skammen är borta..Mer Sol och bad för jag har inte bråttom till uteserveringar eller till vindunken i husbilen..Varm Sommarkram?

Känner igen mig SÅ i det du beskriver med träningen. Perioder när man är helt frälst och beroende av träningen, tror att ingen kan stoppa en igen. Tills allt bara dör, inte ett spår av motivation. Man vet att man borde bara kötta på och ibland har det till och med varit vändningen i en kass period när man gått ner och bara tokkört ett pass och vips så börjar det där fröet att gro igen. Men ibland GÅR det bara inte. Som du säger, man får försöka då och då att testköra för att se om nått börjar pirra.
Jag borde nog också inse att det bara är så, men jag vill inte för något som har med lösningen att göra ligger där runt träningen för mig, när allt bara verkar börja fungera i livet igen och a-problemen är plötsligt som bortblåsta. Ändå sitter man där igen en dag med glaset och motivationen styr allt.

Tyvärr blir vi det, gamla alltså, fast mycket fortare. Som att snabbspola tiden. Jag säger ingenting om ditt val, bara förstår. Har man väl bestämt sig så har man, då finns det ingen logik kvar i sitt resonemang eller spelar någon roll vad man egentligen vet. Jag har nämligen gjort precis lika fel denna veckan..
Det där med HSP kan jag ju också skriva under på, inte gjort något test men det känner man nog ganska bra själv. Har pratat om det i min tråd nån gång tidigare också. Känslor och intryck tar över och styr allt som oftast. Så hittade man ett medel som dämpar det där och ack vad skönt det var.

Styrkekram

Du beskriver så väl varför du druckit, och hur tillvänjningen sett ut. Jag hade kunnat skriva det själv, men nu slapp jag tänka när du gjorde det så bra ;) Precis så är det! Jag har börjat hantera jobbet med tanken ”Vems ansvar är det?” Förvånande ofta, nästan varje gång tom, är svaret inte Glasögon-Smurfens. Det som försvårar att även agera enligt den tanken är att vårt jobb handlar om människor i beroendeställning... Men jag försöker härda och avgränsa mig. Det mildrar iaf tankerallyt i hjärnan, och även längtan efter ruset.

... till 100 dagar också. Måste kännas väldigt skönt och rent i kropp och själ. Jag förstår känslan av att lyckas. Själv känns det som att; väck mig efter 14 dagar och jag kan fortsätta själv. Man kanske inte ska inleda sin vita period i sommartid men just nu är det så för mig. Inte en sommar igen att släpa runt sig själv i en trött, vinplufsig kropp!

Du ger iaf mig hopp och inspiration, som jag skrev i mitt inlägg. Bättre läsa här än boken
!!Ha en fin helg!

Sista passet innan semestern, fem veckor av bara sommar. Lite skrämmande kommet jag fixa detta, men rustat mig väl mentalt.
Elin123 nej jag har inte berättat för många, men tror det är fel. Vill ju skrika ut, ser ni att jag lyckats hålla över 100 dagar.
Hur tacklar jag det om någon frågar, säger att det blivit för mycket och nu får det vara bra.
Jag tror man skall ha så mycket stöd som möjligt och skaffa den hjälpen man behöver.
Men jag valde denna vägen, drack själv och nu blir jag nykter själv, men tar den hjälp jag behöver.
Hämtat kraften för dagen och skall vara nykter vad som än händer idag// kram Strulan

Tack!

Hur har dina nära och kära tagit att du inte dricker längre? Stöttar de dig eller gör du allt detta själv utan att berätta för folk? Kan man göra det själv utan att göra en stor grej av det och erkänna inför alla att man har ett problem?

Svårt att förklara men jag försöker sätta ord och bild på kraften, tänka på hur länge det sitter i. Låter mig inte glömma hur det är att kräkas rödvin och vakna med ångest som gör att man vill dö.
Försöker leta upp det som triggar mig, förbereda mig på de strider som kommer att komma.
Finns ett bra självhjälpsprogramm här på AH, gå in där och anmäl dig det hjälper till att man får en bild och verktyg att klara av dagarna// kram Strulan

Ensam hemma ikväll. Frun är hos barnbarnen en 30 min från oss. Jag förhandla med mig själv och kom fram till drick nu innanför det är för sent. Alltså tänkte på vin dunken. Va rädd att vinet skulle bli gammalt. Blir jag gammal om jag fortsätter supa? Svar=Nej.

Hej strulan. Hur gör du när det sker något jobbigt och suget att dämpa det kommer?

Har du någon speciell taktik?

Sisyfos du fick mig att tänka på hur jag hamnade här en lång resa. Konstigt förhållande till alkohol när man var ung gav det mod och skydd, några år senare ett socialt medel som gjorde livet roligare och sen kom det självmedicineringen och lusten att stänga av livet och hjärnan.
I och med att jag drack mer, mådde jag sämre och behövde döva ännu mer det hjulet snurrade snabbare och snabbare.
För mycket av allt jobb, familj och viljan att göra allt 100% och ändå känna att man inte räcker till, hjärnan som känns som om den kokar och där kom alkoholen som bara stängde ned systemet.
Gjorde allt som krävdes sen hem och in i vindimman och fly.

Bara denna korta tid jag varit nykter får mig att se allt på ett annat sätt och fått ett nytt mod att vara mig själv, är bara i början men viljan att fortsätta framåt är så stark.
Tränar på att inte falla ned i stressen och ta allas problem som mina egna, inse att jobbet är ett jobb och de kommer klara sig utan mig. Gör givetvis ett så bra jobb jag kan men försöker att göra det med distans.

Nu väntar semestern och min plan är att vårda denna nya kvinnan med saker hon tycker om och ge mig själv denna sommaren.

Tack för du fick mig att tänka Sisyfos och tack för boktipset EnsammaPappan❤️
Önska er en fin kväll och i kväll tackar jag Moder Natur som visar sig från sin vackraste sida i kväll att jag haft modet att vara nykter i dag med// kram Strulan

Jag gjorde en test för att kolla om jag är en HSP personlighet på nätet ikväll. Jag fick svar på tal. Allt tyder på att jag är en HSP personlighet enligt testet. Det stämmer väldigt mycket in på mina egna värderingar ända sedan barnsben . ?
/Mrx