skrev Fresia i Återfall

Läser de sista raderna du skrev 31/12. Där låter du förlåtande för det som varit och hoppfull inför framtiden. Jag vill så gärna att du ff ska känna så men anar att du har det jobbigt nu.
Orkar du berätta mer om hur du tänker och känner?
Stor varm kram


skrev Vinägermamman i Återfall

Orkar du skriva om hur du känner dig? Lyssnar gärna och vill gärna peppa om jag kan. Vill inte att du ska må dåligt.
Nu ger jag dig en bameskraaaam!


skrev Denhärgången i Återfall

Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag vet inte hur jag ska orka.
Säg något snällt till mig, vem som helst.


skrev IronWill i Nykter till midsommar! And beyond..

Tänkte skapa en längre analys på årsdagen men jag tjuvstartar.
Fri är svårt att säga. Jag har inget direkt sug på vardagar längre. Kanske kombinationen av att psyket är något stadigare och jag hanterar stress bättre efter längre nykterhet. Fredagar var generellt min ”värsta” dag då jag i princip alltid var redlös, hemma som borta. Och då kan jag känna en längtan. Inte direkt sug, men en längtan efter ett bryt mellan arbetsvecka och helg. Festliga tillfällen är det mer en sorts avundsjuka och ibland kommer det impulser att ”fuska”. Nu när jag tänker efter så kan det hända i veckan ibland under vissa stunder. Bråk i familjen, riktigt trött, deppig. Men då är det inte så svårt att stå emot. Jag fokuserar på något och det försvinner.
Det är knepigt att föklara, det är inte längre så ”svårt” men det är fortfarande ”tomt”. Lite urholkat. Men samtidigt så är de positiva effekterna så positiva för mig att jag ändå känner att jag vunnit på det. Det är ju en vana som suttit i ca 22-år, att dricka mycket. Började min bana i senare tonåren med dubbla sexpack med folköl vid varje tillfälle. Så klart att det är en vital förändring av livet. Men vanan att inte dricka börjar faktiskt ta form. Alla jag brukar dricka med, vet, min fru och familj (även förlängd) vet. Så jag har inte mycket kvar i form av risk. Ingen bjuder eller trugar. På sammankomster med alkohol kan jag ibland känna att de flesta andra har en gemensam sak som jag inte kan vara med på, de har berusningen. Oftast lindra det av att jag vet att de kommer ha något mer gemensamt dagen efter som jag slipper :) Men kvar är tyvärr orsakerna till att dricka, en viss tomhet. Brist på äventyr. Lång väntan på att livet ska börja. Men det går upp och ner. Det stadigare psyket gör att det är lite lättare att hantera. Men jag behöver nog en ny psykolog eller förändring. Synd bara att jag inte riktigt vet vad. Jag har allt som jag trodde skulle innebära lycka, men så är det inte. Men alkohol är inte lösningen på det. Det är ju bara en kort illusion av lindring/bättring/lycka som sen rycks bort med hög ränta. Så jag känner mig ändå fri att testa riktiga förändringar. Och slutligen, ja det är utan tvekan värt att lägga en dag till en annan för att bli av med alkoholen och det blir lättare på riktigt. Det är en boja som hindrar en från att göra förbättringar på riktigt.


skrev anonym24098 i Here we go again!

Det där med ODAAT (one day at a time) är verkligen genialt. Vakna - Förnya gårdagens beslut att vara nykter - hålla det beslutet hela dagen.
Dagar blir till veckor. Veckor till år.

Under helgen ska jag på jobbkonferens. Eget hotellrum, mingel i baren, god mat. Hade tidigare varit upplagt för en rejäl berusning både fred och lörd med efterföljande bakfylla och ångest.

Vet ni! Nu känns det helt lugnt. Samma rutin borta som hemma. Alkoholfri öl och Loka. Gympaskorna nedpackade för pigg morgonpromenad! ODAAT rocks! ❤️


skrev Mrx i Fyller ångest

Med risk att verka tjatig upprepar jag detta budskap. Det är faktiskt skönt att vakna nykter. ?


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

Den kombinationen kan man vrida och vända på..och ändå alltid få samma negativa värde..

Så glad för din skull IronWill- att du valde rätt väg, vid ditt vägskäl och att du mår mkt bättre och har en tryggare vardag idag?!
Psyket kan vara nog så svajjigt utan alkohol, men det tar sin tid innan man förstår att alkoholen bara gör måendet sämre och än mer svajjigt. Till en början känns det ju bättre.. Det är åtminstone min upplevelse..
Har min beskärda del av obra saker jag gjort och som jag inte skulle gjort om jag inte haft alkohol i kroppen..

Dag 9 - och fortsatt övertygad om att detta är den rätta vägen för mig?!

(Men det är jävligt frustrerande att jag är sugen och längtar efter ett glas vin, eller två eller tre.. trots att jag vet det leder mig i fel riktning.)

Begäret är i alla fall mer stillsamt idag, om man jämför med igår. Alltid något?!

Du som varit nykter i 237 dagar. Känner du dig fri? Fri från begär till alkohol. Jag hoppas så innerligt att det kommer dagar och en tid när det inte upptar mina tankar eller känslor, ingen längtan eller saknad. Jag vet att jag inte vill, att jag har bestämt mig och jag håller det och bockar av ännu en dag.

Men som jag längtar efter att känna mig fri..! Säg att den dagen kommer?!

Kramar och grattis till alla som lägger ännu en dag av nykterhet bakom sig!/Fibblan ?


skrev Jasmine i Nykterist och alkoholist i en kropp

Hur mår du? Har du fått en bra start på det nya året?

Många kramar


skrev IronWill i Nykter till midsommar! And beyond..

Tog jag mer för att påminna mig själv om att jag behöver ha en järnvilja, inte för att jag har/hade det.
Jag klantade till en fylla i maj rejält. Var på destruktivt humör och vårdeprimerad. Jag och vänner drack rejält och jag allra mest. Gick in för att bli full som en 18-åring. (Trots att jag var 41). Sen hände obra saker. Ett antal dagar senare var jag helt säker på att jag inte skulle orka en sån vända med ångest, än djupare depression och självförakt till. Jag är ”vuxen” på alla sätt utom min attityd till alkohol. Så trött på mitt svajjiga psyke och fyllor att det var sluta eller att ta en än mer destruktiv väg. Vet inte riktigt om det var en botten, kanske mer av en kulminering av flera bottnar. Märkte också mot slutet att jag var lite rädd för att dricka ute. Fattade att destruktivitet och alkohol inte är en bra kombination men konstigt nog föll det mig inte in att sluta. Men nu mår jag över lag väldigt mycket bättre och har en mycket tryggare vardag.


skrev anonym24098 i Alkohol: Mitt livs kärlek?

Nej, din fråga är inte varken ointressant eller träffande. Förstår jag dig rätt om din undran handlar om sorg över att inte kunna dricka igen? Att den njutningen alkoholen gav dig är borta?

Jag känner inte alls så. Tvärtom! Jag är bara glad över att få somna och vakna spiknykter. Varje dag.

Förstår att du kämpar Ignoramus, men tänk vilken prestation du redan har gjort! 1 år! Räta på ryggen och var stolt! Vi på forumet sitter alla i samma båt och stöttar varandra. //Sofia


skrev anonym24098 i Here we go again!

Varför inte fira även ojämna dagar? Hurra för 11 friska, sköna, nyktra, snusfria, hoppfulla och superstoltövermigsjälv-dagar ❤️ #lycklig #tacksam #taringetförgivet


skrev Ignoramus i Alkohol: Mitt livs kärlek?

Det kan inte bara vara jag som känner så, för det är det aldrig - speciellt inte i ett forum fyllt av alkisar.
Min gissning är att jag träffade för rätt, eller att det här helt enkelt är en alldeles för ointressant diskussion.

Nu ska jag försöka hitta nya vägar fram, som alltid, efter ett år nykter så kanske jag kan styra någonting åt rätt håll,
annars finns det andra alternativ - allt behöver inte vara så rätt hela tiden - jag brukade se saker svart eller vitt -
det här året blir grått - sprakande grått med kontraster, för utan kontraster är livet ingenting.

I vilket fall som helst, lycka till alla därute.


skrev anonym24098 i Here we go again!

Exakt så. Vi får stötta varandra och vara stolta över oss själva som vågar inse att vi har ett komplicerat förhållande till A. Nyktert är härligt och jag tror att ljumma sommarkvällar med a-fritt bubbel blir ännu bättre nu i mitt nya liv! //Sofia


skrev anonym24098 i Here we go again!

Exakt så. Vi får stötta varandra och vara stolta över oss själva som vågar inse att vi har ett komplicerat förhållande till A. Nyktert är härligt och jag tror att ljumma sommarkvällar med a-fritt bubbel blir ännu bättre nu i mitt nya liv! //Sofia


skrev John-Erik i Stänga av hjärnan

Vad härligt och spännande det låter.. :-). Du är värd allt gott som livet kan erbjuda dig.. Njut i fulla drag nu.
Att vara förälskad ger mer energi än allt annat... Förstår om du mår bra :-)

Grattis vännen

John


skrev John-Erik i Fyller ångest

Suveränt :-) Ävvlans bra.Exakt så gör man när A-triggern sätter igång.
Låt det gå lite tid så går det över. Ska också gymma idag

Ha det

John


skrev FinaLisa i Äntligen på rätt väg!!

Kul att få en sådan nystart på 2019?
Alltid spännande med nya utmaningar och dessutom alkoholfria ?

Kramar
???


skrev Mrx i Fyller ångest

Jag klarade av att inte lyda min A hjärna som ville få mig att ta en bira. Vaknade pigg och utvilad. Jobbar hemma idag. Ska försöka hinna en vända till gymmet.


skrev Nurture i Gör Om gör Rätt

Nåväl..

Ta det här från mej: om du inte gör någonting annat så boka upp en förutsättningslös kurs hos My Skarsgård på Myggebo. En helgkurs. Bara gör det. Det blir en helg i Roslagen som en kurs/träff med medmänniskor som du och jag, som är ute och surrar och behöver hjälp och värme i en trygg miljö och absolut utan pekpinnar; bland likasinnade, varav vilka mår sämre än du, och andra kanske bättre.

*Lyssna* på denna underbara kvinna som hade allt men som ändå slog i botten samtidigt som hon rattade 6 barn, sin makes karriär och hade massor av stålar. Men ändå hittade hennes bror henne gömd i en garderob där hon satt med en flaska punsch eftersom det var den enda spriten hon hittade.

Bara lyssna. Världens bästa kursledare, en fantastisk kock samt en himla massa kärlek och galna möten bland ca 16 likasinnade.

En helg.

Styrkekramar ?


skrev Sara_con_experiencia i Here we go again!

Jag känner igen mig SÅ!
Min man har också satt stop, före jul. Så det blev en härlig vit jul i dubbelbemärkelse och en vitt nytt år har startat.

Jag har kunnat skriva i mina gamla tråd, behövde inte göra om ett nytt namn, men jag hade ju mitt lösenord kvar nerskrivit i ett mail i den mailkorgen av den mailadressen som jag skapade bara för att vara anonym här i forumet... Jag var lite mer paranoid för några år sedan. Har förstått nu att det är säker att skriva här.

En dag i taget (jag är inne på min nr 17)! Jag tror på dig!

Funderar under tiden på en bra strategi att bemöta nästa vår- eller sommardag med OH-känslor och tankar kring bubbel på altanen, det måste finnas någon "botemedel" eller tricks för att inte trilla dit igen... Någon?


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

Passande nick: 237 dagar!! Här snackar vi järnvilja och beslutsamhet!
Waoh???✨! Heja dig och grattis till dina 237 dagar! Inte så långt tills du kan börja räkna år istället ?, och så klokt att behålla vaksamheten, även efter så lång tid! Vad häftigt?!
Vill höra mer om din resa och hur du lyckats klara av så långt som du gjort!
Riktigt imponerande!

Tack för pepp❣️
Kram/Fibblan?


skrev IronWill i Nykter till midsommar! And beyond..

Kollade appen, 237 dagar har det blivit. Jag hade inte så mycket fysiskt beroende. Men mycket vana. Drack mot slutet ca 4 dagar i veckan normalt, och alla dagar när jag var ledig. Men kunde heller inte sluta när jag börjat. Alltid sist att gå hem och ofta fullast. Kunde inte ha saker att dricka hemma, det tog alltid slut direkt och frun gömde undan alkohol. Inte ens det tolkade jag som att något var fel. Så jag slapp ju den delen att behöva erkänna, det var uppenbart för henne. Skönt ändå att du kunnat ta modet till dig och berätta att du inte kam ha det hemma. Nu tror jag att jag skulle klara det men i början är det väldigt svårt. Krävs så lite svikande vilja för att man ska ha eländet i kroppen. Mer chanser att avbryta om man måste ut och skaffa. Men 8 dagar är bra jobbat, det är tuffast i början och fortsätt räkna dagarna. De kommer och går och det blir enklare och enklare och vips 365 dagar. Sen hoppas jag vi kan gå över till att räkna år i stället :) Men vaksamheten försöker jag behålla i alla lägen. Hoppas du får bra stöd och fortsätt den goda kampen.