Senaste kommentarerna i forumet

Tack! Verkligen mega tack för din kommentar :D gör mig så glad, jag mår bra, hoppas du också gör det?
Livet är onekligen förunderligt, kanske borde läsa igenom min tråd också. För minnet är kasst och jag vet inte riktigt vad jag skrivit eller vad jag gjort senaste halvåret
?‍♀️ Det är Därför dagbok är så bra.

Han ligger brevid mig och halvsover nu Mr klick. Så himla annorlunda känsla med honom, jag kan lixom se en framtid. Med honom. Der gör mig glad och rädd. Osäker, men mest glad.

Jag har semester nu. Har väl varit förbannat intensivt och inget samtidigt. Julen trillade förbi, jag dricker som ”normala” människor igen. Eller Mjae, ish. Antagligen, dricker väl jag på fel sätt, eller för mycket. Jag vet faktiskt inte. Men dricker, ja det gör jag. Deeeeeeeet kommer med största sannolikhet braka vägen (igen) men nu funkar det ish...

Min senaste läkare frågade om jag gått någon adhd utredning, i Has not. Kanske är det det som är fel på mig? Jag vet inte. Inte för att adhd är fel, men mina ups änd downs är jobbiga, just nu känns allt stabilt.
Jag är.... lycklig? Lycklig.
Fasten jag röker och dricker och lever fort, igen, så är jag ändå lycklig.

Väntar på kraschen, tar vara på och lever i nuet. Känner mig bortskämd, för vet ni? Mr klick silvertejpade ihop mina händer igår. Jag ÄLSKAR silvertejp. Han är bra❤️

Fridens ?

Känner så igen mig i det du skriver om lagom, Mrx. Hela mitt liv har jag kämpat med att göra saker lagom, inte heller intag av A. Jag är imponerad över din kamp. Min börjar idag. I dag är dag 1 för mig. Låt oss göra det bästa av dagen!

Vaknade före klockan och känner mig utvilad efter en natt med god sömn. Tusen tankar far runt i min skalle. Funderar hur jag kunnat hamna här på forumet. Varför har jag inte tidigare förstått att ingenting blir bättre av att hinka i sig bärs och vin i för stora mängder. Jag är en social person när jag är nykter med A i kroppen blir jag ÖVER social på gränsen till dryg. Jag har svårt att göra saker LAGOM mycket helt enkelt.

Till alla krigare som läser vill jag ge lite pepp att orka fortsätta kampen.

Håll ut, det blir bättre, jag lovar!

Orkar inte kommentera så mycket som jag skulle vilja just nu, men läser och trycker små uppmuntrande hjärtan här och var. ?

Kram på er

... och möts av detta. Så mycket jag behövde höra de där orden nu, min fina Skillnad. ? Att du tog dig igenom alla inlägg var stort. Tack!

Tråkigt dock att behöva läsa om ditt sjukdomsår. Håller tummarna för att din behandling ger resultat och att du får må bättre snart.

En del ord var riktigt starka, som att medvetet välja ensamheten, så att inte känslan av övergivenhet ska ta över. Det får mig att ännu en gång inse hur privilegierad jag är, som lever i en fungerande tvåsamhet.

Skönt att du kommit en bit vad gäller uppgörelsen med döden. De existentiella funderingarna kan vara väldigt tunga och alltför sällan leder de dit man vill, åtminstone inte medvetet och på kortare sikt.

Svammel kanske från mig nu, skriver som vanligt bara mina känslor och tankar. Börjar bli trött, men ville så gärna skriva något till dig, nygamla vänner tittar ju inte in varje dag.

På återhörande!

Nu har jag läst igenom hela ditt 2018. Holy Moses och kära du! Att kastas mellan hopp och förtvivlan, tro och att misströsta, glädjas och sörja, fyllas och dräneras. Du är magiskt stark, din man en juvel, din husläkare fin, beroendeterapeuten ute och cyklar. Vore jag som ni skulle jag tömma hemmets barskåp for good, ställa in Ramlösa, ha dörren på vid gavel och slänga alla nycklar!

Jag önskar dig full frihet, trygghet och glädje och styrka att ta dig igenom motgångar och svackor med hjälp av din inneboende, otroliga, magnifika förmåga att komma igen!

Du äger, så klart! SÅ klart ?

Carina,

Tack, jag tycker det känns tryggt att luta mej mot forumet samt att jobba med min psykolog. Det är väl ett jobb som aldrig tar slut, men det är ok ?

Härligt att få läsa om alla framstegen du redan gjort under 2018 - strongt verkligen! Och också få läsa om dina intentioner för 2019. Spännande.

Vi är med dig här i processen!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Allting börjar med småsteg..Ramlar man, så fundera på vad som gick bra och hur man ska göra för att klara vissa fallgropar..Det är ett beroende som finns i våra hjärnor..Men det går att överlista och lyckas..Styrkekram

Så är det bara, se verkligheten i vitögat och ta de nya tag som gäller.
Många innerliga kramar till dig
???

Idag är det arbetsdag för mig. Jag har bestämt mig för att åka till kontoret så jag får träffa lite folk. Det blir både trist och ensamt att jobba hemifrån idag. Frun jobbar oxå! Kampen fortsätter och jag är tacksam för att forumet finns. Sömen i natt var mycket bättre än igår. Känner mig pigg och stark min vanliga överskotts energi börjar återvända.

...jag ska läsa ikapp, tro mig! Skönt att du sökte hjälp när det krävdes, men ska inte gå händelserna i förväg, utan läsa först!

Mitt 2018, som närmar sig sitt obönhörliga slut, har innehållit så mycket av allt. Det har på den tuffa sidan varit och är, min och närståendes sjukdom, sorg efter oväntad bortgång och perioder av meningslöshetskänslor. Har umgåtts mycket med döden i mina tankar. Kommer bättre överens med döden nu än någonsin, men brottas ibland med perioder av livsleda, att leva ska inte vara en kamp, men ibland kämpar jag... Det har sen funnits och finns en ljus sida, med utbildning och utveckling, spännande möjligheter, en fantastisk jobb situation, underbara bisysslor och nya, fina möten.

Jag ”tog hjälp” i somras, genom att göra min önskan om ett år utan alkohol till en gemensam sak med en god vän. Jag bryter inte löften till andra, bara till mig själv ?

Så mycket har hänt, så mycket jag känt...ibland är jag nära att brista, som kastanjens sprängfyllda knoppar om våren, ibland så nära att vissna, som en bortglömd azalea, för orken tryter av behandling och ensamheten som kommer över mig då och då, fast jag ofta medvetet väljer att vara själv. Den självvalda ensamheten är inte hotfull, så som den övergivna.

Åh, kära du, att du verkar vara ok NU känns fantastiskt! Jag ska läsa bäjby, läsa och ta del av vad du gått igenom!

Taaaack för dina varma, innerliga ord till mig ✨ De gjorde och gör mig gott ?

Konstaterar att året 2018 blev året då jag lämnat saker bakom mej. Tobaksmissbruk, det sura jobbet med den hemska chefen, själva kryckan som alkoholen var, en massa ångest och en sjuk vilja att göra alla till lags. Så mycket dåligt samvete hivas härmed på bålet; nojande över den avslutade stora kärleken 2016 och följderna, den påföljande fina relationen med en man som tyvärr inte kan vara närvarande, ett bilvrak och en liten älskad mamma..

Saker som jag klivit in i är ett st gymkort med goda intentioner, ett till slut övervägande nyktert sista halvår, ett nytt hopp, ett nytt jobb och ett ärligare sätt att leva.

Intentioner för 2019 är att jobba på en stensolid ekonomi, bra balans jobb/liv, mera utomhusvistelser och att kasta massa stenar i vattnet.

Således förpassas 2018 till handlingarna som det ’gravade’ året för det var en hälsosam blandning av socker och salt.

Ett av de finaste plussen är ni. Jag fortsätter att jobba med mej själv men det är så mycket lättare tack vare er. Ni är sannerligen skyddsänglar.

Styrkekramar ?

Hejar på dig. Du låter stark, så håll fast vid den känslan.

God fortsättning!

Vill bara tillägga att julafton alltid, precis som hos er, Mrx, varit helvit hos oss, så just morgonen efter brukar vara helt ok. Däremot har så gott som alla andra helgdagar förr startat så som jag beskriver ovan, med, förutom illamående och huvudvärk, en fruktansvärd ångest. Men nu är det slut med det. Nu studsar jag upp (nåja...) hur tidigt barnbarnen än vaknar.

Lennis och Nurture, tack, det är verkligen lyckokänslor som nästan anfaller, när man inser att morgontröttheten beror på för lite sömn och inget annat.

Kram till den som vill ha och behöver ?

Dagens överraskning, det kom nästan en tår. ? Så himla roligt, Skillnad(en) att du är här, speciellt med ett halvårs nykterhet i bagaget. Förlåten är du, saknade dig som 17 där i början, men kunde läsa mellan raderna att du hade det mer jobbigt än "bara" ett mindre återfall.

Vet inte om du orkat eller hunnit läsa något bakåt hos mig, men det har ju inte gått så där jättebra under hösten, (dagens understatement). Nu är det dock nya tag, var tvungen att söka hjälp till slut. Jag kämpar, men lätt är det inte, det ska gudarna veta.

Snälla, skriv lite mer om hur året har varit. Jag gillar skarpt ditt sätt att uttrycka dig och minns med ett leende våra konversationer för drygt ett år sedan. ?

Ha det gott!

Ja du har rätt. En dag i taget. Det är/kommer bli tufft vissa stunder men jag är så bestämd och motiverad att inget ska kunna komma emellan denna gång:)
Tack för dina ord ?

Ta en dag i taget. Somnar du nykter vaknar du nykter. Kämpa på nu?

Alla dessa försök, misslyckanden, löften om nykterhet som redan dagen efter brutits för alkoholdjävulen i min hjärna vunnit gång på gång. Rädslan för att söka hjälp och "skämma ut mig".
Men så kom dagen då jag satt där på beroendemottagning på inskrivning och får min första antabus. Dey är 7 dagar sen idag. Det är inte många dagar i andras ögon men för mig är det här helt enormt! Jag har inte varit nykter mer än en dag då och då (oftast efter att jag gjort nåt dumt och maken hotar med skilsmässa) på flera år! Trots vår fina fasad med fina jobb, hus och barn har jag suttit där hemma där ingen såg med mitt jävla vin. En vinare varje dag. Minst. Eller folköl i värsta fall om det inte fanns annat. Varje dag!!!
Men inte mer! :)

...jag minns inte detaljerna kring förra våren. Vet bara att tid förflöt, jag glömde mitt lösenord. Jag var ”Skillnad”, som säger hej till dig finaste Vinäger, nu som ”Skillnaden”. Och, men samt kanske det rörde till sig, med sjukdomar, nedstämdhet och villervalla. Vad gäller alkohol, så drack jag ju där före nyår ifjol och till och från under våren. Mitt definitiva beslut, min övertygelse och att inte vara den som hoppade upp i sadlar var och blev en lögn, men peppar peppar...jag summerade iaf 6 månader utan alkohol på självaste julafton, så den biten känns fin och bra ?

Förlåt att jag försvann utan ord...de fattades mig...tillvaron har sina slukhål...

Jag hoppas allt är väl med dig och de dina ? Mot nyår vi gå och jag gör det nykter, inför en lika nykter vår ?

Jag hade lite svårt att somna igår kväll. Vaknade tidigt idag är inte bakis men lite seg efter en natt med dålig sömn. Min to do lista är ganska tom idag överst står det att jag inte får glömma att köpa en stock snus.

Efter de här dygnen av konstant umgänge med skavande relationer känns mitt liv i alkoholismen som en rätt logisk konsekvens. Fuck. Nykterheten kräver så mycket smartare val för att bli uthärdlig.
Jag känner för att klippa med allt, jag vill ta med mig barnen till en grotta långt bort och be alla andra dra åt helvete. Men istället ska jag fantisera om framtiden där jag bestämmer. Det finns en jul i mitt hus, där jag bjuder in vilka jag vill, och dit får ingen komma som bara ska döma mig, och alla ska fatta att jag också kan finnas på riktigt.
Sådeså.

Det verkar som du har haft en riktigt trevlig jul. Vi har firat en liknande som du beskriver hos en dotter och svärson. Stora delar av svärsonens familj var med i firandet. Alla hjälptes åt och barnen var glada och uppspelt precis som de ska vara. Ingen fylla och osämja alla var nyktra även fast det fanns alkohol att tillgå. En super härlig jul.

Jag är också röd, Märthan ?

Nurture ? eller, eh, ❤️

Jag är röd så det ryker om det... kram Sigge