Senaste kommentarerna i forumet

Tack Ullabulla, du fick mig att tänka till.
Dimridåer kan bestå av olika saker och de kan läggas upp mot omvärlden - eller sig själv...
Undrar om jag med alla ord och analyserande sätter upp dimridåer mot mig själv...eller, jag vet att det är så. Och dimridåer som skymmer dimridåerna, som skymmer dimridåerna...så man tror att man gräver inåt och jobbar med sina sår, men ändå inte ser dem.
Om bristen på tillit handlar om tillit till sig själv. Vem skyddar man och vem lurar man?

Ja, det låter ju som en försumbar mängd a. Men om man inte tål någon alkohol, inte ens en lättöl (t.ex. om man medicinerar med Antabus), så är det ju katastrofalt med tillsatser av a som man inte klart deklarerat! Det är som att sälja kakor som innehåller spår av nötter till en nötallergiker! När man dricker lättöl så vet man ju vad man gör. Men mot alkoholmissbrukare är det tydligen inte så noga med upplysningsskyldigheten vad gäller dessa "läkemedel"!
Och när försäljare av naturläkemedel går ut och förser produkten med en uppblåst vetenskaplig medicinsk aura, så tappar i varje fall jag allt förtroende för dem.

PS. Enchinagard använder jag framgångsrikt mot förkylning... Men så har den också visat sig ha en klart bevisad effekt.

Angående skylten där det står två veckors öppet köp....
Typ, öppna, smaka, nä, äckligt, lämna den öppna påbörjade flaskan och få en ny..har tyckt det varit en lite konstig vara att ha öppet köp på. Men, ja, det skulle vara precis min stil faktiskt. Skitbra förslag!
Jag kan gå dit och lämna flaskan och säga "Nä, jag kom på att jag köpte fel, Vodka är ju inte så bra för mig, pengarna tillbaka, tack!"

Tack för svaret:-).

.... är mitt lite småsjuka förslag... ;-). Även om jag inte tror på dödsstraff. Kanske en ritual att ha med sig på näthinnan. Tända en brasa ute i skogen och hälla på elden... Basebollträ... Hammare...
Eller varför inte vattna en blomma med giftet och se hur den reagerar. Hur den återhämtar sig..., stackars blomma.

Eller så bara lämna igen den :-)!
MEN inte ha den hemma för guds skull, flaskan ja, innehållet NEJ!

Skrev alkohyper så träffande.
Javisst har ullabulla såna också.
Min är flykten.
Rent fysisk förflyttning från den jobbiga platsen till en trygg vrå.
Likt ett jagat djur söker jag skydd,så jag inte kan fångas.

Och den jobbiga platsen kan vara vad som helst.
En känslomässig utsatthet,ett blottande.
Att jag liksom skalar av mig huden och visar hur det verkligen står till.
Tillit tror jag också det stavas till.

Om jag visar och får nej eller ett avvisande så tar det mig så hårt och jag måste fort i säkerhet.
Hur kunde jag vara så dum?
Varför blottade jag strupen?

Och ändå är jag en så öppen person.
Ibland tror jag att jag döljer mig i min egen ärlighet.
Sprider ut en massa sanningar och ord för att slippa gräva djupare,till essensen av hur det verkligen är.
Dimridåerna igen...
.

Att lämna tillbaka flaskan till bolaget hade ju verkligen varit ett riktigt bra statement! Kanske till och med bättre än att behålla "tryggheten i handväskan".

Mindre än i lättöl till och med kanske? Då beror det nog på din sårbarhet, och inställning. En del "tål" inte ens lättöl, och för en del är 0 procent alkohol i alla lägen ett viktigt statement. Men jag tror knappast att du börjar "överdosera" medicinen, för det är den ju för dyr för.

Jag har upplevt mig mycket piggare när jag använt rosenrot. Tror det är den nordiska varianten på en liknande ört. Men om den också innehåller alkohol vet jag inte. Men det är tabletter så det gör den sannolikt inte.

...Bolaget brukar vara tillmötesgående med returer, har funkat för mig även utan kvitto... ;)

Åh, min observanta vän, den hade jag "glömt"...Än är väl inte allt helt återställt då, kan tänka.
För många år sedan hade jag en patient som jag behandlade för bl a panikångest. Som alla ångesttillstånd - inklusive tvångssyndrom - har man ofta säkerhetsptgärder i tron att lindra rädslan, en slags problemlösning, som är fullt begriplig. Det är lite fin-lir detta, att behålla viss trygghet för att våga bryta mönster, och samtidigt släppa taget om "säkerhetsåtgärderna".
Hon hade fått benzo utskrivet som hon tog när hon kände något symptom som kunde starta en panikattack. Det säger sig själv att detta bara vidmakthöll hennes rädsla eftersom hon aldrig fick chansen att upptäcka att symptomen klingade av av sig själva.
Så jag uppmanade henne att sluta ta tabletterna ett tag - som ett experiment - vilket hon gjorde, förutom att hon bar med sig en i sin väska hela tiden.
Och, utan att gå in på detaljer, blev hon efter en tids behandling fri från panikångesten. Hon tog inte längre någon ångestdämpande medicin.
Ett halvår senare hade hon fortfarande samma tablett i väskan. Tanken på att hon kunde ta den - i värsta fall - gjorde att hon inte behövde den alls.
Nu är det ju inte alls lika farligt med en benzo i väskan som en flaska sprit i samma hus som en periodare med ADHD, det är som att jämföra att ha dynamit i vedlådan och popcorn (eller nåt) - inte samma risk för katastrof om man slänger dem i brasan...
Men lite så är det ändå jag tänker, tror jag. Den ligger där som en snuttefilt att ta till om-utifall-att och just nu fungerar den som "tabletten i väskan". Jag har inte ändrat mig i frågan om att alkohol är livsfarligt för mig och livslång helnykterhet är min enda chans till ett bra liv. En helg utanför spåret är inte bara ett litet snedsteg. Det tar ett tag innan man är helt och hållet tillbaka i samma mindset som tidigare.
Men jag är fortsatt nykter och just nu är det viktigast. Under tiden jobbar jag mentalt på att hitta tillbaka till beslutsamheten. Kanske fel sällskap att lägga ut en förfrågan om någon vill köpa den ;-)

Placebo eller inte, jag har mått bättre sedan jag tagit Chi San. Nu undrar jag om det är riskfyllt för en tidigare alkoholmissbrukare pga det lilla innehållet etanol. Det är min fråga.

Jag skrev till dig i min tråd, har nästan glömt hur man gör här. Så nu skriver jag en hälsning här hos dig.
Hade varit roligt att ses på Riddargatan förståss, men det är långt.
Det kom en sån varm känsla i mig när jag tänkte tillbaka på de år som jag varit med här på Ah. Vi är inte så många kvar här på forumet från den tiden och jag kommer på mig själv med att undra över flera av de som kom och gick under den tiden... Hur de har det, om de tittar in här ibland. Jag har lite svårt att lämna bakom mig helt, vet inte men det känns som att svepa in sig i en varm filt om man kan få vara med ibland och känna igen sig lite grann ...

Redan 2010 förbjöd Läkemedelsverket företaget Life Europe AB, som har Life-butikerna, att i reklam skriva: ”Chisan är en välbeprövad hjälp vid trötthet, energin återvänder och du känner dig piggare och starkare igen.”
– Det finns inga bevis att det fungerar mer än att det använts av tradition i en del länder, och när det gäller de här medlen måste man skriva exakt vad som står i sammanfattningen i produktens egenskaper. Det som står där överensstämmer inte med annonserna, säger Ragnhild Johansson, utredare vid LV.
Verkligen tråkigt med alkoholen dessutom, som ju kan ställa till det för de som inte tål sånt, även i obetydliga mängder, som här.

Hade varit roligt efter alla år att träffas på Riddargatan, men det är långt dit för mig. Jag är en skogis, strövar med min kikare och kollar in fåglar i träden och på sjön... Åker sällan till storstaden och har mindre o mindre behov av det. Men roligt att träffas hade det absolut varit...

att läsa och även att bli läst tänkte jag när jag gjorde min nya tråd. Även om bara någon enda skummar igenom det man skriver så har man ändå sagt det till "någon". Det känns skönt.

Skön är också den känslan jag känner på kvällen sista tiden att jag längtar hem till någon god maträtt eller till min säng och till en serie att titta på. Jag minns mycket tydligt känslan av att längta hem och få dricka ett glas vin som aldrig nästan slutade vid ett och det är inte så längesen. Det är så mycket skönare att längta efter de saker som fått ta över kvällarna nu. Det är så bra att det går att byta ut och få in nytt... ☀️ Det tog ett tag men det går sakta men säkert.

Grattis Skogsfrun!!!❤️ Fortsätt på din resa mot ett nyktert liv.
Kram
Ellan

Riktigt bra gjort att ta det alkoholfria spåret trots planering för något annat också. Vad gjorde du med kryptoniten du skaffat in till festen?
Träningsmindfulness är bra.

Tack för din inspirerande tråd, jag har också inset att jag måste sluta helt. Jag ligger dock bara i uppstartsfasen och försöker få alla korten på plats. Idag är iallafall dagen jag inte dricker mer, mycket tack vare din fina tråd.

mm

Tack för raderna AlkoDhyperD!

Still sober, ska försöka utveckla under veckan hur läget är...

//80-talist

Starkt. Känner igen mig så i det du skriver, all tid som tas i anspråk. Har också haft svårt sova, varva ner. Meditation, hypnos, affirmationer för att sova, vara drogfri osv med binurala toner har hjälpt mig, hade inte klarat det utan. Finns hur mycket som helst på youtube, använd hörlurar. Går inte att hålla sig vaken ens om man försöker:)

Tack för uppmuntran. Jag känner mig så ensam i detta och jag vet inte hur det ska gå även om jag bestämt mig för att det måste gå och jag måste avstå för att klara detta.

Fastän egentligen kan man ju se de religiösa föreställningarna som ett slags livets metaforer; något som ger namn åt och gestaltar vårt existentiella vara och som kan skapa samhörighet med andra människor? Alltså; ingenting som är mer falskt eller sant än vad en god bok eller en tavla är. Den finns, den fyller ett behov, bevisligen. Bibeln är förresten en sån där "god bok"... Om den kan skapa förtröstan, mening, sammanhang, så är mycket vunnet. Det är säkert ingen slump att AA lyckas så pass bra genom sin "religiösa" inställning. Detta att inse sin litenhet och sin maktlöshet inför alkoholen, och överlämna sig till en Högre Makt visar sig vara en både realistisk och fungerande inställning.

är väl egentligen att vi människor lägger så mycket tid, kraft och pengar på något som aldrig kommer att kunna bevisas åt ena eller andra hållet. Man kan nog konstatera att även om Gud finns, så bryr sig den, eller det, inte det minsta om vad som händer här på jorden; än mindre lägger sig i skeendet. Vad gäller mänskligheten så finns det uppenbarligen mer akuta frågor att ta itu med, ändå ägnar vi en massa tid åt att grubbla på vad som i grund och botten är meningslöst. I mitt fall handlar det nog mest om min stigande ålder; när fan blir gammal blir han religiös sägs det ju. Kanske dags att mynta ett nytt begrepp: Jag-bryr-mig-inte-ismen; tids nog får jag veta. Eller inte.

Ha en bra dag!