Senaste kommentarerna i forumet

Även min dotter sa när jag kom med mitt sjuhundraelfte förlåt mig igen
och mina uttalanden om att jag var världens sämsta mamma...

Hon tittar då på mig och säger, det spelar ingen roll.
Du är MIN mamma och jag kommer aldrig skämmas för dig.

Hoppas det var mitt sista förbannade förlåt för 56 dagars sedan.
Dock mycket tillit kvar att bygga upp igen.
Märker oro så fort jag inte svarar i mobilen eller på hennes sms direkt.

Svarar jag inte inom 1 minut så kommer det snabbt ett sms med:
MAMMA??????

Barn ska inte behöva ha den känslan.
Det är SÅ fel att de ska behöva känna denna oro i kroppen.

Jag fick en staty med texten "Du är den bästa mamman i världen" av min son för ca 2 år sedan. Fick den på mors dag med kaffe på sängen. Jag var bakfull som vanligt, och kände skammen och skulden ännu värre när jag fick denna present. Tänkte att för min son, oavsett hur mycket jag drack, så var jag den bästa mamman. Nu tittar jag på statyn och kan känna att nu är jag faktiskt värd den...

Ja du, det var en jobbig händelse. Men det visar ju också vilket h..e det kan vara med alkoholen och dess baksidor.
Vi är flera här på forumet som gjort dumma saker i fyllan. Som gett svår ångest och skamkänslor.
Men om man kommit till vägs ände med drickandet, och önskar sluta, så kan dessa negativa upplevelser vara något positivt. De kan hjälpa oss att få tillräcklig insikt och övertygelse om att drickandet bara leder till elände på sikt, och få oss att bestämma oss för ett nyktert liv.

Inledningsvis kan det vara svårt att vara nykter. Längtan och saknaden efter alkoholen kan bli stor, sugen kan vara svåra, etc. Men då kan man låta tankarna gå vidare till allt det negativa som drickandet lett till.

Så om du är mogen för att pröva ett nyktert liv, kan du få hjälp och stöd här inne. Läs och skriv, det hjälper mycket.

Lycka till. Allt kan bara bli bättre utan alkohol.

Läste det du skrivit och det slog mig att det faktiskt i dagarna är över sex år sedan jag hittade hit första gången. Känns verkligen som en evighet sedan.
Glad idag för nykterheten, det enda som ibland grämer mig är väl att det inte gick på första försöket. Tre onödiga år av allt mer påtagligt lidande..

Men nu är nu och bra är väl det ;-) Hoppas du får en fin advent, kanske ses vi i filosofiska rummet, är säkert allt bra dammigt där nu :-)
Hälsa gubben så gott!

Kram PP

Tack för svar.

Nä leva med någon som intar alkohol då och då skulle ju funka,
har inget emot att andra dricker så länge jag slipper och förstår att jag inte kan....
Att leva med någon där alkoholen måste finnas med jämt
skulle ju inte fungera. Och tyvärr är det ju så för de flesta :(

Jag får väl flirta på AA i värsta fall.
ha ha ha ....

Kramar om ....

Hela samhället är uppbyggt på alkohol som ingridiens för lyckade fester, firande och mys. Tror ändå det finns människor som avstår a av olika skäl. Jag har varit med på dans, yoga och diskussionskvällar på fredagar. Där är så klart alla nyktra. Vet inte hur jag skulle gjort som singel. Skulle nog inte vilja ha någon som drack i alla fall. Det är flera artister som går ut med att dom slutat med a och det är ju positivt. Hoppas och tror att samhällets och människors inställning ändras vad det gäller a. Så mycket personligt både psykiskt och fysiskt lidande det medför med a-missbruk.. Och inte minst dom runt omkring. Ska du på dejt, är det väl bara att säga att du inte tål/vill ha/ tycker om alkohol innan dejten? Jag tror absolut inte du behöver leva ensam. Var ärlig så löser det sig nog. Kram och lycka till...

Nu kan jag se beroendet på distans. Beroendet är ju efter alkoholen, alltså måste jag dricka allt som innehåller a. Får man inte tag i något annat så tar man rakvatten, skokräm mm, bara det är a i medlet. Sjukt va?? Dom flesta av oss behöver ju inte ta dessa medel för vi har råd att skaffa "normala" drycker. Men om vi inte haft råd hade dom flesta försökt få i sig a på andra sätt. Jag har träffat personer som druckit T-sprit, rakvatten mm. Skillnaden på beroendet finns inte. Det är ekonomin som gör vårt a-intag " finare" . Kemiska substanserna är de samma. Tack själv Lena N... Per Holknekt hade mycket att lära ut. Mycket kunskap om A som jag kan använda...

MT: Roligt att få pepp av dig, som varit med så länge. Precis som du skriver, allt som bidrar till frihet från missbrukets fångenskap är välkommet och därför känner jag det viktigt att bidra med min erfarenhet. I mitt positiva kretslopp ingår begrepp som lycklig, glad, nykter, medveten, nöjd, tacksam, ansvarig och annat. I mitt kretslopp med missbruk ingår begrepp som orolig, negativ nedstämd, deprimerad, överviktig, alkoholist, ältande, missnöjd, självcentrerad med mera. Valet mellan dessa två tillstånd blir inte så svårt när man väl ser det så tydligt.
Santorini: Härligt att se dig dyka upp och göra ett inlägg. Som Tjalle skrev någonstans så är du förstås en förebild med din långa nykterhet och kloka tankar. Stolthet är ingen dum känsla att lägga till de andra jag nämnde, och det kan jag också känna för att jag inte gett upp kampen.
Tjalle: Hoppas du fick några härliga andetag av frisk luft och en visuell klunk av rymdens eviga berusning.
Fenix

För min del är Lisa Larssons adventsbarn en del av advent sen många, många år. De har fått en särskild betydelse sen de, alla fyra, var en del av det lilla jag tog med mig när jag gick. Det måste vara sex år sen nu - jag blev plötsligt osäker men så är det. Det känns som mycket länge sen. I ett annat liv - ändå är jag väldigt medveten om att ett återfall kan komma efter många år, inte minst för att många här har berättat om det. Men.... om det kommer.... Jag är inte densamma och det är - det viktigaste - tänkte jag skriva. Men jag vet inte.
Det är svårt att urskilja vad som kunde sägas vara det viktigaste men den verkliga, avgörande startpunkten till förändring kom när jag gick. Dvs tog bilen och lämnade mitt hem. Med kläder för ett par dar, necessär, badlakan, täcke, kudde, lakan, den viktigaste CD:n... och adventsbarnen. Det började där och då. Åtminstone för mig.
Många gånger har jag beskrivit det där. Under flera år var det ett trängande behov att gå igenom årsdagar och händelser och det gjorde jag genom att skriva här. Forumet har varit min plats för rening och näring och min livlina. Forumet är också platsen där jag delat lek, skoj och allvar, där vi följts åt i liv och död. Ja, det är sant. Under lång tid tände jag varje kväll ett helgonljus för en svårt skadad anhörig till en forumvän och några graviditeter har vi också delat här. Två forumsmåttingar har jag sett på bild.
Här, på forum, skapade en medlem Filosofiska rummet och inredde med vita linnegardiner och ljusa yllefiltar. Vi var flera som fyllde på med termosar, musikanläggning och annat som höjde trevnaden. Där mötte vi våren, njöt av kastanjens ljus, lyssnade till havet och där firade vi jul. Allt medan vi kämpade med nykterhet och medberoende.
Nu har vi i familjen igen firat farsdag utan att jag särskilt påmindes om en av de värsta dagarna som inträffade dan före farsdag... Jag får ännu lätt hjärtklappning när jag minns dramat mellan oss samtidigt som jag hade koll på tårtbotten i ugnen. Nu firar vi advent utan gömmor, sökande, frågor och lögner. Nu lever vi i närvaro och gemensam tacksamhet över livet som det blivit, som vi gör det till. Dag för dag.
Jag önskar glad förväntan och adventsglädje till dig som läser! Det är möjligt att ta makten i sitt liv! / mt

PS Nu ser jag Santorini - du som skapade begreppet "Holknektare" - såg du honom på TV nyligen? Då tänkte jag på dig! Kram <3 DS

Så glad jag blir då jag tittar in här och ditt inlägg är det första jag läser! Jag vet hur du kämpat. Tjalle också, lycka till. Man kan få börja om många gånger och man kan inte ge upp. När man fått nog måste man lyckas till slut.
Det är så skönt när man känner att skammen och skulden över all tid man slösat bort på alkohol inte dyker upp särskilt ofta. Det hamnar i bakgrunden. Finns som en påminnelse och varning kanske men den överväldigande känslan som jag har är numera stolthet över att jag är fri. Att jag klarade det. Man vet att det är över. Ha det så gott!

Blir lite sorgsen när jag läser hur du har det och hur du kämpar. Fortsätt att skriva och ge inte upp dina värderingar och dina drömmar om det liv du vill leva. Kram / mt

Härlig läsning! / mt

att läsa ditt inlägg som andas frid, frihet och framtidstro. Jag har ju följt dig länge här. Förstås blev jag nyfiken på Anders T och metoden så jag har läst och även lyssnat på honom på nätet. Ser fram emot att följa fortsättningen på din nyktra resa. Allt som bidrar till frihet från missbrukets fångenskap är välkommet och värt att förmedlas vidare till de många som lider!
Varmt lycka till ? / mt

Tack Ullabulla! Ja, det är ju så det är. Bara mig jag kan ändra.

Ska nog säga vad jag tänker och känner oftare och mera.

Han kan reagera så häftigt och det är väl det jag fegar inför.

Men om jag noga håller mig till "JAG" känner....

Och riskera att han dumpar mig.

Trodde jag var idealist i kärlek, men kan faktiskt känna rädsla och oro för singel/ensam -livet idag.

Kärlek vid första ögonkastet, och något av den känslan kommer alltid finnas kvar och ändå tappar jag lusten SÅÅ, när han t ex sitter i tv soffan och skriker på mig och undrar varför barnet gnäller/grinar och vill ha tyst.

Eller andra banala saker som bara skapar otrivsel i vardagen för mig.

Trevlig helg nu och ta hand om ditt nya liv! :-)

Kram

Vad härligt att du mår så bra i din nykterhet, Fenix. Jag blir nyfiken på vad du skriver och ska checka upp lite grann på egen hand. Själv har jag avslutat min 6:e nyktra dag och idag är egentligen första dagen som jag åter har aningens aptit och orkat med att göra något vettigt. Tänk så väldigt mycket tid man har slösat bort i "reparationsarbete". Har det varit värt det??? Nej. Varför har så många av oss då inte kunnat stå emot när vi vet konsekvenserna? Förmodligen därför att alkohol är en av de mest beroendeframkallande drogerna som finns.

Nu ska jag ut och ta en minuts luft och beskåda den fullkomligt enastående stjärnhimmel vi har ikväll.
Allt gott till er alla/Tjalle

inte han är helt populär bland traditionella psykologer och terapeuter. Men som jag sade har jag träffat många sådana under 30 år och egentligen aldrig fått någon riktig hjälp att lösa mitt problem. Att se det hela visuellt är en oerhörd hjälp.

Så bra att det funkar med den terapeuten. Allt som fungerar är ju bra. Ser du dig som helt frisk nu?
Blev nyfiken på Anders Tedestrand, googlade och hittade bl.a. denna granskande inlaga:
http://www.fritanke.se/en-kritisk-granskning-av-humanova/

Varje morgon vaknar jag nykter. Tänker efter vilka bra saker jag ska putta in i min process mot det goda livet under dagen som väntar. I nästan tre veckor har jag känt en pånyttfödelse kan jag säga, mitt gamla dåliga kretslopp med skuld, skam, ångest, drickande och hopplöshet har jag lämnat bakom mig. Jag fick en karta att orientera mig efter och hur jag ska hitta ut ur min negativa cirkel och komma in i ett bra kretslopp, bli den människa jag var ämnad att bli en gång för länge sedan. Redan nu tycker jag mig ha kommit en bra bit på väg, och positiva saker händer hela tiden. Jag läser då och då på forumet och ser hur många av mina olycksbröder och systrar sitter fast i det dåliga kretsloppet. I minst 30 år har jag varit där, utan att veta varför och utan möjlighet att påverka det för att komma loss. Att jag blev som jag blev en gång och tog till alkohol som en då suverän hjälp att känna mig som alla andra har jag accepterat - och lämnat. För första gången på mycket länge vet jag att ett nyktert och bra liv redan börjat och bara kan bli bättre. För det tackar jag en man som heter Anders Tedestrand. Efter ett liv med missbruk och sedermera som alkoholterapeut hittade han sin lösning för att komma ur den negativa spiralen. Jag har under åren provat, vågar jag påstå, allt för att sluta. För första gången känner jag att det är över, nu har jag en karta att följa. För 13 år sedan slutade jag, efter att ha vanerökt i mer än 35 år, röka med hjälp av Allen Carr och har inte tagit ett bloss sedan dess. (För övrigt aldrig ens haft ett sug.) Nu känner jag mig förvissad om att mitt sista glas med alkohol i är uppdrucket. Ha en bra helg!

Fick det tipset på en föreläsning.
Om man vanligtvis gör på ett visst sätt,tystnar smäller i en dörr eller gör något annat konstruktivt :) som inte för situationen framåt.
Istället tänker,hur brukar jag göra och gör alltså tvärsemot.

Om han nu "anklagar" dig rätt eller felaktigt för att inte släppa in honom eller ge honom utrymme i ditt liv. Att du så att säga fjärmar dig från honom och ini din egen bubbla(nu tolkar jag bara det du beskrivit) så kanske du istället ska lägga dina känslor på bordet för honom att beskåda.
Utan anklagelser.
Eller bara gå fram och ge honom en stor kram och le mot honom när du egentligen bara vill kapsla in dig ytterligare.

Mönster är ju svåra att bryta och du kanske i dagsläget inte riktigt vill kasta in handduken?
Och som du vet,honom kan du inte förändra,bara dig själv.

103 dgr nykter. Känns lite upp o ner idag. Tack för fina ord, jag blir rörd. 24 h nykter till är utlovade, trots en dålig dag. Kraaam

nya nyktra liv Vida. Fortsätt och njut av det.

Vår son är mer eller mindre mammig, ja jag är hans trygghet.

Förstår det kan kännas konstigt för pappan, för han har tagit för givet att han inte ska behöva anstränga sig för sin son.

Och det hjälper inte son - far när pappan efter ett försök att nå fram som misslyckas, tappar humöret (verbalt).

Sedan tycks han inte tåla negativa känslor. Ett barn kan bli trött och grinigt efter en lång dag, men då ondgör sig pappa över gnället istället för att ta hand om situationen.

En annars mogen man...

Han är trött på mig också, att jag försummar oss, vår relation.... Det förvärrar allt.

Jag är mycket inkännande, han mer auktoritär. Vi ser lite olika på uppfostran därmed, ÄR olika i uppfostran!

Han tänker regler och stopp, jag är mer i stunden och försöker få det smidigt här och nu.

Sen är jag emot för mycket godis, medan han skolar in pojken på olika slags godis och envisas med chokladkalendrar, fastän jag är emot.

Nåja, älskar vi varandra? Jag var så lycklig åt honom, men det var svårt att lämna en del intressen. Kände genast att den här mannen inte var den som kompromissade. Att han visste hur han ville ha det, och jag kunde foga mig eller tacka nej till det hela.

Tråkigt jag inte kan göra honom lycklig, men för mig känns det också som det har med visst beteende från honom att göra. Vissa saker får en att inte orka öppna sig, och kanske känner han lika dant. Jag blir en kritiker för honom om jag påpekar något jag inte gillar. Och jag känner som att han typ tappat hoppet om mig. Kris, en långsam, långdragen kris....

Ja en dag i taget. Jag blir glad för din skull

du tar itu med dina problem. Du mår uppenbarligen inte bra.

Hej Freepo321
Chefen kommer säkert att undra om du har alkohol-elller drogproblem och hur det kunde komma sig att du körde onykter.
Vad svarar du på det?
vänligen
Ikaros