Senaste kommentarerna i forumet

Dag 11 nynykter. Känns bra, har får något lugn inom mig. Känns som besluten att undvika alkohol är relativt lätt idag. Ändå ska jag grilla med vänner ikväll o nån liten öl eller vin blir säkert synlig. Känner av styrkan som kommer till en när man lurar ademonen gång efter gång . Härlig känsla . Igår umgicks jag med mina vuxna barn, vilken skillnad.....jag var mitt gamla jag, glad , barnslig skojade o stod i. Även vissa allvarliga samtal blev av och jag ORKADE hela dagen. Det var en samling glada själar som gick var o en till sitt. Med löfte om liknande dagar:-)) . Hade detta ägt rum under en druckesperiod , hade jag varit trött oengagerad, velat hem , kanske grinig osv. Ja här ovan står det ju svart på vitt, varför jag ska vara nykter 24h till. Ha det gott alla kämpar

med dig av den erfarenheten Jullan65.
Varje sådan seger över a-demonen ger ökat självförtroende och styrka. Och viktig erfarenhet. Man vet att man kan klara av sugen.
Man kan välja genvägen till fortsatt nykterhet, istället för den långa hemska omvägen via ett återfall med allt negativt som det medför.
Så bra jobbat Jullan65. Och du, det stärker mig också när jag läser att det går bra för förnuftiga och starka medmänniskor.

med ett behagligt och skönt mående är omöjligt att nå när man druckit sig till ett alkoholberoende. Då blir det istället för mycket och/eller för ofta, där man försöker bedöva en växande och mycket obehaglig ångest. Pågår drickandet i flera dygn växer sig dessutom den hemska vetskapen, av tidigare erfarenhet, in i fyllan om att man har några hemska dygn med abstinens och kvävande ångest framför sig med obefintlig sömn, aptitlöshet, svettningar, kramper och tillintetgjort självförtroende. Sedan åtskilliga dagar till innan man långsamt börjar fungera som en levande varelse.

Så istället för att ta den långa mödosamma omvägen till att börja fungera någorlunda som en nykter människa, tar jag efter detta korta tankearbete beslutet att fortsätta vara nykter redan i dag. Ingen omväg, utan förnuftiga tankar väljer genväg.

Hoppas att alla som strävar efter ett fungerande och nyktert liv, får uppleva och njuta av denna sommardag just nykter

strålar av glädje och värme Jullan65.

Så fortsätt nu att vara glad, positiv och nykter, en dag i taget.

Tack för delad styrka, jag e i valet o kvalet . Men 24 h har jag lovat o hoppas på styrka imorgon oxå. En ademon stark som en storm har jag lyckats upphäva. Förstår tillfredsställelsen i den kampen, när man tar hem segern. Vilken enorm känsla . Jag fixade det. Kram till dig.

Bra jobbat! Mitt mål är nykter resten av mitt liv. Kanske det första året är värst? Hur har du hanterat att fira, helger, avslappning mm. Det är dom bitarna som är svåra för mig. Känner tomhet och sedan en förväntan på något, men vet inte på vad? Låter kanske flummigt men saknar något.....

I dag reser jag hem. Det blir en lång resa, och därför startar jag tidigt. Nu är slut på den underbara vistelsen i den norska fjällvärlden. Jag har verkligen njutit av tillvaron och naturen, vilat mycket men även motionerat lite, laddat batterierna, samt ätit lite för mycket. En del tankar på alkohol har jag haft, men det har inte lett till något behov av att dricka. Jag har ju tidigare skrivit om att jag inte brukar drabbas av sug när jag är ledig och utvilad. Det är nästan så man tycker att det går för lätt att behålla nykterheten nu, det känns lite orättvist ut när man läser om del här på forumet som våndas och får kämpa extra hårt under semestertider. Samtidigt vet jag av erfarenhet att jag kommer att drabbas av kraftiga sug under hösten och vintern, när jag p.g.a. mitt arbete blir stressad, trött och sliten. Samt att jag var periodare när jag missbrukade alkohol, så uppehåll på någon/några månader är inte så ovanligt för mig.

Konstigt nog ser jag fram mot att drabbas av dessa kommande sug. Varför?
Jo, jag har en så stark längtan efter att försöka nå ett hållbart nyktert liv, det som i så fall kommer att bli tredje gången gillt, precis som jag döpt min tråd till. Jag vill utkämpa kampen mot de svåra sugen efter alkohol, och vinna denna kamp. När jag gjort det är jag övertygad om att jag kan komma i samma sinnesstämning, finna samma ro och lugn gentemot alkoholen, som jag gjorde efter något år under mitt 16 år långa uppehåll.
Mitt mål är att kunna nå ett tillstånd utan alla dessa tärande tankar på och behov efter alkohol. Jag vet att det är möjligt att nå dit, jag har ju gjort det tidigare, och jag vill så gärna nå dit igen. Men det krävs ett långt uppehåll, en lång och hård kamp mot de kommande sugen. Nu när jag är utvilad och stark blir jag otålig och vill ha dusten med alkoholdemonerna avklarad snabbt. Men det går ju inte. Jag kan inte ta mer än en dag i taget. Så jag måste sansa mig och bida min tid.

Idag är jag så stark att jag kan dela med mig, så styrkekramar till alla

Hoppas ni fick en fin dag vid havet. ☀️?
Å jag tror att tomheten kommer ge sig med tiden. ?

Så är det 2 år sedan jag slutade missbruka och 1,5 år sedan jag började bruka mycket måttligt.

Stugsemestern börjar vara bakom mig, precis som för två år sedan. I morgon skall jag tillbaka till jobbet. Nu finns det ingen oro om att bryta, eftersom det inte har blivit något semesterdrickande i år (jo, vi delade en cider på café med Sofie idag ;). Däremot fanns där en period med arbetsresor kring midsommaren under vilken jag drack något dagligen i två veckor. Aldrig mycket, men vin till maten och/eller en öl som afterwork med kolleger. Det gjorde jag helt medvetet, ville känna efter om det skulle förändra något för mig. Nej, jag eller min relation till A. känns inte förändrad efter det och nu har jag haft 3 nästan helnyktra veckor sedan dess.

Jag är fortfarande långt från att ha ett "normalt" förhållande till alkoholen, tror knappast jag någonsin kommer att ha det. Det finns en så väldigt stark medvetenhet kring allt som har med alkohol att göra. Det är otänkbart att bara beställa en öl, eller ta en flaska ur kylen (där finns förresten bara a-fritt). Allt bruk föregås och följs av medveten introspektion. Vetskapen om vad som varit och vad som kan vara följer mig hela tiden. Däremot känner jag mig för närvarande trygg med mitt måttliga bruk. Jag är nöjd med de beslut jag gjort och övertygad om att jag skulle ha det mycket svårare om jag försökt gå den helnyktra vägen.

Det här är en tid på året då många nya brukar dyka upp här. Om någon av er läser det här har jag ett råd att ge. Oberoende av hur du tänker att din framtid med alkoholen skall bli, håll ett tillräckligt långt fullständigt uppehåll. Hjärnan behöver en lång giftfri period för att klara av att se "nyktert" mot framtiden. En månads uppehåll räcker ingenstans om du druckit regelbundet i flera år.

Allt gott till nya och gamla forumvänner. Till alla dem som kämpar, till alla som valt den helnyktra vägen och till de få som valt måttlighet. Och en extra stor karm till alla er som är kvar från min aktiva tid, ni har betytt så väldigt mycket <3.

Tack för ditt inlägg.
Just nu har vi en god relation och jobbar vidare. Vi får låta tiden utvisa helt enkelt. :)

Idag känner jag mig låg, lat o trött. Sover bra dock. Här hemma hos mannen upptäckta jag att all alkohol är bortplockad, bra faktiskt. Då behöver jag i te lockas av dom längre. Annars är det mest funderingar om hur jag ska tycka nåt är roligt igen. Vet ju att man kan vara lite låg o svårt att hitta utbytbara nöjen, aktiviteter när man mist kickarna från a. Det får väl bara ta den tiden det tar...bättre med tomhetskänslor än ångestkänslor iallafall. Tvingar mig till havet med familjen nu, med picknick o hela rasket. Låter ju inte klokt egentligen, men det är så jag känner. Det kommer andra dagar och nykter ska jag vara, 24 h till.

Det tog tre timmar att somna (lite stolt är jag att inte ens funderade på om alkohol skulle hjälpa). Sedan hade jag de mest konstiga och negativa drömmar: Jag blev osams med min syster och vi är inte det minsta osams, jag var allierad soldat under andra världskriget och stupade och jag blev jagad av en svart häst. Dessutom drömde jag att jag öppnade en flaska Ouzo, konstigt nog för det har aldrig druckit. Då vaknade jag med ett ryck och konstaterade lättad att det inte stod någon flaska på nattduksbordet. Min tolkning är att den svarta hästen är alkoholen och om jag inte kommer undan så dör jag eller lider andra svåra förluster.

Hur har ni andra det med sömnen? Hur långt tid in i nykterheten stabiliseras den enligt er erfarenhet? Själv är jag inne på dag 5.

Jag behöver förebilder och du är en av dem!

Nu går det mot den fina augusti och jag hoppas du fortsätter skriva!

i soluppgången inledde denna söndag. Frukost och kaffe smakar utmärkt efter en sådan lämplig fysisk aktivitet.
Förr när jag var bakfull, var de eventuella promenaderna till affären efter öl, eller bolaget efter sprit eller vin.

I dag är det sista dagen för den här gången i den norska fjällvärlden. Det har varit en underbar vistelse här.

Hoppas att ni som läser detta får en fin söndag, och att det blir ännu en dag som ni vinner i kampen mot alkoholen

Avslutar på måndag min första del av ett rehabiliteringsprogram. Det har under den här resan gått upp för mig vilken utmaning som väntar.
AA-möten och en snabb läsning här i forumet gör mig ödmjuk inför uppgiften.

Grattis, 1-0 till dig! Ja tänk hur man kan klura, och rättfärdiga så mycket i huvudet - som t.ex. ett återfall. Du såg alla signaler, insåg faran i dem - och agerade tokbra när du i morse hällde i dig din antabus. Blir glad när jag läser......:-)

Vaknar till dag 8. Hade "glömt"antabus i två dgr. Vet att mannen ska iväg ikväll och hade tankar igår på att ta mig ett återfall i smyg.... Antabusen har nog gått ur, så lite vin kan du unna dig, allergitabletter har jag oxå , som motvikt till antabus. Sticker iväg imorgon bitti och handlar nåt gott. Så gick tankarna under gårdagen. Imorse vaknade jag, snabb som en vässla innan ademonen vaknat till, hällde i mig antabus och tänkte, ha den här gången vart det du som blev lurad och jag vann kampen. Känner mig skitnöjd och med facit i hand ännu nöjdare. Av 33dgr har jag druckit 2, alltså 31 nyktra dagar. Men ärligt talat, tur att ingen kan titta in o lyssna på dialogen man har i huvudet. Då blev man väl inlåst på heltid:-)) men kampen fortsätter , ganska enkelt 24 h till. Kämparglöd skickar jag ut, till de som vill ha. Kram

Tror oxå man beter sig som ett åskväder under de närmaste dagarna/veckorna efter fylla. Och det utan inslag av renhet:-)skönt att höra från dig och ha det bäst

Vad bra att du sökte hjälp!! - Och att du skriver här, det kan vara en bra hjälp på vägen. Jag har själv varit inlagd på "avgiftning" 2 ggr. Inget jag är stolt över - men det har varit nödvändigt dessvärre. Tycker att jag har fått bra hjälp av professionell personal båda gånger - med 4 års mellanrum. Denna gång så har jag även valt att "gå vidare" inom beroendevården - och har träffat en läkare, samt påbörjat samtal med en beroendesköterska. Om det blir som jag vill, så skall detta leda vidare till en kontakt med en psykoterapeut för att kunna reda ut varför det har blivit som det har blivit! Att åka in till Beroendeakuten ytterligare en gång är något jag inte vill uppleva.

Jag själv tar inte några läkemedel - tycker inte att jag behöver det. I nuläget så har jag inte något "sug" att kämpa emot - och det är inte aktuellt att ta det "första" glaset. Tror att Antabus framförallt funkar om man har ett sug att dricka - och att man då inte riktigt litar på sig själv?! Tror inte att det kanske tar bort tankarna på alkohol, eller tar bort suget - men det gör det omöjligt att agera på suget. Förhoppningsvis så minskar/försvinner suget efter en tid - och då kanske man inte behöver antabus? Så tänker jag - men det finns säkert någon med bättre erfarenhet som kan svara bättre.

Hursomhelst - grattis till ditt beslut - och fortsätt att "hänga" här. Många kloka huvuden, men enorma erfarenheter som du kan följa - eller skriva själv om dina framsteg. För mig är detta en hjälp jag inte skall underskatta. Du har gett dig in i kampen - fortsätt att kämpa!/Anders

Låter så härligt med din vecka och all energi du samlar.
Önskar dig en fin dag

i den norska fjällvärlden fick jag uppleva i går kväll. Först var det en vacker solnedgång med lugnt och fint väder. Sedan vältrade det in svarta moln med kraftigt regn och åska. Åskknallarna mullrade, rungade och ekade mellan fjällsidorna. Mycket vackert och storslaget, ja säkert lite skrämmande för de som är åskrädda. Väder och naturkrafter är respektingivande, och här förstärks allt av fjällen runtom, så det blir magnifikt och storslaget.

Kom på en liknelse mellan mitt eget tidigare liv och vädret i går kväll. Ena stunden nykter och lugn, för att sedan efter ett för snabbt drickande blivit ostadig och bullrig. Skillnaden är dock att efter ett åskväder känns det rent och friskt ut, efter en fylla kände man sig oren och var sjuk av ångest.

Min nykterhet fortsätter och jag mår bra. Är nu rejält utvilad efter all härlig sömn i frisk fjälluft, och känner mig lugn och harmonisk.

Hoppas att ni mår bra också

Tror du har så rätt i att det dricks så mycket mer och i de flesta sammanhang.
Semester blir den stora testen för många av oss, men samtidigt så kommer det bygga oss starka inför nästa steg.
Önskar dig en riktigt fin semester och grattis igen till dina månader

Idag är det 8 månaders nykterhet för mig. Känns bra men kan ändå känna en tomhet då och då. Det är klart att jag är stolt och glad. Men i dessa semestertider känns det lite ensamt. Numera dricker folk förmodligen mer än dom gjorde förr? Jag kan inte minnas att många drack på helgerna, att det alltid var öl eller vin till grillning, picnic, symöte, fotbollsmatch i verkligheten eller på tv. Nu för tiden är det så. Kolla alla fb-bilder som läggs ut. Jag blir lite irriterad. Jag kanske är avundsjuk? Samtidigt vet jag att var 7.e person i Sverige har a-problem. Inte blir det bättre när vi uppfostrar barnen till att gå samma öde tillmötes, genom att låta alkoholen flöda både till vardag och fest. Min semester har precis börjat. Vi ska åka med husbilen, men har inte bestämt vart. Första gången vi är nyktra på camping. Vi får se hur det känns, att vara nykter bland semesterfirare. Det borde finnas andra nyktra på campingar. Eller håller dom sig hemma? 8 månader har gått fort. Nu märker jag att pengarna räcker längre. Tycker jag ser fräsch ut med lite solbränna. Jag börjar få tillbaka midja och plufsiga ansiktet är borta. Har hört mig för om yoga och meditation. Tror på detta istället för att ändra sinnestillståndet med kemiska medel. Jag har använt alkoholen för att bli pigg för att bli avslappnad för att bli gladare osv. Nu får jag försöka på andra sätt. Om jag inte lyckas får det vara lite tomt. Tror att det ger sig med tiden. Ha en fin sommarkväll....

Så roligt att höra och stort tack för att du delar med dig. Att nå sina mål, att se att det går att göra skillnad, att visa hopp är en fin gåva.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Ja e me tassen