Senaste kommentarerna i forumet

Vad jag tänkte skriva var att det är nu som man märker vilka som är ens verkliga vänner och inte bara "festkompisar". Vet med mig själv att jag har varit en sådan som bjudit hem folk bara för att få dricka, vin, öl, whisky, ja vad som helst bara det var alkohol i. Och på samma grunder tackat ja till vilka inbjudningar som helst.
Men inte längre. När jag tänker efter så vet jag villa vänner som jag kommer att fortsätta att umgås med och vilka som jag egentligen inte har något gemensamt med. Sorgset på ett sätt men ändå ganska enkelt och skönt. Ska på disco (en yngre vän fyller år och vill att vi följer med henne som present) för första gången på länge och absolut första gången som nykter! Ser faktiskt fram emot det som ett nytt äventyr ;)

Håller med dig PP, jag ser det så här: folk som dricker mycket alkohol (oavsett vad man kallar dem) är ofta mer egoistiska än folk som inte gör det. De ser till sina egna behov. Och om man bjuder in till middag som ursäkt för att dricka så vill man också gärna ha sällskap som dricker som ursäkt att dricka. På så vis får man flera goda skäl att pimpla vin. Och eftersom man dessutom ofta förnekar (och förtränger) att man har problem eller dricker för mycket eller egentligen inte borde eller så, så känns det mycket bättre om andra också dricker även av det skälet - man vill inte ha någon som förkroppsligar sitt dåliga samvete till bords.
Gentemot personer i min närhet som agerar på liknande sätt som jag tycker mig se hos din vän, Konstnären, är jag ganska otrevlig. Jag vill helt enkelt inte umgås med sådana personer för jag tycker de beter sig på ett falskt sätt, ska jag träffa sådana personer ska vi båda vara nyktra och alkohol inte vara något som är aktuellt att prata om just där och då. För mig för folk gärna dricka och bli fulla om de vill det, men de ska låta de som inte dricker få fortsätta att inte dricka ifred. Men det är (som PP också skriver) säkert så att jag har betett mig precis lika djävligt tidigare. Så det är väl lite för att döva mitt dåliga samvete som gentemot alla jag har behandlar illa som jag numera har en ganska tuff hållning mot mitt umgänge.

Hoppas du får en trevlig kväll trots allt.

Kram
/A

Det verka först mycket konstigt att inte förstå när det gäller nödvändigheten för dig att inte dricka. Men visst, vi kanske skulle ha gjort samma sak? Med alkoholproblem och förnekelse, och den konstiga verklighetsbild som det leder till, så är det kanske inte så konstigt ändå. Hon har ju säkert sina egna alkoholproblem (tror det är samma väninna du tidigare skrivit om?) och då förstår jag vad hon tampas med. Du kan ju tryggt känna att du nu har insikter som hon tyvärr ännu inte delar med dig. Vissa saker kan man kanske bara förstå genom självupplevd erfarenhet? Du är ju nu vinnaren Konstnären!

Kanske kan nästa träff ske över en lunch istället. Att bjuda till fredagsmiddag är ju den alkohol-svages biljett till sitt eget drickande. Afternoon tea med massa bakelser är ju lika trevligt ;-)

Ta vara på dig!

//PP

som ligger här över min stad. Efter en stunds meditation är jag ganska redo för den nya dagen. Måste ta det lugnt, en liten stund i taget. Drar mig för att gå ut med hunden som har börjat löpa, hanarna är galna efter henne och hon vill gärna vända rumpan till dom. Matte är stenhård här är det celibat som gäller. Skulle aldrig kunna ta hand om ett tiotal valpar i en lägenhet. Lite småtjurig är damen oxså. Jag är bjuden på middag i morgon kväll till en väninna som tack för att jaghar hjälpt henne med en del grejer. Nu kommer mitt dilemma hon ringde igår och skulle handla hem vin. Frågade då om jag inte ville dricka ett par glas vin med henne. Trots att hon vet om hela min resa ner till avgrunden. Kände att jag blev upprörd, och sa lugnt till henne köp en flaska alkofritt rödvin till mig. Men va då blev svaret dom kostar väl lika mycket som ett med alkohol. Kände ilskan bubbla till i mig och sa det duger med kranvatten. Jag får helt enkelt acceptera att hon inte tagit något till sig. Kanske sista träffen, vet inte ännu men tycker inte att jag ska behöva förklara för en som redan vet. JAG BLIR SÅ TRÖTT PÅ VISSA MÄNNISKOR SOM INTE FATTAR. Men jag ska prata trams i ett par timmar och sedan gå hem nykter och klar i huvudet. Varför såg jag själv på nyktra människor som tråkmånsar för det gjorde jag. Livet är fullt av överraskningar.
Kram alla
Konstnären

Jag håller helt och håller med om att man kan sakna alkohol vid några tillfällen men att priset är för högt. Och jag tror att jag håller på att acceptera att det är så för mig, på riktigt. Det liksom sjunker in. Det är inte ett alternativ att dricka. Punkt.

Ha en skön onsdagskväll

Men hallå där! Vad roligt att du är tillbaka igen och att du flyttat hit! Välkommen! Har saknat dig!

Kram

PS. Skriver mer senare - är på språng!!

Ett helt underbart inlägg! Tack för att du delar med dig! :-D

Hade de bästa föresatser igår. Men. Kom inte ut. Hann inte meditera. På riktigt. Hann inte. MEN jag ger mig inte. IDAG blir det av. Nyordning på schemat. :-)

Mötena avlöser varandra idag och ska springa iväg till nästa snart! Kramar till dig <3

Så sant m-m, priset är för högt. Jag skulle också vilja kunna dricka några glas vin vid en tjejträff, eller en mysmiddag med mannen. Men det går inte och jag accepterar det.
Jag skulle må skit ganska fort om jag skulle dricka igen. Det kan det aldrig vara värt, denna hemska ångesten som flyttade in hos mig för gott på den tiden.
Kram och jag hoppas du mår lite bättre, jag ska kämpa mig tillbaka, för stressad just nu.
Kram vännen
Konstnären

Så roligt att se att det går bra för dig, Akvariet! Hysteriskt hälsosam - ja, så är det väl en och annan som tänker. Ja, hellre det än målmedvetet destruktivt tänker jag.
Vad som händer nu vet vi ju inte, och tur är väl det. En sak är väl ändå säker tror jag, har man under en längre tid konsumerat mycket alkohol i många olika situationer tar det lång tid att hitta nu hitta nya vanor och nya sätt att leva. Frestelserna är många, men kanske inte så många som man tror. När jag tänker på de där tillfällena som jag trots allt ändå skulle vilja dricka alkohol, en tjejkväll, en mysmiddag med mannen eller på utlandssemestern så tänker jag att det kan inte vara värt 365dagars (och nätters) ångest för att må bra 7 kvällar. Vilket jag inte skulle göra heller, förrsten. Priset är alldeles för högt, och belöningen för liten.
Fortsatt lycka till i ditt akvarie, och hoppas hustrun tar tag i sin konsumtion också.
Kram m

meditation igen som jag slarvat med eller har varit för stressad för att genomföra. Tack vill må bra du påminde mig. Började igår och ska göra det till en daglig vana. Det gick inte så bra igår då tankarna flög kors och tvärs. Men idag på morgonen. Satte mig ner tände ett ljus och tog med äggklockan in i soffan, satte den på 10 min. Slöt ögonen, jag satt på en strand på Kreta i solstol och såg en solnedgång, brandgul som låg i horisonten strax över havet. Jag kände dess värme och ljumma vindar under min stund, gick igenom varje kroppsdel, ansikte, axlar, armar, hjärta, magen, låren, vaderna och till slut fötterna, och började om igen. Känner just nu ett inre lugn och glad för det.
Känns som jag verkligen gjort ett avslut, tagit ut skiljsmässa från A. En lycklig skiljsmässa, men även jobbig. Tror jag gett upp på riktigt nu, lagt mig på rygg för min mäktige fiende. Men det är ju just nu jag som har övertaget. Minns mina förskönande tankar om alkohol, testa konstnären det går nu. Höll på det där ett tiotal ggr.
Så här kunde det börja.
Ska bara köpa en flaska rödvin och dricka 2 glas till en god middag, oj, detta gick ju bra jag klarade det och satte korken i flaskan. Höll mig vit i en vecka.
Nästa helg köpte jag en flaska rödvin, men tyckte då att va faan en flaska rödvin är väl inte så farligt, hux flux var den slut. Bekymrade mig inte nämnvärt.
Sedan börja jag tycka att en vinare på onsdag kan jag väl ändå unna mig, detta var vid tredje försöket, gott tänkte jag så här mitt i veckan. Började vakna med en hemsk ångest och fixade till den med ännu lite vin och även sprit som hade bättre effekt. Karusellen var igång på riktigt allvar.
Vet inte varför jag skriver detta, en varning till mig själv, och till andra som har tankar på att försöka. För mig gick det aldrig bra. Pengar lägger jag på annat nu för tiden, en liten guldkant på tillvaron unnar jag mig varje dag. Behöver inte vara någotmärkvärdigt. En liten grej som jag ser fram emot under dagen.
Kram alla fina forumvänner
Konstnären

Roligt att du tittar in här. Välkommen och skriv när du känner för det. Ja, vad händer nu har jag frågat mig många ggr. Inget speciellt jag bara fortsätter att vara nykter, har nu passerat 13 månader, och det vill jag inte förstöra. Blir imponerad av dig att vara med vänner och hålla dig till A fritt. Vilken känsla det är att inte vakna bakfull, som kanske dina vänner gjorde. Många prövningar är det och har varit på denna knaggliga väg. Minns hur envis jag var och skulle testa gång på gång, och det slutade i katastrof varje gång. Någontans på vägen föll poletten ner och jag insåg att jag aldrig kan bli någon måttlighetsdrickare. Visst skulle jag vilja vara det, men jag vet nu med en stark övertygelse att jag inte kan. Känns som jag har försonats med tanken, attt livet kan vara bra som det är. Just nu mår jag inte så bra, men jag kommer att dag för dag må lite bättre.
Fin onsdag akvariet
Kram Konstnären

Följde din resa under en period då jag bara kunde läsa men inte logga in för att skriva.
Ser fram mot vidare inlägg om din resa, här i din nya tråd.

//PP

Bra gjort. Starkt attcdricka na öl istället. Att hålla emot frestelsen är verkligen bra. Du måste vara observant på eventuella signaler om sug och ha en dtrategi när det kommer.

... både bockar och bugar mig för din fina pay it forward-inställning, A. Själv är jag inne på 32:a dagen och håller mig till andra forumet. Känner igen ditt nick och vill bara säga hej och välkommen åter.

/Lena

Vad fint du skriver om Kia. Börjar förstå det där med hund. Har en nära vän med barn som har adhd. Hunden känner direkt av sinnesstämningen och buffar i rätt riktning. Själva har vi inte tid eller möjlighet att ha hund. Inte ens i närheten av det... Skulle däremot så gärna vilja ha katt. Tyvärr är det inte möjligt av flera anledningar.

Läs gärna Villmåbra's inlägg i min tråd. Det kan vara bra för dig också ;-) Vi kanske får rulla ut meditationsmattorna efter vi druckit den där koppen te.

Ha en riktigt fin dag - ta vara på den här ädelstenen - och var snäll mot dig själv <3

Ha ha ha... har också käkat män till frukost... Men det är ingen hälsosam kost! ;-)

Tack själv! Måste medge att morgonen idag känns ganska bra. Mycket tack vare att det bara var ett falskt rykte,om ditt återfall, och i och med det obefogad oro om dig.
Jag vet, du mår inget vidare just nu, men det kommer igen ska du se. Du är envis (som en åsna) och det är en bra egenskap ;-)
Så samtidigt som jag är glad för din skull, så är jag lite ledsen. Ja du fattar vad jag menar tror jag?!

Du har säkert som jag druckit din beskärda del av alkohol. Om du "förbrukat" alla dina män vet jag inte. Det är väl upp till Gagarin att bestämma det, eller?

Ta vara på dig

//PP

Tack för dina fina inlägg i min tråd. <3 Såg att admin har skrivit på två ställen i din gamla tråd och stängt ner kontot för den andre. Undrar vad man får ut av att göra en sådan sak? Gissar på att det är en väldigt ensam människa med alkoholproblem i alla fall. Vi får släppa det nu helt enkelt.

Är inte jättepositiv till antidepp, men ibland tror jag inte att man har något val. Det kan bara du själv avgöra. Ja, du kan nog förvänta dig trötthet (extrem sådan), huvudvärk/migrän, yrsel och 'krypa-ur-skinnet-känslor' tills du är uppe i rätt dos och kroppen vant sig. Det tog nog på dagen två veckor för mig, om jag inte minns fel. Men allt är individuellt, beroende på utgångsläge osv. Du kommer nog att sova väldigt bra nästan direkt i alla fall och det verkar du ju ha gjort i natt. ;-) Jag tror att antidepp är bra som en språngbräda, för att orka vidare och för att komma igen och komma i balans igen. Sedan ska man inte äta dem för länge. Men en sak i taget nu.

Det är tufft att bli nykter. Tufft på det sättet att man inser vad man skjutit undan och dövat och dolt. Fattar att mellanpojken och mannen är stora, tunga bitar för dig. Vet ju också att du varit ledsen för din mor. Men som du skrev - en fil i arkivet i taget - det är nog tillräckligt. Men för att vi ska kunna bli hela och må bra och klara oss utan beroenden måste nog allt upp på bordet... Här gäller det att orka och inte väja. Då kommer det bara tillbaka. Känner själv hur det ömsom sipprar, ömsom väller fram saker som man trodde var glömda, genomarbetade, färdiga ELLER som man inte ens begrep var ett problem... Så ja, det är tufft att bli nykter. Men inte att jag ångrar en enda av mina högt skattade nyktra dagar. De är som små ädelstenar som man kan samla i en vacker ask, klädd med sammetstyg på insidan. En ask som man kan öppna och glädjas åt.

En annan sak. Det kanske vore läge för lite samtalsterapi? Man kan ju få det via vårdcentralen och det går på högkostnadskortet. Då brukar man få träffa en kurator eller psykolog och tala om det som är jobbigt. Själv fick jag antidepp + KBT. Terapin varade nog ett år. Lite intensivare i början och sedan som livlina och 'kontrollträffar'.

Som jag skrev innan. Känn inget tvång att stanna på forumet. Har också känt att jag inte har något att tillföra längre. Men har kommit på att forumet funkar som en öppen terapidagbok för mig. När jag kommer på något i min process, så bearbetar jag det genom att sätta ord på det. Om sedan någon dessutom kommer med insiktsfulla kommentarer, så är det ju en jättebonus. Att skriva har alltid varit 'mitt uttryckssätt', så varför inte ta hjälp av det igen. Alltså stannar jag också kvar.

Ta det lugnt, var rädd om dig själv och ha en jättefin dag!

K R A M

Vill tacka alla fina vänner för ert stöd till mig det betyder allt. Nu tänker jag lägga detta bakom mig. Men det blev en chock att se sitt namn, såg inte först att det var felstavat.
Ska nu ta nya tag i mitt nya liv och det ska bara gå, jag är en envis jävel på både gott och ont. Trodde inte att man kunde bli så dålig i själen men nu ska jag ta hand om den i fortsättningen. Inte dras med i hetsig dans med livet som insats. Det är ganska svårt att tänka på sig själv nu, men jag måste det. När barnen var små var dom alltid i första rummet. Mitt tredje äktenskap nu och jag har mycket tankar om varför det blivit en hel del män som jag förbrukat. Flydde naturligtvis från något. Låter som om jag har käkat män till frukost. Utnyttjat kanske är rätta ordet. I kväll ska jag gå på medberoendemöte om jag orkar. Alkofritt hemma och det är så skönt.
Tack alla
Konstnären, ps. har även förbrukat min mängd alkohol för drygt 13 månader sedan och det är jag mycket stolt över och ska absolut inte göra om den resan.

Tack kära du för ditt stöd till mig. Blir varm. Ska inte tänka på det som hände, men det var mycket fult gjort. Ja, det känns som livet slår tillbaka just nu och jag har helt enkelt inte orkat skriva då jag tyckt att jag inte hade något att säga. Men märker nu att detta med att skriva här hjälper mig nu och här. Hållt allt inom mig en för lång period, Tyckte inte när jag var mitt uppe i att hålla mig själv ifrån alkoholen att jag samtidigt tog stryk av mannens perioder. Men nu förstår jag att jag gått om kring som en sprängdfylld bomb.
Nu är det promenader som gäller och lite vila, ska lära mig i första hand att kunna sitta stilla. Mannen är upprymd över sina veckor, drygt en månad. Jag ska inte invänta någonting från honom. Vet bara ingen alkohol här. Ta en dag i taget är bra ord.
Tack mulletanten
Konstnären

Tack min kära vän jag behöver allt stöd jag kan få. Hoppas du själv mår bra pelle. Vet inte riktigt hur jag ska göra, om jag ska fortsätta vara konstnären, eller om jag ska byta identitet, falskt namn haha. Allt blir ju fel då. Knaprar några slags piller som jag egentligen inte vill. Men dom ska höja min stämningsnivå eller var det var läkaren sa. Skrattar för mig själv att ni skulle bli medberoende till mig, det kan ni glömma för armen känns väldigt lång för att ta ett första glas. Har ju skrivit det tidigare att det är ibland svårt att hantera allting i nyktert tillstånd. Jag har ju i massor av år dragit ner en ridå och flytt till vinet när det varit jobbigt. Så det tar nog mer en ett år att komma tillbaka på riktigt.
Pelle du är väl på väg till ditt ettårskalas om jag inte minns fel. Jag intar gärna honnörsbordet tillsammans med dig och mm.
Jag kommer igen
Fin måndag pelle och tack för allt
Konstnären

att regga in på ett så snarlikt nick och utnyttja det genom att sprida lögner om en annan. Fult, fult! Ett tag hade ju admin koll här innan nya släpptes in, synd att sånt behövs.

Det BÄSTA konstnären är att du fortfarande är nykter! Jag tror det är väldigt vanligt med svackor längs nykterheten, att det ofta går i tre-månaders-intervaller. Det skrevs om det förut här och jag hade det som "stöd" när jag märkte att mg fick kämpa i nykterheten. Du har gjort ett sånt jättejobb med dig själv först och främst - och viktigast!- och därtill med att leva i en miljö och med en person som valt en annan väg. Tillåt dig vara trött, det är så naturligt, krafterna kommer tillbaka. Förstås talar jag inte emot antidepp, det avgör du själv i samråd med din läkare. Läs Berras tråd, långt tillbaka, även viktorias tidigare tråd om du hittar den, och Stigsdotter. Det är många som gått där du går nu.
Just nu kommer jag ihåg en liten vers, kanske av Ingrid Sjöstrand: På stigar går man aldrig riktig ensam / Fötterna har sällskap / med alla som har vandrat stigen fram.
Så där fritt ur minnet var det. Kram, kram / mt