av Akvariet

Tar ett nytt tag med detta forum. Ny tråd i "Det vidare livet", som är för mig något mycket bredare än alkohol, men eftersom alkohol har präglat mitt liv och fortsätter att prägla mitt liv trots att jag nu börjar känna mig bekväm med, och van vid, att inte dricka, så vill jag vara här och umgås med er

Jag har under många år vacklat hit och tid med att försöka dricka mindre och inte lyckats med något innan jag, för 76 dagar sedan, spontant och ilsket slutade dricka "tills vidare" (vad nu det betyder) och kan inte komma ihåg att jag mått så bra som jag gör nu, när abstinens och frustration lagt sig en smula och vanan vid en nykter vardag infunnit sig. För någon vecka sedan var jag med 3 gamla kompisar en dryg helg i en stad känd för öl och jag drack bara NA-öl hela tiden utan att ens reflektera över att jag, som gammal ölälskare, verkligen beter mig som om jag vore förbytt. Men varken mina kompisar eller jag tyckte det var speciellt konstigt. Och NA-öl fanns det att få på alla ställen. Riktigt gott dessutom. Det är klart att jag fick frågor och frågorna besvarades och sedan var det nog med det. De drack öl och jag drack öl och de blev fulla och jag blev bara trött.

Varför då återkomsten till Forumet efter en månads tystnad. Jo, jag vill kunna försöka återgälda till andra vad detta forum givit mig. När det behövde som mest, att någon läste och förstod, så läste och förstod många här och kom med råd och dåd. Och för det är jag evigt tacksam. Jag hade inte kommit igenom min första månad utan detta Forum. Och, nu när jag känner mig ganska säker på mig själv, kanske jag kan hjälpa någon annan. Jag hoppas det. Genom att läsa, förstå och försöka komma med goda råd.

Jag vill också verkligen veta vad som händer nu. Var ska jag göra när "alla andra" dricker? Kommer jag att fortsätta att var "hysteriskt hälsosam" som min hustru säger (hon dricker verkligen för mycket, fortfarande, för övrigt)? Fortsätta gå ner i vikt? Kommer jag att träna lika mycket som jag gjort den senaste tiden? Kommer jag att kunna fortsätta meditera? Vad händer när om jag inte kan eller vill fortsätta med någon del av "mitt nya liv"? När är risken som störst för återfall? Jag vet inte svaret på allt detta och jag vet att ni inte heller vet. Men jag vet också att ni vet mer än många andra och därför är det meningsfullt för mig att skriva här och hoppas att ni läser och tycker något. Jag vill också veta vad som händer i era liv, de nyktra, och hur ni påverkas av förändringen. Jag har inte för avsikt skriva lika mycket som jag gjorde under en period.

Detta inlägg innebär slut på "Nu jävlar tar vi upp den tappade sugen" som finns i "Förändra ditt drickande" och start på "Vad händer nu?" i "Det vidare livet". I fortsättningen skriver jag i "Vad händer nu?".

Kram till er alla.
/A

LenaNyman
tis, 2014-10-21 - 18:47

... både bockar och bugar mig för din fina pay it forward-inställning, A. Själv är jag inne på 32:a dagen och håller mig till andra forumet. Känner igen ditt nick och vill bara säga hej och välkommen åter.

/Lena

aeromagnus
tis, 2014-10-21 - 19:43

Bra gjort. Starkt attcdricka na öl istället. Att hålla emot frestelsen är verkligen bra. Du måste vara observant på eventuella signaler om sug och ha en dtrategi när det kommer.

PP
tis, 2014-10-21 - 22:04

Följde din resa under en period då jag bara kunde läsa men inte logga in för att skriva.
Ser fram mot vidare inlägg om din resa, här i din nya tråd.

//PP

konstnären
ons, 2014-10-22 - 07:49

Roligt att du tittar in här. Välkommen och skriv när du känner för det. Ja, vad händer nu har jag frågat mig många ggr. Inget speciellt jag bara fortsätter att vara nykter, har nu passerat 13 månader, och det vill jag inte förstöra. Blir imponerad av dig att vara med vänner och hålla dig till A fritt. Vilken känsla det är att inte vakna bakfull, som kanske dina vänner gjorde. Många prövningar är det och har varit på denna knaggliga väg. Minns hur envis jag var och skulle testa gång på gång, och det slutade i katastrof varje gång. Någontans på vägen föll poletten ner och jag insåg att jag aldrig kan bli någon måttlighetsdrickare. Visst skulle jag vilja vara det, men jag vet nu med en stark övertygelse att jag inte kan. Känns som jag har försonats med tanken, attt livet kan vara bra som det är. Just nu mår jag inte så bra, men jag kommer att dag för dag må lite bättre.
Fin onsdag akvariet
Kram Konstnären

m-m
ons, 2014-10-22 - 08:18

Så roligt att se att det går bra för dig, Akvariet! Hysteriskt hälsosam - ja, så är det väl en och annan som tänker. Ja, hellre det än målmedvetet destruktivt tänker jag.
Vad som händer nu vet vi ju inte, och tur är väl det. En sak är väl ändå säker tror jag, har man under en längre tid konsumerat mycket alkohol i många olika situationer tar det lång tid att hitta nu hitta nya vanor och nya sätt att leva. Frestelserna är många, men kanske inte så många som man tror. När jag tänker på de där tillfällena som jag trots allt ändå skulle vilja dricka alkohol, en tjejkväll, en mysmiddag med mannen eller på utlandssemestern så tänker jag att det kan inte vara värt 365dagars (och nätters) ångest för att må bra 7 kvällar. Vilket jag inte skulle göra heller, förrsten. Priset är alldeles för högt, och belöningen för liten.
Fortsatt lycka till i ditt akvarie, och hoppas hustrun tar tag i sin konsumtion också.
Kram m

konstnären
ons, 2014-10-22 - 08:27

Så sant m-m, priset är för högt. Jag skulle också vilja kunna dricka några glas vin vid en tjejträff, eller en mysmiddag med mannen. Men det går inte och jag accepterar det.
Jag skulle må skit ganska fort om jag skulle dricka igen. Det kan det aldrig vara värt, denna hemska ångesten som flyttade in hos mig för gott på den tiden.
Kram och jag hoppas du mår lite bättre, jag ska kämpa mig tillbaka, för stressad just nu.
Kram vännen
Konstnären

Akvariet
ons, 2014-10-22 - 19:47

Jag håller helt och håller med om att man kan sakna alkohol vid några tillfällen men att priset är för högt. Och jag tror att jag håller på att acceptera att det är så för mig, på riktigt. Det liksom sjunker in. Det är inte ett alternativ att dricka. Punkt.

Ha en skön onsdagskväll

anonyMu
tis, 2014-10-28 - 09:34

God morgon vännen,

Tror att det är den insikten som du får nu, som måste till, för att man ska kunna lägga av helt. Att inse att det inte är ett option att dricka längre. Inse att det är ingen idé att tro att det kanske, kanske går lite längre fram. Man lurar bara sig själv. Med den insikten blir det så oändligt mycket lättare att jobba framåt. Inget att sitta och lipa för, bara gilla läget och göra det bästa av det. Lätt och säga, men du fattar nog vad jag menar.

Att acceptera att det inte funkar med alkohol. Att också känna att livet funkar utan alkohol.

Stor kram till dig!

Akvariet
tis, 2014-11-04 - 10:17

Är sedan ett par dagar hemkommen från en höstlovsresa till släktens landställe som ligger vid kusten. Träffade mina syskon, föräldrar och andra släktingar under en knapp vecka. På programmet stod skogsvård, göra i ordning stället för vintern, umgänge, god mat och, förstås, goda viner och andra dyra alkoholhaltiga drycker. Själv hade jag laddat upp med att slipa motorsågskedja och en massa NA-öl.

Måste säga att jag fick en hel del att tänka på när det handlar om alkoholvanor under veckan. För sättet som man kommunicerade alkohol på under den här veckan är precis som jag skulle vilja kunna. Man tar en pilsner framför elden (nedtaget ris och snår som eldas upp) när det börjar mörkna, dricker bra mousserande vin innan middagen, gott vin till en vällagad mat, gammal maltwhisky till kvällen. Och ingen blir berusad (åtminstone inte jobbigt berusad). Jag VILL verkligen vara med i detta. Och det blir inte bättre av experter (?) som kommer med långa utläggningar om hur bra den-och-den drycken blir av att vara gjord på det-och-det sättet, och vad alkoholen gör för smaken. Och så himlar de med ögonen och suckar med nöjda miner. Det är ingen som egentligen ser ner på mitt val att inte dricka, men de förstår inte. Det som är så mysigt att dricka måttligt med godsaker när höstmörkret faller. Och jag förstår att de inte förstår.

Jag drack inte. Jag upptäckte en ny NA-öl som jag tyckte var god (Weihenstephaner weissbier). Jag vaknade tidigt. Jag var bland de starkaste och piggaste under dagarna. Och jag kände inget sug eller begär efter alkohol, men en ganska rejäl saknad. Det är som en god vän som gått bort, som bara inte finns där som hen borde. Sorgligt.

Och vad ska jag göra nu? Jobba på att minnas de goda stunderna och glömma de mindre goda som kanske är naturligt med någon nära som gått bort? Minnas både de goda och mindre goda? Eller bara försöka bara komma ihåg allt de jobbiga med relationen till A?
Jag kan krypa tillbaka, börja dricka goda viner och maltwhisky, och hopas det blir bättre den här gången, att jag kan normaldricka. Jag kan arbeta aktivt för att förhålla mig till saknaden och sorgen och fortsätta den nyligen inslagna vägen. Det senare är huvudspåret och eftersom jag mår så otroligt mycket bättre av det så ser jag inget rationellt skäl att ändra mig (man ändrar inte ett vinnande lag som de säger).De få kvällar som skulle vara trevliga med goda drycker i gott sällskap är väl inte värda risken att falla dit ordentligt?

Jag ska också skriva att om jag inte hade avhållit mig från alkohol i tre månader så hade jag säkert druckit förra veckan. Kändes inte som jag ville förstöra något som pågått så länge utan att ha bättre beslutsunderlag. Detta forum fanns också i bakhuvudet: "Om jag dricker nu vad kommer Muränan, Konstnären, aeromagnus, m-m, PP och alla andra att tycka om mig?".

Drömde inatt att jag var utomhus och öppnade en sådan där falsk fågelholk som innehåller flaska och glas och att jag hällde upp ett glas whisky och nästan drack det innan jag kom på att jag inte dricker och hällde ut det.

PP
tis, 2014-11-04 - 11:12

Jag tror att de flesta av oss faktiskt skulle förstå, Akvariet
Till skillnad från andra som faktiskt inte kan....
Jag är glad att du valde som du gjorde, och det visar
ju att vi är ett gott sällskap för varandra!

//PP

anonyMu
tis, 2014-11-04 - 12:38

Ja, vi alla här kan nog förstå dig och hur du känner dig. Jag gör det i alla fall. Men vi måste nog acceptera att den delen av livet är förbi för oss. Det kommer inte att stanna vid "höstmys"... Jag förstår din frustration. Men jag tänker att vi måste försöka se allt det positiva i våra nya liv istället. För livet är nytt. Inte bara tänka tillbaka. Inte tänka på allt hemskt. Utan tänka på allt bra som vi nu har fått istället. Att sträva mot något är så mycket enklare och trevligare än att sträva bort från något.

Måste säga att du ska ha guldstjärna för att du klarade av helgens prövning. Det var strongt gjort av dig! :-D Sedan kan jag säga att jag aldrig skulle döma dig om du föll. Det vet du. Men det är väl bra om jag med flera kan verka avskräckande ;-)

En sista fundering. Jag fattar att ingen blev särskilt packad eller så. Men. Det du beskriver var ändå en ansenlig mängd alkohol för varje person. Först öl, sedan skumpa, sedan rött vin, sedan whisky... Det är faktiskt ganska mycket mer än "två glas vin".

Bamsekram till dig vännen

Akvariet
tis, 2014-11-04 - 18:13

för uppmuntrande tillrop.

PP, jag kan verkligen relatera till ditt senaste inlägg i din egen tråd. Själv har jag lite svårt att tala om att jag är alkoholist, både för mig själv och för andra. Att berätta för andra är svårast för mig, då blir det omskrivningar och lite sämre argument från min sida när jag ska förklara varför jag inte dricker. Som nu under höstlovet.
Jag håller verkligen med om att vi i detta forum förstår varandra och är i gott sällskap. Och det är mycket trevligt och bra.

Murre, jag tror att jag i min betraktelse ser andra sidan som grönare än den är. Alla drack långtifrån allt. Det tackades nej och en del blev rejält sömniga, någon annan kanske salongsberusad. Men för mig var det verkligen så att de hade höstmys med goda drycker och jag hade bara höstmys. Då. Nu har jag på något sätt accepterat att det var så då och att jag nu slipper brottas med resterna efter ett återfall. Och det känns skönt. Det är också skönt att få en guldstjärna ;) Finns det något pris när man samlat på sig flera?

Akvariet
ons, 2014-11-12 - 21:54

Jag har ny varit nykter i drygt 3 månader (98 dagar) och tycker att tillvaron blir bättre och bättre för varje dag som går. Visst händer det att det kommer rejäla alkosug då och då, men nu blir jag mest förvånad och så går det ganska snabbt över. NA-öl är snuttefilt ibland

Jag har en fru som dricker både mycket och ofta. Av och till har det varit tufft och frustrerande att ändra mitt drickande till icke-drickande samtidigt som hon hinkar pilsner vid sidan om, men just nu berör det mig inte så mycket. Hon dricker fortfarande, men mycket mindre. Och jag tycker att min vår relation är bra eller i alla fall bra mycket bättre än den varit under första delen av hösten.

Läser och funderar på vad som motiverar till förändring och hur vi formulerar mål för personlig förändring. Jag har lärt att det är otroligt vanligt att skjuta upp handlingar som innebär långsiktig vinning för kortsiktiga vinster: vi äter godis för att det är gott och för att njuta av stunden, istället för att äta något annat som främjar hälsa, tänder och vikt på lång sikt. Detta är förstås också ett skäl till att vi dricker; det där med att sluta dricka det kan vi göra i morgon eller nästa vecka, nu ska vi ha trevligt. Själv har jag hållit på att fundera och gjort små taffliga försök att sluta dricka i snart 10 år innan jag fullständigt tröttnade på min oförmåga för drygt 3 månader sedan.

Men det som intresserar mig mest just nu är hur vi formulerar våra mål i livet som vi strävar mot. Är målen formulerat som något positivt som lockar oss och som vi kan känna oss peppade att nå, eller är det formulerat som ett asketiskt krav på renlevnad och avhållsamhet? I den del sk positiva psykologi-litteraturen talar man om vikten med tilltalande mål som också har ett mått av flexibilitet inbyggt i sig istället för "sluta"mål. Jämför t. ex målen "Börja träna regelbundet" med att "Sluta dricka". Om jag missar ett planerat träningspass för att jag är sjuk eller har mycket att göra så kan jag fortfarande med gott samvete säga mig själv att jag tränar regelbundet men om jag dricker en dag fast jag har har målet att "sluta dricka" så har jag misslyckats, med frustration och oönskade psykiska effekter som följder - och till det kommer ju också, åtminstone för många här inne, alkoholisten missbruksbeteende - och det blir jobbigt på fler än ett sätt att ta sats igen.

Någonstans läste jag att man ska undvika att formulera mål som en död människa kan leva upp till, och någon som har avlidit har ju "slutat dricka". När jag funderar lite mer på vilka förändringar som jag har lyckats genomföra under mitt liv, så är de flesta förändringar sådant som lockat med något positivt, det är bara två "sluta"-mål jag har lyckats med (röka och dricka) och båda har varit riktigt jobbiga och tidskrävande resor.

Som en följd av resonemanget ovan försöker jag nu att inte tänka så mycket på "att inte dricka", utan att istället tänka på det positiva det ger mig att inte dricka, vad jag ska göra med det där att inte dricka. Jag tror att det är PP som köpt en båt för pengarna han tidigare i livet hade köpt alkoholhaltiga drycker för, för mig är det ett utsökt exempel på vända det negativa målen till något positivt. Själv är jag en så länge mer abstrakt och tänker i termer "bättre hälsa", "mer tid att göra saker jag vill", "närvaro när jag möter mina barn" etc men jag har också lagt undan lite spritpengar som kanske kan bli en båt eller något annat trevligt jag vill ha.

Önskar er en trevlig kväll.

Stingo
ons, 2014-11-12 - 22:21

Väl skrivet, Akvariet.

Sluta röka har jag också lyckats med och är väldigt nöjd med det. Men å andra sidan så ryker ju de flesta av oss aldeles förbaskat, när vi en gång dör, om så bara för en kort stund :)

Akvariet
sön, 2014-12-07 - 09:28

Igår inföll 4-månadersdagen. 4x30 dagar nykter är 120 dagar (min app som tickar säger 123 dagar, har jag tappat räkningen?). Är kanske inte så viktigt, men ändå något att notera här.

Det har hänt mycket i mitt liv under dessa dagar. Framför allt märker jag att det finns tid och ork för att göra saker som jag tidigare mest tänkt att göra men inte haft förmåga att tag i. Men utifrån ett annatperspektiv händer inte mycket: jag dricker inte, tränar mer än tidigare, mediterar, jobbar mycket, ägnar mer tid ät mina barn, min fru dricker mycket och ofta men mindre än tidigare (så alkohol finns alltid närvarande i mitt liv).

På senare tid har jag märkt en starkare dragning mot alkohol. Inte så att jag tänker mycket på det, men det kommer sug när jag, lite oförberedd, kommer i kontakt med positiva "bilder" av alkohol (på restaurangen, TV, hemma). Och det är starkt (men det försvinner fort). Julhelgen som kommer kan nog bli jobbig. Det är som jag tröttnat lite på att inte dricka, hålla garden uppe. Men en del av mig (som även fortsatt kommer att vara den starkaste) vill absolut inte tillbaka till mitt tidigare liv.
Ha en bra söndag!

Stingo
sön, 2014-12-07 - 14:10

...det där att garden börjar falla. Vid ganska så samma skede, dessutom.

Hertan
fre, 2014-12-19 - 14:32

för tankarna du delar med dig av! Jag är med dig! Jag har dock inte kommit så långt men en jäkla bra bit; 8 veckor imorgon! Jag, och garanterat alla andra här också, känner igen mig väldigt mycket i dina funderingar och kamp. Jag tycker du är fantastiskt stark som lyckas vara nykter trots att din partner dricker (och dessutom dricker mer än vad som är att rekomendera). Själv var jag tvungen att bli hård på den punkten. Min sambo kan inte dricka hemma och tyvärr inte heller dricka ute och komma hem lagom rund under tofflorna. Jag kan inte hantera det. Jag börjar direkt fundera på att strunta i det här tramset med avhållsamhet och istället ha lika "kul" som honom. Han förstår inte mig, men han förstår att han måste vara nykter ett tag framöver om vårt förhållande ska vara hållbart.

Garden!! Den så viktiga garden, som så lätter sjunker när man börjar tröttna eller ta för givet. Den skrämmer mig med! Jag förstår precis hur det känns. Min har sjunkit många gånger. Antabus hjälper mig när jag glömmer hålla den uppe. Tips om du känner att det börjar bli riktigt svårt! Du har kommit så jäkla långt redan.

Tack för att du delar med dig och tack för att ger mig motivation!!