Senaste kommentarerna i forumet

roligt att du tittade in! Och att du har ett bra liv. Tänk att du går in och läser ibland nån gång... och nu lämnade du ett spår i min och andras trådar. Det förgyller min dag! / mt

och hälsar på.
Hoppas att allt är fint med dig och mullemannen. Jag läser att du börjat förbereda dig på livet efter jobbet. Det kommer att bli härligt! Du har så många strängar kvar att utveckla på din lyra.

Jag har ett helt och rikt liv med glädje och bekymmer som jag hanterar. Har gått ner lite i arbetstid under några månader för att fokusera på barnen och skolan. Funderar på att åka på minikonferensen...

Kram! / M

Jag har inte läst i din tråd på ett tag, ska ta mig tid att göra det så jag vet hur du har det.
Jag vill bara tala om att det du skriver till mig i min tråd är råd och erfarenheter som träffar rakt i mitt hjärta. Jag brukar också jämföra min beslutsångest med en trampolin och ett ev kommande hopp......
Du betyder mycket för mig!
Kram

I min tråd, jag har ju också lämnat yrket men det är nog starkt förankrat ändå hos oss, på gott och ont. Ont har mina barn tyckt eftersom jag har varit svår att lura när de velat vara sjuka för att slippa skolan. Men även gott eftersom jag kunnat hjälpa dem när de verkligen varit sjuka.

Önskar dig en bra torsdag!
Kram

Att ett första steg är att närma dig din fru och inviga henne .
Det finns många par som lever ut dina fetischer.
Hon kanske delar tankar och ideer med dig.
lycka till/A

jag vill verkligen inte snubbla på målsnöret... därför vill jag vara medveten om hur jag mår och anpassa mig till det - fast det är inte lätt. Det ligger mycket i det du säger om "nya kvastar" och det ska bli intressant att se vad som händer - jag kommer ju att vara kvar i annan verksamhet nästa år. Har härliga kollegor som jag faktiskt ser fram emot att ha ett nära samarbete med. Jag har på många sätt varit priviligierad i mitt arbetsliv - har oftast gått med lätta steg till jobbet, har rört på mig med jämna mellanrum och bytt uppgift några gånger men på ett sätt där jag fått ta med det jag kan och trivts med. Allt skäl att vara tacksam!

ledstjärna, akta dig så jag inte leder dig rakt ned i diket:-) Tack ändå, lite mod kan jag uppbåda ibland, men det känns inte som det räcker för att få till någon förändring av mitt liv. Rädd för att jag inte ska lyckas bli mer harmonisk någonsin. Mest trött faktiskt. Deprimerad kanske det kallas.
Fenix

-

...en del reser sig bara upp och går när det är dags för pension. Ett litet centralt ord i ditt senaste inlägg är din parentes: "(för mig tillräckligt)". Man brukar tala om "good enough parenting" och jag tänker att detta är något man kan överföra på annat i livet: det räcker om det är tillräckligt bra, måste man oroa ihjäl sig för något då tar man i för mycket!

Nu vet jag inte vad det är du lämnar efter dig och förbereder för kollegorna men det kan vara värt att tänka lite på att det ofta är så att när någon försvinner kommer det en ersättare som inte alls har samma tankar och idéer och att denna ibland som sin första åtgärd sopar direkt ned i runda arkivet det som företrädaren slitit med...

Kram från mig som inte vill att du ska snubbla rätt in i väggen såhär på "målsnöret"!

är just den rätta frågan - både ock kanske. Skratta i bedrövelsen som i dikten.... Visst är det människor vi möter i vården men de som jobbar inom företagshälsovården bör ha fått och tillägnat sig kunskap om alkoholmissbruk... tycker och önskar jag. Men fortfarande är det uppenbarligen ett tämligen tabubelagt och svårt område. Santorinis berättelse är en exakt illustration till C.K´s artikel om hur vården försöker hjälpa människor - även trots uttalad oro för beroende - till "normaldrickande". Sjukt!

Somnade tidigt, vaknade vid 2 och kunde inte somna om - stressad över hur jag ska orka slutföra mitt jobb på ett (för mig tillräckligt) bra sätt. Krav på inbesparingar och förändringar ramlar dessutom in hela tiden. Sökte sinnesro på olika sätt - månen skiner ju också. Ledsnade och bryggde kaffe i vargtimmen (jodå). Hittade friden i Olle Carlssons bok "12 steg för hopplösa" och känner mig redo att möta arbetsdagen nu. Dagen avslutas med massage - ska bli skönt!

Jag förstår inte riktigt vad det är eller vad det beror på men jag tycker mig märka att jag mår mycket bättre, är närmre sinnesron, de dagar då jag kommer ihåg att tänka tacksamhetstankar. Jag är född skeptiker och vill gärna ha "bevis" för saker och ting så det är inte självklart för mig att tacksamhet skall vara så närvarande i mitt liv. Alltså självklart är jag ju glad för allt jag har, allt vi har här i landet osv. men detta handlar ju mer om att känna något och det kan lika gärna vara inför de små tingen som de stora skeendena ("vad glad jag är för att jag har en sådan gosig katt som kom och la sig här nu när jag fryser så om fötterna" eller "vad bra att den där färgen har hållt sig så jag inte måste måla om planket i år igen", "vad skönt att jag har ett varmt täcke och inte behöver sova på gatan")

Visst är det skönt att vara fri? Bättre sent än aldrig. Det går ganska snabbt för kroppen att återställa sig efter cigaretternas framfart i kroppen. Ser fram emot vidare rapporter ;-)

Usch, blir riktigt sur när jag läser ditt inlägg Santorini. Att inte vården fångar upp en människa som säger sig dricka för mycket. Fattar såklart att det är svåra frågor för dem som inte är vana vid dem och det är bara människor som vi möter inom vården, människor med sina fördomar, sin skam osv men ändå! Vem som helst bord därför också fatta vilket mod som krävs att själv ta upp frågan under ett besök. "köp lite finare vin och drick bara på helgen" ska man skratta eller gråta?

Tack för din hälsning! Så mycket att läsa ikapp även här. Får nog börja kliva upp tidigare ;-). Kram/R

Lägger ännu en nykter helg till handlingarna. Nykter, lugn och fridfull. Återupplevde konserten i Piteå framför TV:n och fina minnen från resan - egentligen att vi inte gjorde nånting annat än var tillsammans... helt tysta stor del av tiden. Skrattade åt att vi inte stannade och fikade vid Ångermanälven - det kan vi göra om. Badrocken som jag inte köpte i Härnösand... kanske finns i Stockholm:)

Berras inlägg fick mig att tänka ett varv till över ett samtal igår med bekanta. Jag föll in i ett mönster att (försöka) klargöra, förklara för att jag vet bättre... Jag kom på sen att situationen var exakt enneagrammets femma "Jag förstår sammanhangen". Jag vet verkligen bättre från det perspektiv jag ser men... Äh, låta vara, jag behöver inte gå in i det. Särskilt inte med människor som ser saker från ett annat håll och har andra intressen. Det är lätt obehagligt att se sig själv - Mg hjälpte mig beskriva att jag såg så "sträng" ut... Såg säkert lika sträng ut i fredags på ett arbetsmöte där jag blev trött på saker som är tämligen givna och inte är meningsfulla att vrida och vända på värst länge... Mina mindre tilltalande sidor helt enkelt. Usch ja, också en del av mig.

Ofta blir jag medveten om situationer här hemma (eg med Mg) som kunde (skulle) slutat i argumentation och skärmytslingar... kanske konflikter och dramer om vi hade druckit. Vårt liv är så oändligt mycket bättre idag. Mg berättade igår om den upplevelse av inre frid han kände i skidspåret... hur han helnar inåt och möter sig själv... upplever ett inre lugn som aldrig (ja) förr. Jag hade en rätt så tung dag igår - känner stor stress på jobbet, vet inte hur jag ska sy ihop allt jag skulle vilja ha ordning på... Men allt sånt fungerar så bra nu mellan oss. Och situationer som det lätt destruktiva stråket i mötet med bekantingarna blir bara ett steg mot ökad självinsikt på ett tryggt sätt.

Jag kunde kalla detta inlägg Nykterhetens lov... så är det faktiskt. Igår avslutade vi helgen med vacker dukning, oxfilé, rostade grönsaker, vitlökssmör och sallad. Till det ett alkoholfritt vin spetsat med 100% blåbär - då är en bra kombo:) Blåbären ger sting.

Nu jobbet - inte många veckor kvar... och Gud så trött jag är så här inför spurten (ja, jag vågar skriva det). Ska tala med den närmaste på jobbet idag och fråga om jag var hemskt sträng i fredags, eller såg hemskt sträng ut - då ska jag förstås be om ursäkt. Självklart, sträng på det sättet vill jag inte vara. / mt

för kanske sex-sju sen år på en hälsokontroll att vi slutat med BiB och det tyckte sköterskan att var bra - men jag tog ju inte upp det relaterat till problem som så. Det är ju tragiskt att företagssköterskan var handfallen när du var ärlig... och att de inte tog tag i det framöver och hörde hur det går. Mullegubben upplevde att han fick stöd av läkaren men han var bra på gång då redan - egentligen kanske att det bästa var att de fick så bra kontakt. Det är ovärderligt inom vården.

Jag har skidat och ska bada söndagsbastu. Skönt!
Hoppas du har en fin söndag! / mt

Jag läste just artikeln och beställde boken. Jag undrar också varför det ska vara så viktigt att kunna dricka alkohol. Ingen försöker ju lära nån att röka måttligt, eller? Och det där med sjukvården. Jag tog mod till mej för några år sedan på företagshälsovårdens rutinkontroll och sa att jag dricker för mycket. Även ensam och vardagskvällar. Det blev väldigt obekvämt, man väntar sej inte att nån ska erkänna det så där bara. Sköterskan måste kalla på en mer erfaren sköterska, som föreslog att jag kanske istället skulle köpa lite finare vin och dricka bara på helgen. Jo tjena, vilken bra idé! Jag fick en läkartid för att mitt blodtryck var för högt men inga direkta förslag där heller. Men faktiskt så sa hon att jag skulle återkomma om jag inte klarade att sluta på egen hand för det kan vara svårt. Nå det är i alla fall sant. Men sen struntade jag i det och söp vidare. Vid andra besök på samma läkarcentral, för lunginflammation, urinvägsinfektion, blodtrycket, så har läkaren inte frågat eller nämnt nåt, fast det måste ju stå i journalen. Och jag tyckte förstås att det var skönt eftersom jag inte lyckats sluta. Men till nån hjälp var ju inte deras tystnad. Nu är det snart dags för kontroll igen och det ska bli spännande!

att höra av dig Pia! Kram! / mt

som vi, jag och Mg diskuterar utmaningen-att-ha-rätt-att-vara-nykter med, lade också upp artikeln på fb och då gillade jag genast. Min vän har inte alkoholproblem men hon vill sluta dricka och hennes vänner har svårt att acceptera det. Om detta samtalar vi och om olika strategier. Inte klokt egentligen men så är det.

Heja dig Stigsdotter och söndagskram! / mt

Tar dessa kloka ord till mig, har även läst lite oxå........
/A

Ja min största önskan är att alla som vill sluta ska kunna göra det. Det är så meningslöst att supa, knarka, spela,äta bort sitt liv. Jag blir mer och mer övertygad om att det finns missbruksgener, alltså personer som ärvt anlag för att älska kickarna mer än genomsnittet gör.

Inom oss finns alla resurser till att känna lycka, glädje, flow och kreativitet utan alkoholen.. det krävs bara lite mer övning och MOD för att våga släppa fram det. Acceptera och en vilja till förändring och en massa tålamod... En sak i taget... ni vet :)

Inom mitt yrke så möter jag många olika sorters människor och missbrukarna är till 95 procent sociala, trevliga och har massor av humor. Även sedan de har blivit nyktra. Tro inte på den inre röst som säger att du behöver alkoholen för att känna dig levande, det är hjärnan som är beroende och fångad som vill ha fast relief och följer lust-olust prinsipen. Tänk högre och använd de högre hjärnfunktionerna som är logiska, de säger sanningen.

Keep on living!

kram

Vilken bra värld vi hade haft om vi hade haft mer sådana STARKA förebilder som vågar ge sig och sig själva i detta slit och släng konsumtions samhälle där prestigen väger mest.

Nä Fenix, STRÄCK på dig du är en ledstjärna!

/A

Läste runt lite i natt och såg några av dina inlägg i andras trådar.

Du är en modig man!

Bara så/Putte

Forumsammanfattning och artikel av Camilla K. Har läst hennes bok och även haft förmånen att höra henne tala. Hon är ett föredöme som visar att det går att ta sig ur det mesta. För resten antog jag utmaningen och la upp detta på min FB-sida, får se om någon säger något :-)

Ikväll kommer programmet från Piteå orgelfestival på TV
http://www.svt.se/veckans-forestallning/benny-andersson-och-orgeln-med-…

Vi var där. Då. En härlig resa med många och enbart goda minnen.En vers ur Kristina Lugns text är så totalt rätt idag i det gnistrande vita vinterland som omger oss

En Karlavagn landar hemmavid
nu seglar jag bort med min vän
på höga moln av frid
och evig ro
en liten stund
Och natten som väntar lär oss att drömma
den saga som skrev oss
den skrevs av en vän
en skrift i snön
om hjärtats hem