av mulletant

Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

mulletant
fre, 2013-01-18 - 05:50

den senaste tidens oro har lagt sig. En ny fas tar sin början, vävs ihop med det som redan är och finner sin form.

För två år sen när jag började skriva var forumet min fristad i universum där mina tankar hade utrymme att sväva högt och fritt och ta plats. Stämningen var ... god är för fattigt - stämningen var en helt ny upplevelse för mig... Jag hittade min plats i anhörigdelen där Lelas och jag hade tagit våra första steg bort från medberoendeträsket (det ordet kom senare) fast på olika sätt. Alexandra, ledsen, barbalala, curry och ... vad hette hette hon med sagonamnet (måste kolla sen) levde i aktiv kamp med missbrukare ... - kanske där som Framtidsdrömmar, flygcert och Sorgsen är idag - många fler steg på och var med en kortare bit på vägen. Lillablå hade lämnat - flyttade, målade, odlade på balkongen och kämpade .... Mie och märta hade hunnit längre...

Adde, Berra och Fenix fanns med från början. Jag hittade själsfränden viktoria... och vana och Pia - de är nyktra nu... och käraste Stigsdotter som har det jobbigt - du kändes som en medsyster från barndomen redan i den första raden i din tråd. Måne och denial - huspoeterna... måne tittar in ibland. Kämpar... Vid nyår för ett år sen kom santorini, kalla och Maria42. Många av oss har bostadsrätt i en personlig holk i Dompas miljonprgram.

Forumvärlden har varit i obalans några gånger längs färden, vridit och vänt sig i våndor men alltid lagt sig rätt igen, hittat balanspunkten... Två prinsessor har vi välkomnat till världen och vi har varit och är ljusbärare för en Törnrosa.

I somras blomstrade kollektivet och Nynykter skapade Filosofiska rummet som blev en fristad mitt inne i forumet. Där trivs jag ännu... Där står ljusen som lyser för Törnrosa och de omkring henne.

Rummet i rummet i gränslandet som trotsar tid och rum.

När jag tänker på kollektivet påminns jag om TP - som kom in samtidigt som jag fast genom en annan dörr - så fint att du lämnar en hälsning ibland. Så många har kommit och lämnat utan att vi vet vart ni tog vägen... både missbrukare och medberoende.

Forumet är en fristad av ett annorlunda slag.
En plats där jag aldrig är ensam men äger tid och rum. Här och nu. Där och då - som nu.

mulletant
fre, 2013-01-18 - 22:04

på nedre våningen. Jag ser att han mår så gott efter att ha varit på AA. Jag har bäddat ner mig med radion och två nya böcker - bara att välja. Katten är med också ... låg färdigt i sängen och väntade. Minus 23 på utsidan - brasa och varmt inne. / mt

Maria42
fre, 2013-01-18 - 22:44

Sammanfatta av forumet, jag blir glad av dina rader.
Trevlig helg önskar jag er!
Kram

mulletant
lör, 2013-01-19 - 08:15

Ikväll kommer programmet från Piteå orgelfestival på TV
http://www.svt.se/veckans-forestallning/benny-andersson-och-orgeln-med-…

Vi var där. Då. En härlig resa med många och enbart goda minnen.En vers ur Kristina Lugns text är så totalt rätt idag i det gnistrande vita vinterland som omger oss

En Karlavagn landar hemmavid
nu seglar jag bort med min vän
på höga moln av frid
och evig ro
en liten stund
Och natten som väntar lär oss att drömma
den saga som skrev oss
den skrevs av en vän
en skrift i snön
om hjärtats hem

Stigsdotter
sön, 2013-01-20 - 00:31

Forumsammanfattning och artikel av Camilla K. Har läst hennes bok och även haft förmånen att höra henne tala. Hon är ett föredöme som visar att det går att ta sig ur det mesta. För resten antog jag utmaningen och la upp detta på min FB-sida, får se om någon säger något :-)

mulletant
sön, 2013-01-20 - 07:17

som vi, jag och Mg diskuterar utmaningen-att-ha-rätt-att-vara-nykter med, lade också upp artikeln på fb och då gillade jag genast. Min vän har inte alkoholproblem men hon vill sluta dricka och hennes vänner har svårt att acceptera det. Om detta samtalar vi och om olika strategier. Inte klokt egentligen men så är det.

Heja dig Stigsdotter och söndagskram! / mt

santorini
sön, 2013-01-20 - 11:48

Jag läste just artikeln och beställde boken. Jag undrar också varför det ska vara så viktigt att kunna dricka alkohol. Ingen försöker ju lära nån att röka måttligt, eller? Och det där med sjukvården. Jag tog mod till mej för några år sedan på företagshälsovårdens rutinkontroll och sa att jag dricker för mycket. Även ensam och vardagskvällar. Det blev väldigt obekvämt, man väntar sej inte att nån ska erkänna det så där bara. Sköterskan måste kalla på en mer erfaren sköterska, som föreslog att jag kanske istället skulle köpa lite finare vin och dricka bara på helgen. Jo tjena, vilken bra idé! Jag fick en läkartid för att mitt blodtryck var för högt men inga direkta förslag där heller. Men faktiskt så sa hon att jag skulle återkomma om jag inte klarade att sluta på egen hand för det kan vara svårt. Nå det är i alla fall sant. Men sen struntade jag i det och söp vidare. Vid andra besök på samma läkarcentral, för lunginflammation, urinvägsinfektion, blodtrycket, så har läkaren inte frågat eller nämnt nåt, fast det måste ju stå i journalen. Och jag tyckte förstås att det var skönt eftersom jag inte lyckats sluta. Men till nån hjälp var ju inte deras tystnad. Nu är det snart dags för kontroll igen och det ska bli spännande!

mulletant
sön, 2013-01-20 - 12:27

för kanske sex-sju sen år på en hälsokontroll att vi slutat med BiB och det tyckte sköterskan att var bra - men jag tog ju inte upp det relaterat till problem som så. Det är ju tragiskt att företagssköterskan var handfallen när du var ärlig... och att de inte tog tag i det framöver och hörde hur det går. Mullegubben upplevde att han fick stöd av läkaren men han var bra på gång då redan - egentligen kanske att det bästa var att de fick så bra kontakt. Det är ovärderligt inom vården.

Jag har skidat och ska bada söndagsbastu. Skönt!
Hoppas du har en fin söndag! / mt

mulletant
mån, 2013-01-21 - 05:05

Lägger ännu en nykter helg till handlingarna. Nykter, lugn och fridfull. Återupplevde konserten i Piteå framför TV:n och fina minnen från resan - egentligen att vi inte gjorde nånting annat än var tillsammans... helt tysta stor del av tiden. Skrattade åt att vi inte stannade och fikade vid Ångermanälven - det kan vi göra om. Badrocken som jag inte köpte i Härnösand... kanske finns i Stockholm:)

Berras inlägg fick mig att tänka ett varv till över ett samtal igår med bekanta. Jag föll in i ett mönster att (försöka) klargöra, förklara för att jag vet bättre... Jag kom på sen att situationen var exakt enneagrammets femma "Jag förstår sammanhangen". Jag vet verkligen bättre från det perspektiv jag ser men... Äh, låta vara, jag behöver inte gå in i det. Särskilt inte med människor som ser saker från ett annat håll och har andra intressen. Det är lätt obehagligt att se sig själv - Mg hjälpte mig beskriva att jag såg så "sträng" ut... Såg säkert lika sträng ut i fredags på ett arbetsmöte där jag blev trött på saker som är tämligen givna och inte är meningsfulla att vrida och vända på värst länge... Mina mindre tilltalande sidor helt enkelt. Usch ja, också en del av mig.

Ofta blir jag medveten om situationer här hemma (eg med Mg) som kunde (skulle) slutat i argumentation och skärmytslingar... kanske konflikter och dramer om vi hade druckit. Vårt liv är så oändligt mycket bättre idag. Mg berättade igår om den upplevelse av inre frid han kände i skidspåret... hur han helnar inåt och möter sig själv... upplever ett inre lugn som aldrig (ja) förr. Jag hade en rätt så tung dag igår - känner stor stress på jobbet, vet inte hur jag ska sy ihop allt jag skulle vilja ha ordning på... Men allt sånt fungerar så bra nu mellan oss. Och situationer som det lätt destruktiva stråket i mötet med bekantingarna blir bara ett steg mot ökad självinsikt på ett tryggt sätt.

Jag kunde kalla detta inlägg Nykterhetens lov... så är det faktiskt. Igår avslutade vi helgen med vacker dukning, oxfilé, rostade grönsaker, vitlökssmör och sallad. Till det ett alkoholfritt vin spetsat med 100% blåbär - då är en bra kombo:) Blåbären ger sting.

Nu jobbet - inte många veckor kvar... och Gud så trött jag är så här inför spurten (ja, jag vågar skriva det). Ska tala med den närmaste på jobbet idag och fråga om jag var hemskt sträng i fredags, eller såg hemskt sträng ut - då ska jag förstås be om ursäkt. Självklart, sträng på det sättet vill jag inte vara. / mt

Stigsdotter
mån, 2013-01-21 - 13:18

Usch, blir riktigt sur när jag läser ditt inlägg Santorini. Att inte vården fångar upp en människa som säger sig dricka för mycket. Fattar såklart att det är svåra frågor för dem som inte är vana vid dem och det är bara människor som vi möter inom vården, människor med sina fördomar, sin skam osv men ändå! Vem som helst bord därför också fatta vilket mod som krävs att själv ta upp frågan under ett besök. "köp lite finare vin och drick bara på helgen" ska man skratta eller gråta?

mulletant
tis, 2013-01-22 - 05:17

är just den rätta frågan - både ock kanske. Skratta i bedrövelsen som i dikten.... Visst är det människor vi möter i vården men de som jobbar inom företagshälsovården bör ha fått och tillägnat sig kunskap om alkoholmissbruk... tycker och önskar jag. Men fortfarande är det uppenbarligen ett tämligen tabubelagt och svårt område. Santorinis berättelse är en exakt illustration till C.K´s artikel om hur vården försöker hjälpa människor - även trots uttalad oro för beroende - till "normaldrickande". Sjukt!

Somnade tidigt, vaknade vid 2 och kunde inte somna om - stressad över hur jag ska orka slutföra mitt jobb på ett (för mig tillräckligt) bra sätt. Krav på inbesparingar och förändringar ramlar dessutom in hela tiden. Sökte sinnesro på olika sätt - månen skiner ju också. Ledsnade och bryggde kaffe i vargtimmen (jodå). Hittade friden i Olle Carlssons bok "12 steg för hopplösa" och känner mig redo att möta arbetsdagen nu. Dagen avslutas med massage - ska bli skönt!

Stigsdotter
tis, 2013-01-22 - 10:59

...en del reser sig bara upp och går när det är dags för pension. Ett litet centralt ord i ditt senaste inlägg är din parentes: "(för mig tillräckligt)". Man brukar tala om "good enough parenting" och jag tänker att detta är något man kan överföra på annat i livet: det räcker om det är tillräckligt bra, måste man oroa ihjäl sig för något då tar man i för mycket!

Nu vet jag inte vad det är du lämnar efter dig och förbereder för kollegorna men det kan vara värt att tänka lite på att det ofta är så att när någon försvinner kommer det en ersättare som inte alls har samma tankar och idéer och att denna ibland som sin första åtgärd sopar direkt ned i runda arkivet det som företrädaren slitit med...

Kram från mig som inte vill att du ska snubbla rätt in i väggen såhär på "målsnöret"!

mulletant
tis, 2013-01-22 - 17:57

jag vill verkligen inte snubbla på målsnöret... därför vill jag vara medveten om hur jag mår och anpassa mig till det - fast det är inte lätt. Det ligger mycket i det du säger om "nya kvastar" och det ska bli intressant att se vad som händer - jag kommer ju att vara kvar i annan verksamhet nästa år. Har härliga kollegor som jag faktiskt ser fram emot att ha ett nära samarbete med. Jag har på många sätt varit priviligierad i mitt arbetsliv - har oftast gått med lätta steg till jobbet, har rört på mig med jämna mellanrum och bytt uppgift några gånger men på ett sätt där jag fått ta med det jag kan och trivts med. Allt skäl att vara tacksam!

Maria42
tors, 2013-01-24 - 06:20

I min tråd, jag har ju också lämnat yrket men det är nog starkt förankrat ändå hos oss, på gott och ont. Ont har mina barn tyckt eftersom jag har varit svår att lura när de velat vara sjuka för att slippa skolan. Men även gott eftersom jag kunnat hjälpa dem när de verkligen varit sjuka.

Önskar dig en bra torsdag!
Kram

Framtidsdrömmar
tors, 2013-01-24 - 20:47

Jag har inte läst i din tråd på ett tag, ska ta mig tid att göra det så jag vet hur du har det.
Jag vill bara tala om att det du skriver till mig i min tråd är råd och erfarenheter som träffar rakt i mitt hjärta. Jag brukar också jämföra min beslutsångest med en trampolin och ett ev kommande hopp......
Du betyder mycket för mig!
Kram

barbalala
fre, 2013-01-25 - 14:38

och hälsar på.
Hoppas att allt är fint med dig och mullemannen. Jag läser att du börjat förbereda dig på livet efter jobbet. Det kommer att bli härligt! Du har så många strängar kvar att utveckla på din lyra.

Jag har ett helt och rikt liv med glädje och bekymmer som jag hanterar. Har gått ner lite i arbetstid under några månader för att fokusera på barnen och skolan. Funderar på att åka på minikonferensen...

Kram! / M

mulletant
lör, 2013-01-26 - 05:34

roligt att du tittade in! Och att du har ett bra liv. Tänk att du går in och läser ibland nån gång... och nu lämnade du ett spår i min och andras trådar. Det förgyller min dag! / mt