Senaste kommentarerna i forumet

Efter en dag i sängen- blir nattportieren inte glad, han har tagit sista beställningen nu men blir ändå inte ledig. Klarvaken är hans sista gäst.
Nervös- över de uppgifter jag fått inför intervjun på fredag- mån om att det blir så bra som möjligt. Skulle behöva läsa på (helgen) men främst behöver jag bli riktigt frisk. Ska se om jag kan småjobba lite denna dag (som natten har övergått roll) men först blunda. Blir en hel del för er stackare att ta del av, fram med scrolltummen när ni tröttnar, kisa! Kram och godmorgon säger jag väl då ☕️

@Axianne Spännande att läsa din historia. Jag har bara varit nykter åtta månader, men känner också att det gått ganska lätt, märkligt lätt. Visst kan jag känna ett sug då och då, men aldrig så att jag varit i närheten av att dricka igen.
Det känns konstigt att något jag inte alls kunde kontrollera och som var så viktigt plötsligt inte alls är det. Men jag är tacksam att jag fick en sådan resa när jag väl bestämt mig.
Lycka till med ditt fortsatta liv!❤️🥰

@Andrahalvlek Vad är det för mesproppar till kolleger! Jag blir chockad.
Trodde folk hade lärt sig lite mer om sammanhållning…
Och vad som händer om man inte håller ihop…
Känns inte som en bra arbetsplats, hoppas du klarar dig från det hela utan alltför mycket elände.🙏🏻😳❤️

@Andrahalvlek ojojoj. Oliiidligt. Fortsätter hålla tummar!

@Andrahalvlek Pust och stön! Styrkekramar till dig! Försök inte tänka på det alltför mycket, dvs det tjänar inget till utan försök tänka på och göra saker som är bra för dig fram tills dess. Du är ju värd att ha det bäst❤️!

Dagens förhandling blev uppskjuten till tisdag nästa vecka. Vilket tyder på att arbetsgivaren jobbar på en annan lösning. Och jag får leva i ovisshet en vecka till. Pust.

Kram 🐘

Har Gud en större vattenläcka där uppe?
Nu har det regnat så många dagar att jag tappat räkningen.
Vi har städ idag- så jag kurerar mig bakom stängd dörr ihop med den av dammsugaren paralyserade katten.
Jag har en underbar bok som jag kan sjunka in i- Systrarna av Jonas Hassen Khemiri.
Vad gör jag istället?
Kollar upp julkonserter. Tänker på hur vi ska få plats på landet i jul- optimal rumsfördelning utifrån behov. Tar in offerter för städ på landet (kommer inte att hinna eller orka). Funderar på vad jag ska laga för mat till barnfamilj på fredag. Erbjuder mig att vara vilande förskola på em, åt barn som har växtvärk.
Beställer en kavaj från ett unikt (hehe) samarbete mellan en favorit-designer och Uniqlo.
Dricker kallt kaffe. Hostar. Kollar slack/mail. Tittar på min bok. Tänker på gröna rätter till julbordet.

Funderar över VAD det är som gör att min hjärna har så himla svårt att gå ner i varv. Och jag känner att den behöver det. För att jag ska kunna bygga motståndskraft och orka ”lagom” - och det måste liksom räcka.
Gröna rätter på julbordet - det finns absolut noll vinst med att tänka på det nu.
Ska leta fram något kbt-program eller meditation innan det börjar osa bränt ur denna kalufs.
Kram på er ☔️

@Himmelellerhelvette Det är det som är så häftigt, att processa tankar här och att utveckla sin egna tankar. Något som också är en ständigt pågående process. När jag första gången fick höra om ”tankar jag har om sig själv” satte en härlig process inom mig fart. Den där stränga, dömande, egna domaren som man har inom sig själv, vad säger den om mig? Den som kan straffa mig strängast om den jag är. Att ta ”fighten” med den domaren, syna den och ifrågasätta den. Stämmer det verkligen, allt som den säger? Är det sådant jag fått höra av andra och som jag gjort till min sanning? Att jag uppfyllt den sanningen, en självuppfyllande profetia? I min process har jag gjort om och själv skrivit det som är min sanning, min berättelse om mig själv. Jag har tagit tillbaka makten om mitt liv och den jag är. Nu vet jag vem jag är, tidigare var jag lite lost och det skavde inom mig. Så visst är det en spännande, häftig resa att nyfiket utforska sig själv. Vem är jag egentligen, vad har jag för behov, hur vill jag att mitt liv ska se ut och vad ska det innehålla😁. Riktigt häftig!

Ha en fin onsdag!❤️

@Andrahalvlek ❤️Det är från dig jag fått tänket ”År två”🙏 Tack❤️

@Ny dag Tack🙏 Det är verkligen så viktigt att de som går före finns och att vi delar med oss i leden bakom oss❤️ Dom som gått före mig har visat stigar att ta och jag försöker visa vidare. Vi bildar ett led med hopp om att det går och hur fint det kan bli när vi kapitulerar inför alkoholen och erkänner oss maktlösa och tror på att det finns något tusen gånger starkare och det är dit vi riktar fokus❤️

@Se klart Så smart! Jag har liksom tänkt att man går dit, bearbetar, accepterar och går vidare utan att se tillbaka och blir därför lite sur varje gång tankarna går tillbaka dit -Jag ska ju vara färdig med det! Kan jag tänka då.
Men det du beskriver är riktigt smart och inte skuldbeläggande utan så realistiskt. Man bearbetar det på nya plan med mer erfarenhet och mognad i tankarna, ser det från olika synvinklar! Tack underbara du❤️

@vår2022 Tack för att du utvecklar det @seklart skriver, ni är så härligt kloka ❤️

Tack @axienne för att du uppdaterar’ det är alltid lika fint att se eller höra att det går fortsatt bra, friskt och fint liv! Hurra och grattis till dig 🙏🌸🦋❣️

@Se klart Håller med. Att gå vidare innebär för mig på något sätt att man synar sina händelser, ser det ur olika vinklar, bearbetar, begrundar och pausar vid behov. Tar upp det när det pockar på igen och man kommer vidare i den takt som det kräver. Det liksom vidgas åt olika håll i processen, både bakåt och framåt men vidare. Det är spännande att nyfiket utforska det, för det handlar så mycket om den egna mognaden och förhållningssättet till sig själv. Mina tankar om mig själv. Färden är verkligen målet i livet resa❤️

Vilket jättefint inlägg @tappadigen
Att se fram emot kvällen, morgondagen. Vilken gåva, och tack för att du delar med dig 🤗🌸

Ja ett helt vanligt liv som man/jag numera har vett och ro att uppskatta @himmellerhelvete 😍det är så skönt att det nästan är overkligt. Tänker aldrig längre på den eviga följeslagaren ångest/oro som kom med alkoholen, de där groparna har växt igen nu. Tänker aldrig längre på att jag inte dricker- det är bara så det är.
Är nog lite mer av en tråk-mamma med mina numera helt vuxna barn. Vi umgås (på landet) från tidig frukost till dess att middagen är äten. Sen är mitt sociala kapital slut och de får gärna spela spel och sitta och babbla men det blir färre sena kvällar. Hänger förstås ihop med att några av dem är förändrar= väcks kl 06.
Men då är jag allt annat än tråkig, utan pigg och med och pålitlig.
Tack för pepp @andrahalvlek, 😍 det blir möte senare i veckan helt enkelt.
Vi får hålla tummarna för varandra båda!

Läser ikapp lite ”behövde mest vara ifred så jag fick dricka” - känner igen. Som att alla andra vänner inte var lika mycket värda som kompisen klunka i sig rödvin. Mår illa när jag tänker på det men det blir också så så uppenbart att det inte är den egna fria viljan som bestämmer- utan beroendet.

Jag tänker också på det du skriver om att acceptera och gå vidare- det är så sant- men vad som överraskar mig i livet är att vi ofta ”går tillbaka” till händelser eller trauman, och bearbetar dem på nytt sätt- med nya erfarenheter. På så vis blir livet- med samma gamla bagage- rätt så spännande. Min tidigare terapeut brukade säga det när jag tyckte att jag var ”tilllbaka på ruta ett” med min mamma. Att nej, man är på ruta 39 eller 54. Och betraktar sin mamma - eller annat som skavt eller varit kämpigt- med ny blick. Det bästa med det synsättet är att man inte kan hasta fram någonting. Erfarenhet av olika slag behövs för att bearbeta, och på olika sätt. Det är iaf min… erfarenhet? Att vi inte blir klara- men att färden är målet. Och det är ju rätt så spännande att vara på resa även om det är skönt att komma fram och vila fötterna ibland.
Kram till dig 🥰

@Ny dag Tyvärr är det så, i nöden prövas vännen. Tack för omtanken ❤️

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Härlig läsning. Tack för du delar med dig! Ni som gått före är så viktiga för mig och mitt mindset! Kram

@Andrahalvlek Styrkekramar till dig❤️! I nöden provas vännen. Gäller även bland kollegor som man trott sig vara goda arbetskollegor. Det gör så ont när man upptäcker att flertalet är ynkryggar. Du är stark och rakryggad, fortsätt så! Försök ta det lugnt, allt kommer till en lösning. Jag håller tummarna för dig! Kram

Hela jobbdagen igår kände jag mig så … exkluderad. Fick inte höra något skvaller från heldagskonferensen i fredags. Fick bara höra om allt annat de pratat om och bestämt. Ingen tog kontakt med peppkommentarer. Ingen tog kontakt alls. Beröringsskräck. ”Drabbas hon kan också jag drabbas.” Eller nåt. Tänk på det, ni som kanske befinner er på andra sidan. Skicka ett mail, dm, sms - visa att du bryr dig! Jag jobbar på. Och känner mig som en elefant i rummet.

Kram 🐘

@Se klart Cool målstolpe! Grattis! 🥳🥳🥳 Klokt att flytta intervjun, låt dem vänta på stjärnan ⭐️

Kryakram 🐘

@Himmelellerhelvette Då himla sant - och skönt att du får uppleva det. Jag brukar också säga att år 2 blir alkoholen en icke-fråga i betydelsen att vi inte hela tiden tänker på att vi inte dricker alkohol. (Ytterst sällan faktiskt, i princip bara när vi läser och skriver här inne på forumet.) Vi behöver inte förhålla oss till det längre, även omgivningen har vant sig och fixar helt naturligt goda alkoholfria alternativ. Det gillar jag, då tänker man på gästens bästa 🥰 Jag brukar jämföra det med att jag anpassar min matlagning när min väninna med glutenintolerans kommer på besök, helt naturligt.

Kram 🐘

Jag känner mig lugnare i att inte dricka alkohol i nya sammanhang. Jag har utsatt mig från dag 6 i min nykterhet för sammanhang där det serveras alkohol, det har inte gjort mig sugen på att dricka men jag har många gånger känt mig orolig i kroppen, svårt att sätta ord på, men lite utanför, lite tråkig, lite trött, lite att jag inte riktigt vet hur jag ska bete mig. Lite på helspänn över hur jag ska svara när någon undrar varför jag inte dricker. Lite rädd över att bli påkommen som alkoholist.

Jag har känt att det börjar komma lite mer naturligt från mig nu när jag enkelt sagt att jag dricker inte alkohol. Lite mer avslappnat och med mer styrka bakom. Inte lika osäker. Jag har liksom låtsas i många sammanhang att jag bara är nykter just nu, att jag har en hälsosam period, till och med låtsas att jag dricker emellanåt men inte just vid denna tillställning. Inte sagt det utan mer låtit några tro det.

Först nu har jag börjat säga det spontant utan att jag tänkt efter innan. -Jag dricker inte alkohol.

Det känns väldigt skönt att det börjar släppa, skammen om vad folk ska tro.

Tänk så många processer det är att bli nykter och vad härligt att få utvecklas framåt. Som de som gått före sagt : Andra året gör du allt för andra gången och då känns det lättare, efter 2 år är det magiskt! Eller något i den stilen. Inte magi på något skumt sätt, magi såsom hur lätt det är att naturligt vara en som inte dricker och har läkt så mycket av sina gamla intrampade mönster och sytt nya mönster❤️

@Se klart Det är så inspirerande att läsa hos dig, fyra år! Jag känner bara att nu inne på andra året är det så väldigt mycket som landat på plats i mig. Jag ser så mycket fram emot tredje året och all framtid men njuter också i nuet. Just detta med att jag börjar bygga upp mitt liv socialt igen känns underbart. Det har varit ett mål länge under min nykterhet men jag har haft så mycket att lära känna hos mig själv först. Jag har ju inte ens kunnat läsa av kroppsliga signaler, allt har jag druckit alkohol på. Vanliga förkylningar hade jag glömt hur det är eftersom jag gjort dom ”roligare” med alkohol.

När jag läser om ditt innehållsrika liv blir jag helt varm i hjärtat. Ett helt vanligt liv, det mest underbara man kan ha, tycker jag❤️

Kram

Milstolpen 1400 dagar skulle det så, ingen viktig dag, men 4 åt kommer att kännas skönt!

Tack för kryahälsningar- dessvärre får jag skjuta på intervju några dagar helt enkelt, inget att göra åt. I mitt tidigare liv hade jag boostat mig med treo och smink, pepp humör. Det orkar jag inte längre. Livet är som ser är- en god lärdom genom nykterheten..

Jag har suttit på medarbetarsamtal med 40 graders feber- när jag haft nya jobb. Inte så proffsigt eller hur? Säkert lite lite bakis också - för att somna.
Usch jag är så väldigt fri nu. Mina dagar ägs av mig även om jag jobbar rätt så intensivt. Men jag går inte på en arbetsintervju med feber och skräll-hosta.

Idag dök Målatolpen 1400 dagar upp i en app. Så tryggt det känns!
Hostar och netflixar…

Fortfarande förkylningstrött och huvudvärk. Inom några dagar ska jag få skrivkursfeedback på de 100 av de 200 sidor jag skrev under förra året, en sida om dagen, de flesta dagar. Väntar förstås ivrigt, efter det börjar en ny skrivperiod beroende på vad jag nu går höra. Känns dystert med det gråa mörka kalla vädret. Mycket tv-soffa. I veckan blir det både egna skrivgruppen, seniorkör som jag ska prova på samt litet jobbmöte på den spillra av jobb jag har kvar- en handledning som har dragit ut på tiden. Fantiserar om södern-resa. Tror inte det blir något, eftersom jag ju har skrivkurs hela året. Följer med stort intresse alla era karriär-moves. Hejar!