Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Tack❤️. Härligt att du börjar bli kompis med klockan. Ni kommer att få mycket utbyte av varandra😁

Ha det gott!❤️

@Minabästaår Tack❤️. Ja, att bli medveten om de små stunderna och känna glädje över dem är något som jag lärt mig i samband med nykterheten. Jag tror att det mest beror på att skammen som jag ofta kände när jag drack har försvunnit. En skam över mig själv. Nykterheten har höjt min självkänsla och min inre styrka på ett sätt som överraskat mig. Det tror jag beror på att jag utforskat mig själv, sökt min värderade riktning och fokuserat mycket på ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Att när mina tankar börjar fokusera på negativa saker och fastnar där, så blir mina känslor också negativa och destruktiva. Men om jag flyttar fokus till att tänka mer positivt om mig själv, och även andra, så ser utgången mer positiv ut och det påverkar mina känslor i en positiv riktning. Jag fastnar inte i det negativa som tar så mycket av min energi. Jag kan gå i en negativ riktning, men har lärt mig att vända på den till en positiv riktning och rikta fokus på det. Då sker det positiv tillväxt i tankar och känslor😁. Fortsätt leta efter ditt varför, plötsligt så kommer du att finna det! Ge det den tid det behöver❤️

@Himmelellerhelvette ❤️❤️

Jag förstår att du varken vet ut el in. Jag tänker att vissa områden är det viktigt att ha samma värderingar i, tycka lika medan i vissa områden kan det vara olika. Om jag förstår det hela rätt har ni båda haft samma inställning t alkohol och druckit för mycket båda två men nu har du gått vidare. Här på forumet ser det lite olika, en del har en partner som fortfarande dricker alkohol men på ett kontrollerat vis. En del har förmodligen en partner som dricker för mycket då och då el kanske väldigt ofta. Sedan jag har blivit nykter dricker min man starköl endast på restaurang el om vi är bortbjudna. Han köpte en gång när vi var på Öland men tyckte själv att det inte kändes bra annars kan han dricka en 3,5%, lättöl el alkoholfri. Han gick ju i anhöriggrupp när jag gick på behandling där lärde han sig mycket och fick en annan inställning. Han har inte varit påverkad m mig sedan jag slutade dricka vilket är en förutsättning för mig. Jag tänker inte direkt på att det kan trigga mig fast det kan det ju men för jag att jag vill att han ska vara sig själv.

Hoppas att det blir en bättre dag imorgon! Kram!❤️❤️

@Delfinen80 Tack❤️. Ja, det är knepet att vara i stunden, här och nu. Att börja uppskatta det små vardagliga tingen och njuta av dem. Då behöver man inte bygga upp så stora förväntningar på saker som sedan tar slut. Man upptäcker det fina i stunden och kan känna tacksamhet över den känslan. Det blev en bra start på jobbet, kul att träffa alla, men jag blev också oerhört trött, så det var skönt att det blev helg snabbt!😁.

Ha det gott!❤️

@Cloette Tack❤️. Det är superbra med dina 43 dagar nykter! Ja, det är också en spännande process att nyfiket undersöka vem man är som nykter och fortsätta orientera sig i det nyktra livet. Det kommer att gå bra!

Ha det gott!❤️

@Himmelellerhelvette Låter som att du har det jobbigt nu💕. Det är en skillnad för mig också på hur jag ser på alkohol idag som nykter. Min man dricker endast 3,5 öl, men även det kan ofta irritera mig, det är ju alkohol. Jag tycker att det är så onödigt. Det som jag uppfattar att du säger är att din man verkar deprimerad och att det är en rätt trist tillvaro utan alkohol. Att det får dig att känna dig ensam. Ja, det känner jag igen, det var trist utan alkohol när jag drack för hjärnan var inmatad med att dricka = kul. Det vi nu upptäckt som nyktra är att livet blir mycket bättre utan alkohol, att vardagen inte alls är så trist utan alkohol. Att alkohol förstör våra liv och lägger sig som en dimma framför oss, vi såg inget annat alternativ till att förhöja känslor och upplevelser. Det gör vi nu.

Det blir nog lätt så att man börjar gå åt olika håll, om den ena blir nykter och partnern fortsätter och dricker. Man få skilda världar och man ser på livet på olika sätt. Man tappar lätt bort varandra. Jag blev lite oroligt för att dricka var något som höll ihop mig och maken, att det var vårt sätt att umgås. Det var inte riktigt så, vi gör en hel del aktiviteter ihop, har gemensamma intressen, värderingar och goda samtal. Att han dricker 3,5 öl är lite irriterande men inte riktigt ett skav, ännu i alla fall. Blir det ett skav så kommer det säkert att skapa problem och känslor av ensamhet. Jag förstår att det är ett svårt läge för dig, hur ni ska kunna hitta en väg som känns bra för båda. En väg för att reda ut mer kring hur ni vill fortsätta att leva är att gå i parterapi. Ibland blir detta tydligare med en tredje part som kan vägleda ert samtal, det är så lätt att fastna i försvar och att det inte blir konstruktivt.

Sköt om dig❤️

Tack snälla @Varafrisk❤️ Jag önskar verkligen att vi kommer kunna prata om det imorgon. Vi har pratat om det här så många gånger under tiden vi båda drack så jag vet vad han tycker egentligen men som vi vet trycker man ju undan sånna tankar och tror att man minsann kan dricka som alla andra. Jag är så jäkla ledsen. Jag vet ju hur han önskar att hans förhållande till alkoholen var men alkoholdjävulen vinner över honom. Måste han förlora mig och slå i botten innan han kapitulerar? Han tycker att han är så mycket duktigare än han varit så det känns som han vill köra på det. Nu har han ju inte druckit mer än på helger och när han är ledig på ett helt år och det tycker han är jättebra men jag vill inte leva med honom om han behöver dricka varje gång han är ledig. Jag vet inte om jag klarar det. Jag vet inte om jag vill det eller om jag hellre lever ensam. Eller ska jag stå ut tills barnen flyttar hemifrån, det är bara några år kvar? Han blir ju inte full och odräglig, sluddrar inte eller vinglar men det stör mig att han tycker livet är kasst om han inte får dricka på helgerna och det stör mig att vi inte är på samma nivå. Men å andra sidan stör jag mig på all som är påverkade nuförtiden. Tycker inte om att se hur folk förändras som man gör med alkohol. Är jag för nära mitt eget uppbrott från alkoholen så jag inte kan skilja på hans och mitt. Är jag bara rädd att han ska bli som jag var?
När vi pratat om hur mycket vi båda dricker och att det inte är bra, innan jag slutade dricka har han sagt att han inte vill dricka själv men nu säger han att det ska han kunna för det gör alla andra. Och visst det är så, nästan alla jag känner dricker när de är lediga men frågan är om alla dricker 10 öl/dag?
Jag är vet inte varken ut eller in.

Kram❤️

Bästa @Himmelellerhelvette❤️
Så svårt😔 Förstår att du kan känna dig besviken, ensam och ledsen. För det är ju så viktigt att när man
själv jobbar med nykterheten att den man lever med är med på resan. Om din man ska bli nykter behöver han ju själv ha den insikten och det vet ju du så väl. Hoppas att ni kan prata imorgon när han inte har druckit eller det kan behöva gå ytterligare en dag såvida han håller sig nykter. Så han blir lite klarare i sina tankar. Har ni lätt för att prata m varandra annars?

Varm styrkekram t dig❤️❤️

Jag känner mig ledsen, min man verkar inte kunna gå med mig på vägen jag valt. Jag har brottats med detta till och från under det senaste året men jag har brottats med så mycket annat också. Andra relationer som krävt sina processer.
Under semestern drack han varenda dag. Jag tyckte inte om det men hade annat för mig med min egen utveckling så jag sa inget. När semestern var slut skulle han vara nykter en månad sa han. Han har mestadels varit rätt sur och grinig och det har tärt på mig. Förra helgen fick jag känslan av att han ville dricka när han började prata om att ”man ska kunna ta en öl” han gjorde inte det, kanske för att jag sa att det oftast inte är en öl han är sugen på, precis som det var för mig, utan många öl.

Denna helgen kunde han inte hålla sig så det blev att dricka både igår och idag. Jag konfronterade honom. Han tyckte att han skulle få göra det. Jag sa att jag inte vill ha det så, att han behöver dricka varje gång han är ledig. Då kommer vårt liv tillsammans inte fungera var vi båda överens om. Sedan har vi inte pratat mer och hela dagen har gått.

Jag känner mig så ensam och ledsen, besviken och vilsen. Han dricker och verkar inte bry sig. Vet ju av erfarenhet att när man dricker har man inte fatt i sina känslor på samma sätt som när man är nykter. Imorgon kanske vi kan prata om det men vad hjälper det mig idag.
Jag försöker att inte planera framåt utan vara i nuet. Inte få panik med allt vad en skilsmässa innebär med barn, hus och allt. Försöker låta mig stanna i acceptansen av att det blir som det blir och det kommer bli bra på ena eller andra sättet men det är svårt att veta hur jag ska hantera situationen.

Kommer han ta sitt förnuft tillfånga eller kommer vi gå isär. Han tycker livet är tråkigt utan alkohol. Han verkar deprimerad, verkar inte kunna se lyckan i något annat än i när något kul är planerat. Vardagen tycker han är en lång transportsträcka till när något roligt ska hända men även då vill han dricka alkohol. Gör vi något kul så räcker ju inte det, då vill han höja det ytterligare med alkohol.

Jag vet ju att det är så det fungerar. Så var det för mig med. Jag vet inte vad jag ska göra.

Tack @Cloette❤️ Ja utan forumet hade jag inte varit där jag är idag, det är jag säker på.

@Minabästaår Det låter jättebra ❤️ Det är så skönt när man börjar få fatt på sig själv.

Kram

@Charlie70 Ja, det ska bli så mysigt. Började ledigheten med att inhandla en ny boll i snöre och en frisbee och en hållare till cykeln så jag ska introducera att gå bredvid cykeln för honom. På sikt behöver han springa bredvid för att få ut sin energi. Jag får inte upp tillräckligt tempo med mina artrosknän.

Direkt efter affären körde vi till en gräsyta där jag brukar låta honom kuta av sig, en plats som ligger lite avsides i en park. Bollen med väl synligt snöre var perfekt att greppa så han HÄMTADE bollen också, vilket var helt nytt. Innan har jag själv fått knalla iväg och hämta bollen. Nu kan jag istället kasta fler gånger. Och frisbeen var så populär att han genast ville gräva ner den under en buske. Man gör väl så med byten antar jag. Pudel är ju en apporterande fågelhund. Och nu sover han gott 😴

För egen del är min styrkestreak nu uppe i 36 dagar. Jag har fyra övningar för benen, två för ryggen och två för armarna. Det tar 15 min. Det känns lagom just nu, det är viktigare att fortsätta göra det varje dag - direkt efter frukost. Har funkat bra även senaste veckan då jag har jobbat. Övningarna har verkligen gjort nytta. Jag märker det när jag gör övningarna och även i min vardag.

Kram 🐘

Hej @Se klart💗

Så skönt att din lilla kisse har kryat på sig🙏🏻 Är dina katter innekatter? Jag tänker att de kanske är det med tanke på att du bor i centrala stan. Min dotter har ju en katt som är innekatt och anledningen till det är att hon bor centralt i vår stad.

Jag sett klart nu på ”The bear”. Eftersom det är lite tufft nu m min dotter så var det så skönt att koppla bort tankarna för en stund. Jag tycker att det var väldigt stressig miljö men mot slutet blev det bättre. Ja….ett beroende är verkligen så destruktivt😔.

Tänker på dina tankar om att börja rida. Jag tycker att det är modigt men jag skulle aldrig någonsin göra det. Jag har mycket rädslor inom mig och en av dem är att vara rädd för hästar. Tror det beror på minnen fr min barndom. Grannen som hade hästar, man fick rida när han ledde hästen. Ibland var han inte nykter så det var otryggt. Men, jag tror att om man har intresse för att rida tror jag att det är fantastiskt! Har kollegor som rider och en vän som både rider och äger hästar.

Önskar dig en fin lördag🌺

Kram🥰

@Charlie70 Har ridit flera veckoritter på Island. Rekommenderar Flygande Pass framför alla andra. Jättebra hästar. En ritt går bland annat på havsbotten när tidvattnet drar sig tillbaka. Du rider med en flock på 60-70 hästar och det är helt underbart.😀🥳😀🥳
Normal kondis, ridvana och lite skavsårsplåster räcker…

@Charlie70 Har ridit flera veckoritter på Island. Rekommenderar Flygande Pass framför alla andra. Jättebra hästar. En ritt går bland annat på havsbotten när tidvattnet drar sig tillbaka. Du rider med en flock på 60-70 hästar och det är helt underbart.😀🥳😀🥳
Normal kondis, ridvana och lite skavsårsplåster räcker…

.. och att inse skillnaden mellan det man kan förändra och det man inte kan förändra, precis som du verkar göra. Nu minns jag inte hennes nick, men det är en annan som har skrivit om känslan av att sitta fast i en behandling. Hon kände inte inte alls igen sig. Då blir det jobbigt. Nu vet jag inte om du har problem med just igenkänning, men om det ”bara” är att det går lite långsamt så kanske just det är nyttigt att öva på ändå - tålamod som Amanda skriver. Jag tror att många av oss härinne är lite rastlösa själar som söker utmaningar och förändring. Att ”stanna upp” kan då vara en riktig utmaning, men väldigt nyttig. 5 månader går ändå rätt fort. Håll ut och lycka till!

@VaknaVacker Stort grattis till 3,5 år! Fantastiskt bra jobbat och så fint att få denna uppdatering.

Kram!

@Se klart fint att katten kryat på sig! Inte utan att jag blir lite avundsjuk på dina ridplaner! Jag red mycket som ung. Nu kan jag dagdrömma om veckoritter på Island eller Irland. Men det är inte bara att ge sig i väg. Rumpan (och säkert andra kroppsdelar också) måste tränas först. Någon gång kanske :-D

Kram!

@Andrahalvlek så fint att läsa om dig och vovven! Då startar ni er semester i dag? Vad härligt, och nu kanske vädret bättrar på sig så ni får fina höstpromenader i skogen.

Kram!

@Vjlo bra jobbat med 21 veckor! För att inte tala om din streak, jag är imponerad! Jag tänker att det kan vara bra att försöka hålla i goda vanor nu när det går mot lite mörkare tider och med jobb, vardag och allt som hör till. Att vanan fortsätter vara något som du bara gör och som samtidigt hjälper dig med ditt psykiska mående och ger dig tid att reflektera i sunda cirklar. Det måste ju inte vara en streak men lite som du är inne på, utse några dagar i veckan då du fortsätter med din runda.

Kram!

@Geggan beklagar sorgen. En dag i taget eller i bland en timme eller minut. Du kommer att finna dig själv igen.

Kram!

@Vinäger stort, stort grattis till 9 månader! Måste säga att du är en makalös kämpe med tanke på alla kringelikrokar du har tagit på vägen. Känn dig bara BÄST!

Kram!

@vår2022 Grattis till 660 dagar!❤️🙏🏻 Ps Börjar begripa klockan…🥳

@Tshehdb Här kommer en fundering ändå. Som du skriver kan det ju finnas orsaker till att man dricker, underliggande problem som gjort att man använt alkoholen som flykt. Det gäller nig väldigt många här. Dock är ju alkoholfrihet nödvändig för att ta itu med dom.
Jag förstår att du försökt själv, men har du sökt proffshjälp?
Eftersom jag själv lidit av låg självkänsla, tycker jag att jag känner igen den.
Tankar om att man är oduglig, värdelös etc.
Detta trots att du har jobb, vänner, hobbys och dessutom klarat att bli nykter! Något som kräver väldig vilja och uthållighet. Och det har du klarat!
Så jag undrar över varför din självkänsla är så låg?
Med din envishet borde du kunna förändra ditt liv i den riktning du vill. Men kanske behöver du ta itu med hur du ser på dig själv och livet?
Och om det är gamla ingrodda spår kanske du behöver hjälp? Jag hoppas att det finns. 🙏🏻❤️🙏🏻

Det tar aldrig slut. Första punkten i 12stegsprogrammet: du kommer alltid vara alkis och inget annat än alkis.

Slutade helt själv dricka för snart åtta år sedan efter sju år av supande. Fastän det har gått så lång tid är jag fortfarande helt värdelös och kommer inte vidare i livet.

Är helt ensamstående utan hopp om att träffa någon, sitter fast i mitt ointressanta jobb jag inte egentligen bryr mig om, med dåligt betalt och inga framtidsutsikter. Har visserligen hobbies och vänner, och det får man väl vara tacksam för, men inte fan är det mycket att heja för när allt annat i livet inte har kommit någonstans alls fastän man slutade dricka.

I praktiken känns det som min livsstil är exakt samma som den hade varit om jag hade fortsatt dricka, bara att min hälsa är bättre. Är det verkligen allt man har att se fram emot? Känns lite som man blev lovad att nykterhet skulle göra en normal, eller i vart fall kapabel till en normal livsstil, men egentligen förblir man en kuf och ett miffo och ju fler år som går ju mer glider man ifrån de riktiga människorna och förlorar mer och mer som man har gemensamt med dem, tills man inte längre har något att relatera till alls, och knappt ens kan kallas för en äkta "människa" längre.

Alkoholfrihet var ett bra mål, men det räcker inte. Man behöver mer för att få ett riktigt liv, men samtidigt iom att man var tvungen att ha det målet har man nu tappat möjligheten till några andra, känns det som.

Inte för att allt är dåligt egentligen, ser man det objektivt är det bara bra att man inte har relationer där man kan skada andra med sin alkoholism, och genom den därigenom påtvingade barnlösheten har man gjort mänskligheten en stor tjänst då den slipper ens alkoholism i genpolen, och det tjänar alla på egentligen. Plus noll kronor av min lön går till äckliga spritproducenter som utnyttjar svaga för vinning, och noll kronor går till pengatvättande pubar och barer som är fronter för gäng.

Måste bara beklaga mig för att det är så här det är. Inser att det inte är mycket att göra annat än att fortsätta. Det finns ju bara två alternativ nu där det är det ena, och döden genom självmord eller återgång till alkoholen (som i princip också är självmord) är det andra. Jag är för feg för att möta döden, även om man rent rationellt borde överväga det för att bespara Jordens resurser, så det finns inga alternativ.

Hur som helst har man bara sig själv att klandra, sjukdomen är ju delvis självorsakad egentligen, och ett ihåligt meningslöst liv är väl det minsta man förtjänar. Bara önskar att det var enklare att leva med än det är.

Tack för att ni läste. Svar är inte nödvändigt, önskar bara ventilera.

@Himmelellerhelvette grattis till dryga året, härligt att läsa ❤️! Jag jobbar på med min inte resa och det innebär även mindre skärmtid framför mer tid in i mitt inre. Drömmer mycket om nätterna och de ger mig också vägledning framåt för att få fatt på mitt varför.