Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L
Stort Grattis till dina 17 nyktra dagar.✌️
Livet är bättre som nykter trots allt. Piggare o mer energi.

Önskar dig all lycka✌️❤️

Haft några skaviga dagar— > som nästan alltid kommer när jag känner mig lite kraftlös. Har himla dåligt tålamod- fortfarande- med mig själv. Men bättre med andra, och har ofta rätt bra förståelse för andras trötta dagar, förkylningar eller annat. Har en återgång i arbete efter sjukskrivning och fick så mkt bra feedback från HR för hur jag/vi planerat för detta.
Men det är som om jag då och då återfaller i att ställa väldigt höga krav på mig själv, och inte riktigt klarar att ta ansvar för mina gränser och så.
Något att fundera på lite mer tror jag.
Nu har jag tagit en vila-paus, tittar på regnet, pratar med en kurrig katt.
Men allra mest; glädjs över en liten människa kommit till världen, mitt lilla barnbarn. Så fin 🌸
Nu ska jag ägna några mintuter åt @vår2022 mantrat- dvs fokus och tillväxt och kopplingen däremellan.
Ha en fin dag alls forum-kämpar, kram 🤗

@Amanda L Grattis till 17 dagar!🥳 låter som bra och positiva tankar. Det kommer att hjälpa dig framåt😁. Min målbild 2022 var att möta och njuta våren nykter, därav mitt nick. Det var underbart!

Ha det gott!❤️

@Torparn_76 Tack, jag hoppas du får en kanonvår. Ska bli härligt känner jag:)

@Amanda L grattis och bra kämpat av dig!!

Ja, visst blir det skillnad när man inte räknar ner tills att man ska få dricka igen. Man blir avslappnad på ett helt annat sätt. Hoppas nu när våren snart är här att man kan ta in den med lite nyktrare ögon även om det är samma ögon (plus att jag märkt att jag nog behöver läsglasögon snart…)

🤗

@Martin som änt…
Tror nog att din sambo förstår problematiken men hennes problematik är inte samma som din.
Det är ett enormt arbete att att ta sej ur ett alkoholberoende men så värt det.
När du tillåter dej att dricka då och då så blir du en annan, det är en del av alkoholens ansikte.Och den andra personligheten du uppvisar när du är berusad tilltalar inte din sambo alls. Någon som är berusad bli osmaklig även om du försöker vara snäll och rar mot henne. Du blir någon hon inte kan lita på, någon som är oberäknelig någon som pendlar mellan olika sinnestillstånd.
Du kan inte styra det hjärnan är kidnappad av alkoholen och du kan inte styra dej på ett skickligt sätt längre under dess inflytande.
Klart att hon blir sur !!!
Du säjer att det går väldigt bra i perioder häng i där då tillåt dej inte falla tillbaka utan bestäm dej för att håll dej nykter i längre perioder 3 mån 6mån 1 år då får du distans till ditt beroende och sug efter alkohol / avkoppling. Att ge upp ditt förhållande för att du vill dricka då och då visar ju på att du verkligen är beroende att ens tänka tanken.
Vad skulle du känna om din din sambo bryter ert förhållande istället.
Din sambo tror att du klarar det hon litar på att du kan om du vill. Vad tror du ?
Alkoholism är en sjukdom när man är kemiskt/ fysiskt/ psykiskt beroende av alkohol men det är också som din sambo säjer - att vilja sluta det behövs viljestyrka.
Hon vill ha dej som när du är nykter var glad för det.Du kommer att växa som människa i din nykterhet och må bra. Vem vill du vara?Du säjer inte hur gammal du är eller om ni har barn då är det än viktigare att kunna vara nykter.
Under tiden när suget kommer hitta aktiviteter som stimulerar och gör dej avkopplad. Träna basta jogga.
Ge inte upp och förlora ditt liv i ett alkoholberoende med allt vad det innebär.
Kämpa på och ge inte upp
Se nyktert på er situation och låt inte kärleken till alkoholen förstöra den är verkligen inte värd det !!!

Lycka till !

@Sisyfos Ja men så är det. Ungar idag, inte alla men väldigt många är så jävla otacksamma och vana att få som de vill. Ställer man krav och regler blir det surt. Min plan är ju att lämna skolan när tillfälle ges. Måste låta min son gå klart åk 9 tills nästa år. Känslan av att vad skönt det skulle att bara flyta bort ett tag MEN det löser ju ingenting att fly. Jag tar en dag i taget. Ja Paris ska bli kul, räknar ned.

Dag 16. Lite oordning på dagarna, men ska dag 16. Ibland susar ett glas vin eller liknande förbi i hjärnan, men just nu känner jag absolut ingen lust att dricka alkohol. Känns som jag är räddad. Vid tidigare beslut om vit månad etc har jag bara räknat dagar för att få dricka igen och inte ens klarat en månad. Tanken var att jag avstod från något roligt och avkopplande. Nu är tanken att jag räddat mig från mer beroende, fler minnesluckor och mer ångest. Dvs som det funkar i praktiken. Hoppas jag är så stark som jag vill.
Många på forumet är numera mina hjältar. Vilka människor det finns därute!🥰🙏🏻

Blir så imponerad av många här på forumet. Så mycket klokhet, humor, ja, kärlek. Tänker att alla borde få samma värme som här. Också imponerad av hur människor här klarar att ta tag i ett beroende, när det blivit så stort att nästan inget annat är kvar.

@Se klart Så skönt att det har varit så! Det är nog jag som fastnat kvar i gammal tid el förväxlat m ngn annan.

Kram🐬

@Torn Ja, du är verkligen positiv till livet😁. Det låter lite likt min process, att tänket vände i samma stund jag bestämde mig för att sluta. Den oväntade kraften som dessa tankar hade, gjorde även nykterhetsarbetet lättare än jag hade föreställt mig. Har ju gjort många försök att dra ned och det har varit så jobbigt och även misslyckat, men då hade jag inte dessa positiva tankar heller. Sedan har jag tränat, använt, reflekterat och utvecklat mitt positiva tänkande på övriga livsområden och livet går hand i hand med detta mindset. Det är verkligen så härligt med din positivism och det inspirerar mig❤️

@Andrahalvlek Vad kul att du tyckte om inlägget❤️. Det är nästan som mitt säg ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt” men betyder samma sak😁. I många stora utmaningar, förutom nykterhetsprocessen, som tex att vara arbetslöshet, ha en svår kollega, sitta still i båten och i att inte veta om hur det blir med jobb framöver och andra privata angelägenheter, har detta mindset varit min räddning, att ändå orka vara positiv och tro på att det ordnar sig på något sätt. Det är även bra för familjen att jag kan hantera det och det har också gett dem trygghet i att det ordnar sig.

Det måste verkligen vara som natt och dag för dig, att från att vara så naturligt positiv till att falla ned i mörkret i en depression. Förstår att det måste vara knäckande för din självbild. Depression är verkligen ett allvarligt tillstånd, har inte varit djupt deprimerad, men jag har känt ett mörker och bara det är tungt. Det är verkligen viktigt att få stöd och hjälp för att komma ur depressionen. Tur att det finns antidepp som kan skapa hopp och få livet att fungera igen, som för dig och så att du kan fortsätta vara den där naturligt positiva glädjespridaren igen❤️

Hejsan!

Jag har kämpat med alkoholen i över 10 år. 2020 sökte jag hjälp hos beroendeenheten. Har testat allt möjligt och det går bra, faktiskt jättebra tidvis, men jag har en tendens att falla tillbaka lite då och då. Min sambo förstår inte alls problematiken. Det är ju bara ett val, ingen sjukdom och det är bara att sluta… Ja, tänk om det vore så enkelt!!

Vad som händer nu är att varje gång jag får/tar ett återfall så blir sambon skitsur och slutar prata med mig. Ignorerar mig fullständigt. Kan vara i ett par veckor och får mig att må ännu sämre och det blir ännu svårare att komma ur återfallet. När sambon väl pratar med mig igen inleds det alltid med en lång utläggning om hur korkad/inkompetent/värdelös jag är. Så faller man rakt ner i mörkret igen…

Börjar tro att detta mönster är negativt för min problematik. Går inte att prata om, då försöker jag bara skylla mina problem på min sambo..

Någon som har liknande erfarenheter? Hur skall man nå fram? Börjar överväga att lämna relationen, men det skulle vända upp och ner på livet för hela vår familj.

//Martin

Nja, @varafrisk, har gått en kurs sedan början av november och inte varit sjuk en enda gång så jag har varit ovanligt frisk denna tid.
Idag har varit så-söndag + sås-söndag.
Sått ett gäng frön som ska växa inne- för tänk om hela min utesådd misslyckas.. men sen har jag trots det fina vädret försökt att ta det lugnt.
Jag tänker som många här i Det Vidare Livet att vi har lätt att vända oss mot solen. Det händer något med ens mindset- eller snarare så MÅSTE det hända något med inställningen till egentligen allt, när man vänder ryggen till alkoholen. Det är omöjligt att stå kvar på samma plats- för man måste resa. I backspegeln ser jag hur otroligt mycket fokus, tid och tankekraft som krävts- för något som idag känns helt självklart.
”Brukar du iallafall lukta på goda viner?” frågade en vän. Jag blev helt ställd. Varför skulle jag göra det? Jag befattar mig liksom inte med alkohol som konsumtionsvara. Länge kunde jag se på människor som satt på nån uteservering och känna avundsjuka över ”varför just jag” eller ”aldrig mer?”. Det är tankar som hör till då, aldrig nu.
Kram på er 🌸

Den senaste tidens kyla har gjort så att isarna bär på några högt belägna sjöar här i krokarna. 😃 Så jag har varit ute och fiskat på isen både i går och idag. Helt ljuvligt att vara ute i solgasset och lura upp några fina Abborrar! I morse reflekterade jag över att det var helt folktomt ute på sjön. Varför passar inte folk på, är dom bakfulla, eller har dom ingen motivation. 🤔 Skit samma, det drabbar inte mig! 😍

I morgon ska det bli ett riktigt busväder med över 30 mm regn/snö. 😅 Då får fixa med något inomhus i stället.

Ha det bra!

@vår2022 Jag håller med dig till 100 procent! 🤗 Att ha ett positivt tänk gör otroligt gott för ens mående. På slutet innan jag slutade dricka var jag verkligen inte positivt inställd. 😳 Men i samma stund som jag bestämde mig för att sluta dricka, så vände jag på mitt tänkt totalt. Jag skulle fixa detta, jag skulle må bra, jag skulle vinna över den förbannade alkoholdjävulen en gång för alla! 💪💪😍🤩 Efter den dagen är jag positivt inställd till i princip allt. Livet leker!

Kram

@vår2022 Vilket fint inlägg ❤️ Som jag hoppas inspirerar många. Ditt säg ”dit man fokuserar sker tillväxt” har jag adopterat. Det är nämligen så sant. Genom att fokusera på positiva exempel så får man mer positiva saker. Det gäller såväl i hunduppfostran som barnuppfostran och jobbledarskap och självledarskap. Lyft de positiva exemplen! (Och lär av misstagen!)

Jag brukar få höra att jag är nästan påfrestande positiv. Inte så att folk blir irriterade på mig, mer att de blir fulla i skratt när jag i varje situation hittar något positivt. Även i elände. Om jag krockar med bilen, tänker jag först katastrof, men sen tänker jag snabbt ”det kunde gått ännu värre, det var ju bra att…” Det är så betingat i mig sen så himla många år tillbaka. Jag tror fan att jag är född sådan.

Men att då bli så svårt deprimerad som jag blir ibland, då allt är nattsvart, är på riktigt knäckande för min självbild. Jag känner verkligen inte igen mig själv. Ingen känner igen mig. Jag har därför en oerhörd respekt för depression som diagnos, eftersom den faktiskt är dödlig, så människor med nattsvart sinne måste söka läkarhjälp om de inte lyckas aktivera sig ur det svarta. Det kan gå på egen hand, men en del kan behöva antidepp, precis som jag behövt.

Kram 🐘

Tänk så mycket kraft och påverkan det finns i våra tankar. Jag kan se det så tydligt då jag förändrat mina tankar om mig själv från negativa till positiva tankar. I samband med att gå från varjedags drickande och negativa tankar till nykter varje dag och positiva tankar, i alla fall som oftast.

Tankens kraft är enorm och tankar är bara tankar, inte sanningen. Hur lätt det är att ta negativa tankar för sanningen och positiva tankar som utopi, när man sitter fast i sitt beroende. Och om man ändå lyckas att uppbringa positiva tankar, flytta sin uppmärksamhet och fokus till det så påverkas tankarna och därmed känslorna om sig själv. Man får ett slags hopp om sig själv i hopplösheten. Det hände mig. Bräckliga hoppfulla tankar och känslor, men jag vågade i alla fall testa om det skulle hålla. Jag vågade chansa och släppa mitt trygga helvete, skippa mitt undvikande beteende och rädslan för att misslyckas. Inte gardera med gömda flaskor på olika ställen om ångesten skulle bli övermäktig.

Jag skruvade mitt fokus och min uppmärksamhet på livet, det jag ville leva och uppleva. Ett liv fritt från alkohol, det som förstörde, det destruktiva och de svarta tankarna om mig själv och livet. Ju mer jag uppmärksammade dit jag ville komma, de värden jag ville ha i livet, desto mer växte de positiva, varma och hoppfulla tankarna om mig själv i styrka och i tillväxt. Jag kan! Jag vill! Jag ska! Jag gör! Jag fortsätter! Jag är bra!

Jag trodde det var floskler, tänk positivt! Bara snack! Något som glada, lyckliga människor hittat på för de vet inte hur det är att vara i skiten. Det är ju redan lyckade och har inget beroende. Lätt för dem att säga! Men nu vet jag, det är inte bara floskler eller snack, för det går att ändra på sina negativa tankar om sig själv till positiva. Man påverkar sin hjärna, det är det det handlar om. Att man ändrar på sina automatiska tankebanor i hjärnan. Det går med träning. Och allra bäst om man har möjlighet att göra det med en utomstående som ser och tänker om dig på ett annat sätt än man gör själv.

Som att äntligen få komma till ro med sig själv och få njuta av livet😁.

Nu ut i det soliga vackra vädret på en lång och skön promenad i skog och mark och njuta av att vara här och nu🌞❤️

Imorgon börjar jag jobba 100 procent. Jag hade ett snack med min nya närmaste chef i fredags. Berättade att jag mår bra generellt, men att jag har svackor ibland. Då känns det som att rycka ur kontakten, jag kan inte tänka en tanke till. Då brukar kroppen bli ännu mer värkbruten dessutom. Nästan så jag tänker att värken i kroppen är ett symtom på orkeslösheten 🤔 Som om kroppen har hittat ett sätt att få mig att ta det lugnt. ”Ligg ner för fan människa!”

Min nya närmaste chef D är verkligen toppen. Närvarande, trygg, stabil, inkännande, snäll, trevlig och väldigt lyhörd. Man dessutom, bara en sån sak. Jag måste säga att han är den första man som jag har jobbat med som har så många bra kvinnliga egenskaper. Jag brukar ofta prata om manliga och kvinnliga egenskaper, istället för att prata om män och kvinnor. Jag har tex en del manliga chefsegenskaper - vältalig, beslutsför, rakt på sak. (Och givetvis pratar jag i generella termer nu.)

Mitt enda bekymmer med D är att jag undrar om han ens har förmågan att sätta ner foten och peka med hela handen, för det behövs också ibland. Om man alltid frågar ”är det någon som har lust” - och sen tar på sig de tråkigaste arbetsuppgifterna själv - så får man problem i längden. Det finns alltid medarbetare som roffar åt sig godbitarna.

Jag är av den åsikten att vi delar lika på tråkuppgifterna och gulduppgifterna. Alla ska kunna göra allt - och det minskar sårbarheten i gruppen. Mitt rättvisetänk är grundbulten i mitt ledarskap. Det och närvaro i stunden. ”Jag är här med dig nu, nu, nu.” Jag har inga problem med att säga: ”Vi delar på alla arbetsuppgifter och alla ska kunna gör allt - så den här veckan får du A göra detta.”

Nåväl. Vårt samtal i fredags var väldigt bra. Han visade att han läst av mig bra hittills och han satte ord på att han är rädd om mig och vill att jag tar det i min takt. Vi kom överens om att jag ska lyssna på kroppen och ta ut en komptimme då och då, när jag behöver. Han behöver bara veta när/att jag avviker och när jag fått ihop 8 strötimmar så sätter jag upp en kompdag i agda. Han föreslog även att vi om två veckor ska stämma av hur övergången från 75 till 100 procent känns för mig.

Vis av tidigare erfarenheter vet jag att steget mellan 6 tim per dag och 8 tim är stort. De sista två timmarna är riktigt tuffa, just för att effekten dra-ut-kontakten kommer plötsligt och är nästan förlamande. Jag får liksom vara glad om jag tar mig hem. Så det gäller verkligen att känna av kroppens signaler tidigare, innan dra-ut-kontakten-känslan kommer helst.

Det jag kan göra är följande: 1) fika fm och em, 2) få frisk luft och dagsljus på lunchrasten, 3) ligga lite lågt med kvälls- och helgaktiviteter de första veckorna för att hushålla med energin, 4) nöja mig med att jobba som vanligt och inte ta på mig större projekt.

Så ser planen ut. Nu kör vi!

Kram 🐘

Min erfarenhet an en (1) terapeut var att hon ställde frågor och jag satte ord på. Det är nog så många jobbar tänker jag. När man sätter ord på och får bekräftelse på det man säger och hör sig själv händer något. Min terapeut var nog inte vörldens bästa, men det öppnade ändå upp någonting. Så har du chansen att prata med någon om dig själv gratis så ta den. Underbart att nån har betalt för att lyssna på mig.

@Se klart Det låter som om du bor i de bästa av världar för dig. Så gott🙏🏻
Nej, alla vill inte bo centralt så är det. Jag för min del vill inte bo i Stockholm men skulle gärna åka dit lite oftare och stanna lite längre när jag är där. Hoppas kunna åka igen i slutet av våren/försommaren. De senaste gångerna som jag har varit i Stockholm har varit vintertid vilket också har sin tjusning men nu vill jag annat.

Tycker att förkylningsbacilluskerna vill hälsa på dig lite för ofta men hoppas att de försvinner snabbt nu!

Kram🥰🐬

@Axianne du skriver att du önskar att du kunde få fatt i känslan och lösningen så du kunde skänka den vidare.
Jag ville bara berätta att det Gör Du! Jag har läst dina trådar så många gånger att jag borde kunna dem utantill vid det här laget. Det är främst tror jag din fantastiska berättarteknik, men även det stora igenkännandet jag har när jag läser dina inlägg. I stort sett alla situationer du beskriver har jag varit med om förutom att jag av någon anledning klarat av att behålla både körkort och jobb.
Men tillbaka till att dina berättelser hjälper andra; jag kan självklart bara tala för mig själv men för varje gång det blivit värre och värre till den punkt att jag skulle hoppa framför tåget om jag bara orkade släpa mig till närmaste räls, så har det funnits en liten men väldigt starkt brinnande låga och den är Du Axianne. Om du skulle välja att blogga på deltid eller ge ut en bok så skulle jag stå först i kön att köpa den.
Så du ser... Du har redan gjort skillnad.
Kram från 3-dagars nyktra Vill Bara Sluta

Tack alla för era inlägg!
Ja, jag behöver nogjolla vissa saker med någon som kan tolka det hela utifrån. I grunden tror jag att det som pressat mig en längre tid på hemmaplan handlar om det gamla vanliga-att sätta gränser o stå ut med obehaget. Att inte ta över andras känslor o att inte ta ansvar för andras känslor. Det är nog mest HURet jag behöver hjälp med där. Och kanske att få ett proffs syn på situationen som helhet. Jag känner mig lite för insyltad för att kunna se klart just nu.
Och på jobbet tror jag mycket handlar om att vi har en chef som är ganska otydlig. Hon ger mycket frihet under ansvar, men det ger också mycket utrymme till tolkningar. Jag känner mig dock väldigt ensam i mina tolkningar. Och chefen ger inget bra stöd i vår kommunikation med varandra. Det är mest "Lös det!" Och i de kompromisser vi då gör blir ingen riktigt hörd eller nöjd...

Ja, det kan nog bli riktigt bra att få stöd i allt detta!

Ja vad bra att du kunde ändra dig? Många av oss här har vant oss vid att vi ska klara mer än alla andra. Det verkar ligga lite i samma låda som alkoholen. Eller kanske lyfter man in alkoholen för att orka. Oavsett höna och ägg, så tänker jag att det är både mognad och liksom klarsyn att kunna byta perspektiv. Ser fram emot att höra mer om du vill dela med dig. Jag har gått i terapi minst motsvarande en jorden runt-resa och i olika konstellationer. Exman, skilsmässan, nuvarande man med bonusfamiljbygge. Egen terapi vid diverse sänkor i topografin. De allra flesta har varit bra. Nu är ju inte detta terapi som du pratar om, men att få en utifrånblick har varit hjälpsamt för mig. Stor kram, älskar också lördag morgon mest av allt! 😴😴😴

Tack för påhälsning @varafrisk ja jag håller med dig att det är lyxigt att bo centralt i stockholm- men det är ju sannerligen inte alla som vill göra det å andra sidan. På landet bor jag i en by vid en sjö, men inte så långt till havet. Jag är glad varje gång jag öppnar dörren till landet- och varje gång jag kommer till stan igen. Många gånger blir det- att glädjas. 😃 Nä något nagelfix eller ens utevistelse har det blivit pga förkylning och rejäl hosta. Var länge sen, som tur är. Försöker att inte hasta iväg och ut för tidigt, en prövning för det mesta men just nu känns det nästan omöjligt att tänka sig. Vila- och podd här, kram 🥰